Gå till innehåll

Så fort jag skriver om New England IPA ökar tillströmningen av besökare till bloggen markant. Får se om detta inlägg får sedvanlig effekt. Dags för ölbryggning igen och efter min senaste NEIPA, Likko, fick jag blodad tand samt några värdefulla insikter som jag vill dela med mig av.

Jag står fast vid att New England IPA/APA ska jäsas relativt snabbt och att detta ställer lite andra krav på bryggaren än övrigt. Nu är det ju också så att olika ölstilar kräver lite olika tekniker för att bli så bra som möjligt och det är väl kanske få inbitna bryggare som höjer på ögonbrynen när jag skriver att hela proceduren kring NEIPA ska gå relativt fort. Ja, en snabbjäsande kveik-jäst kan således fylla sitt syfte, så länge man håller temperaturen nere. Jag har bara jäst med kveik under väldigt varma förhållanden just för att det också är "lite av grejen" med kveik, varmt och snabbt. Inget utesluter dock en mer normal jästemperatur med kveik om man också gillar smakprofilen. Stora humlemängder och varm temperatur, tryckjäst eller ej, smakar dessvärre inte så bra vilket är vad jag provat göra med kveik. Personligen tycker jag att det finns bättre jästalternativ för NEIPA-stilen och jästen jag använder till denna bryggning är just en sådan.

Nåväl, tillbaka till det här med tidsaspekten. All öl du brygger vinner på att jäsningen kommer igång så fort som möjligt för att undvika den oundvikliga oxideringen som sker av vörten du precis producerat. Det som påverkar oxideringen i en vört medan den ligger och väntar på att jästen ska börja jobba är ganska många olika saker. Själv har jag börjat försöka få till en så pass klar vört som möjligt när den lämnar bryggverket på väg mot jäskärlet. Det finns många olika sätt att försöka åstadkomma detta och beroende på din utrustning kan man göra lite olika saker. Ni som hängt med i bloggen har läst mitt ställningstagande kring detta tidigare men det tål att upprepas, håll det enkelt och försök förbättra inom rimliga gränser för vad det är du faktisk håller på med. Det ska vara roligt. Jag är väldigt nöjd med min bryggutrustning både för tillverkning av vört samt jäsning, så jag jobbar efter de förutsättningar jag har. Försök få till en bra whirlpool så att malt- samt humlerester samlas i mitten av bryggverket/kokkärlet. Kyl sedan vörten så snabbt du kan och filtrera vörten på väg ner i jäskärlet. Det sistnämnda har jag pysslat med till och från under alla mina år som hembryggare och man kan diskutera hur viktigt det är beroende på stil. Jag använder mig av en klassisk saftsil med dubbla sildukar vilket fångar upp en hel del "bös" som inte behöver följa med ner i jäskärlet.

Just det, tidsaspekten... Jo. Det är alltså önskvärt att få igång jäsningen så fort som möjligt med en så pass klar vört som möjligt. En klar vört innehåller färre fettsyror och andra ämnen som kan påverka oxidering och kan jästen komma igång så fort som möjligt minskar även detta oxideringsrisken. Det motsatta och klart sämre scenariot är att man fyller jäskärlet med en vört som består av massa oxideringsfaktorer från såväl malt som humle, samt att man häller över ett paket torrjäst som tar typ ett dygn på sig att börja arbeta. Det sistnämnda är en ganska bra beskrivning på hur jag tänker mig att en NEIPA-vört är, samt den jäst som jag kommer använda ännu en gång. Motsägelsefullt, eller hur? Man får göra vad man kan och vill. Så länge man inte flaskar sin IPA. På den punkten backar jag inte. Någon måtta får det vara.

Jag kommer för andra gången använda Verdant IPA-jästen från Lallemand då jag tycker den gav bra resultat senaste gången. Torrjäst är torrjäst men ibland är det bara skönt att hålla saker lite enklare. Jag upplever jästen som snarlik Imperial Yeats Juice, vilket är en annan favorit för humlejuice. Både har en lätt krämig vaniljtouch vilket jag tycker passar bra för NEIPA. Den vore säkert inte så tokig för en klassisk engelsk lågprocentig ale heller. Har ni inte provat Verdants humliga öl kan jag varmt rekommendera dem.

Jag kommer att behålla samma maltnota som för Likko, då jag för en gångs skull kände mig rätt nöjd med denna. Således inget nytt. Tyckte verkligen om Golden Promise som basmalt och jag har börjat föredra att använda mig av lite olika basmalter vid olika sorters öl, bara för att grundsmakerna ska variera lite mer.

CRYO-humle är nog fortfarande en ganska ny och obeprövad produkt för hembryggare. Hur pass vanlig den är bland professionella bryggare vet jag faktiskt inte. Det är dock inte första gången jag brygger med CRYO-humle utan i december 2018 provade jag produkten för första gången, då i en pale ale. För er som inte vet vad CRYO är så kan man enkelt förklara det som en humle i pelletsform som gått igenom en extra process för att göra sig av med "gröna beståndsdelar". Humlen blir mer koncentrerad i både alfasyra och smak. Man kan byta ut den klassiska T-90 humlen (beteckningen på vanliga pellets) mot enbart CRYO-humle om man vill men rekommendationen är att 40% CRYO och 25% T-90 tillsammans ersätter den vanliga pelletsformen T-90.

För denna bryggning åker all humle på den varma sidan ner i hopstand/whirlpool. Jag kommer därför öka mängden för detta än vad jag tidigare bryggt med, då jag oftast adderat en bittergiva i början av koket. Jag utgår från 8g humle per liter vört ner i jäskärlet. Detta alltså beräknat utifrån att det är T-90 jag brygger med. Jag upplever det enklare att bygga receptet och humlegivan utifrån att det är vanliga pellets man använder, för att sedan räkna om.
Jag räknar med ca 12L vört till jäskärlet, vilket då ger mig:
8g/L x 12L vört= 96g humle. Detta ger då, omräknat till rekommenderad kombinerad CRYO- och T-90-mängd:
För hopstand/whirlpool: 38g CRYO och 24g T-90 pellets.
För torrhumlingen:
12g/l x 12L vört= 144g. Omräknat till rekommenderad kombinerad CRYO- och T-90-mängd:
54g CRYO och 36g T-90.

Torrhumlingen en viktig aspekt av en NEIPA och jag kommer använda mig av samma snabba torrhumling som vid senaste NEIPA-bryggningen, alltså torrhumla vid 15 grader i 12h, för att sedan kallkrasha i 48h. Detta är en teknik som används på just Verdant. Bättre eller sämre än den klassiska fyradagarshumlingen vet jag inte, men jag kanske kommer kunna ta ställning efter denna öl om allt går som det ska.


Namn: Hipster Sue
Stil: New England IPA
Bryggmetod: Grainfather - Ingen lakning
Beräknat SRM/EBC: 7.5/15
Beräknat IBU:
32
Beräknat OG: 1.065
OG: 1.066
FG: 1.020
ABV: 6%
Koktid:
60 min
Mäskeffektivitet:
57%
Mängd till jäskärl: 12.3L (beräknat 13L)


Maltnota (kg-%) (Färg lovibond)
55% Golden Promise (~2.5L)
20% Crisp Naked Oat Malt (~1.5L)
10% Crisp Flaked Oat (~1.8L)
10% Crisp Flaked Wheat (~1.8L)
4.5% Weyermann Syramalt (~2L)

Mäskschema
Omrörning när 30min återstår av mäskning.


Total mängd vatten: 22.8L
Mäskvatten:
22.8L
Lakvatten: -


Vattenbehandling
2g Kalciumsulfat
2g Magnesiumsulfat
1g Bordssalt
6g Kalciumklorid
1.5g Antioxin SBT

Vattenprofil (SBT ej inräknat)
Kalcium: 115
Magnecium: 11
Natrium: 26
Klorid: 170
Sulfat: 90


Beräknat mäsk-ph: 5.2
Mätt mäsk-ph: 5.2
Mäskjustering: -
Slutgiltig beräknad resterande alkalinitet: -180
*Rekommenderad resterande alkalinitet:
-30-30


Humleschema
@15min - White Labs jästnäring
@Hopstand vid 80 grader i 30 min - CRYO Citra och T-90 Citra enligt omfördelningen ovan.
@Torrhumling i 15 grader i 12h - CRYO Citra och T-90 Citra enligt omfördelningen ovan. Därefter kallkrash i 48h.


Jäst
Lallemand Verdant IPA - ett paket direkt i vörten.
19 grader som primär temperatur, höjning till 22 grader mot slutet.


Brygglogg
2021-08-10 Bryggdag. Jäst tillsattes ca 23:00.
2021-08-11 Full aktivitet i jäskärlet på eftermiddagen. Jästen har kommit igång något fortare än förra gången.
2021-08-14 Aktivitet i "blow-off" har avtagit. Höjer till 22 grader.
2021-08-15 SG 1.020. Hoppas den klättrar ner ytterligare.
2021-08-17 SG kvar på 1.020. Högre än förväntat. Torrhumlingen kommer eventuellt sänka några pinnar men jag fastställer FG. Ölet blir då ganska precis 6%. Gällande utjäsningen landar den på 69%. Enligt Lallemand ska förjäsbarheten vara medel till hög, vilket är något otydligt. 69% och ett FG på 1.020 känns ändå okej, kanske till och med bra till en lite krämigare IPA. Sänker temperaturen på jäskylen till 15 grader och när termometern på jäskärlet visar samma slänger jag i humle för torrhumling efter att ha spolat jäskärlet med kolsyre några varv. Inser även att beskrivning av jästen stämmer ganska precis, att den jäser färdigt på fem dagar.
2021-08-18 Sänker tempen till 4 (kylen klarar inte lägre) och låter stå i 48h.
2021-08-20 Fatar.
2021-09-23 Publicerar utvärdering.

Svårt att undvika skum med den skumvänliga maltnotan

Denna vecka tänkte jag ta en titt på några nyheter som finns att tillgå på hembryggarmarknaden som fångat mitt intresse lite mer än vanligt.

Kveik som torrjäst
Lallemand har varit snabba på att ta fram en torrjäst baserad på Voss Kveik, något som de rent marknadsmässigt gör helt rätt i eftersom jag tror att Kveik är här för att stanna. Fördelarna är helt enkelt så pass stora att klivet från färskjäst till torrjäst nästan känns oundvikligt. Kveik kan jäsa över ett stort spann av temperaturer samt lämpar sig väl för den pågående IPA-trenden. Sedan återstår det att se hur torrjästen presterar smakmässigt också. Känslan är att Lallemand är på hugget just nu och försöker bredda sig över marknaden. De har under 2018 och 2019 släppt en del nya produkter som riktar in sig på en lite mer trendkänslig skara hembryggare (New England-jäst i torrformat samt två sorters lactobacillus för snabbsurning av vört).

Brew Monk jäskärl
Även om jag inte går i investeringtankar ännu så har jag under en tid spanat lite på vad som finns att tillgå bland de rostfria alternativen för jäsning. Maltmagnus har tagit fram ett jäskärl på 30L för 1890, vilket känns välkomnande då den är utrustad med både inbyggd termometer och roterbar tapparm. SS Brewtech har haft sina rostfria jäskärl på marknaden ett tag och kikar man på motsvarande modell ligger den på 3300. Börjar man spana utomlands finns det desto fler alternativ att tillgå men jag tänker mig att det kommer dyka upp fler budgetalternativ även på den svenska marknaden.

Minibrew
MiniBrew Craft är ett system för 13000 kronor som sköter hela bryggprocessen från början till slut, inklusive servering, utan att du behöver några andra tillbehör. Vad jag vet är detta system det första att erbjuda denna helhetslösning och det är svårt att inte bli imponerad av denna pryl. Dessvärre tror jag att efterfrågan är ganska liten och att den kommer försvinna ur sortimentet inom ganska snart. Möjligtvis kommer den köpas in av några teknikintresserade på en reklamfirma som vill kunna ta en fredagsöl tillsammans innan man tar helg.

Humle
Nya sorter fortsätter att dyka upp på marknaden i och med att årets skörd börjat landa hos återförsäljare. Vad som är bra eller intressanta sorter är upp till varje bryggare att avgöra. Jag hoppas dock på att framtiden kan bjuda på en större variation av sorter och inte bara pellets lämpade för tropiska fruktbomber. Det pågår en del mindre projekt där man försöker bevara äldre nobla sorter, men min känsla är att dessa inte drivs av marknadens efterfråga utan istället av diverse "bevara det gamla"-projekt. Jag väntar med spänning på vilka sorter i CRYO-format som kommer till den svenska marknaden. Min känsla är att efterfrågan inte varit lika stor som man kanske trott i och med att det är en ganska dyr produkt, dryga 200 kronor för 100 gram.

Utvärdering av den ena halvan av den senaste bryggningen i mitt amitiösa saison-projekt.

Utseende
Skinande gyllengul med en rejäl disighet. Ser verkligen inte ut som en saison. Medelstor skumkrona med stora bubblor som avlägsnar sig sanbbt efter upphällning från flaska.

Doft
Initialt en gräsig humledoft med inslag av vindruvor. Plockar även upp en doft av citronzest. När ölen värms upp dyker doften av omogen krusbär upp.

Smak
Humlen har helt och hållet tagit över denna saison och ger jästen nästan obefintligt spelrum. Har för ovanlighetens skull torrhumlat denna på tok för mycket, vilket gör att den huvudsakliga smaken blir gräsig humle, vilket inte är särskilt njutbart. Eventuellt att en mycket liten pepprighet döljer sig där någonstans. Får se vad som händer med denna saison efter en längre period men jag hyser inga förhoppningar om någon större smakutveckling. Ölen har vid skrivande stund 2.5 vecka på flaska. Inte mycket mer att beskriva när det gäller smaken. Gräs.

Kropp
Väldigt lätt i kropp. Bra nivå i kolsyran men den upplevs dessvärre som ganska tunn.

Övrigt
Verkligen inte nöjd med denna bryggd på något sätt. Redan efter några dagar i jäskärlet och en del funderande så anande jag att detta kanske inte skulle bli någon kioskvältare för smaklökarna.

Ändringar för ombryggning
Tror fortfarande stenhårt på konceptet för denna öl. Dock tänker jag mig följande ändringar:

  • Belle-jästen behöver samspela med fler maltsorter än bara pilsner. Jästen är väldigt tam och okomplex för att vara en saisonjäst, vilket gör att man måste se sig om bland ingrediensskåpet för att tillföra fler smaker.
  • Skippa den moderna humlen på varma sidan. Låt traditionella eller i alla fall mer tillbakadragna humlesorter skapa en mjukare beska med klassiska örtiga och lätt blommiga inslag.
  • Använd den moderna humlen enbart vid torrhumling eller eventuellt Whirlpool, om man gillar det.
  • Fundera även på förhållandet mellan FG och mängden för torrhumling. 12gr/L i en öl med ett FG på1.001 var på tok för mycket.
  • Kallkrasha för att undvika humlerester i flaskan/fat.

1

Idén till den här ölen kom till mig någon gång under sommarens vistelse till Köpenhamn där vädret framkallade ett sug efter torr och lättsam öl. Utan att förkovra mig vidare i den kreativa tankeprocessen så är målbilden med denna öl en lite lättare saison, torr som ett mousserande vitt vin och med humlekaraktär åt samma vitvinshåll.

För att lyckas med detta behöver jag en, eller i detta fall två då det blir ännu en spit batch, jäst som jäser ut ölen ordentligt. Valen föll därför på två så kallade "vilda" saccharomyces jäster (Saccharomyces cerevisiae var. diastaticus) som under rätt förutsttningar har förmågan att jäsa ner vörten till runt 1.000. Torrjäst fick det också bli för enkelhetens skull, Lallemand Belle Saison och Mangrove Jacks French Saison. Jag ska även vara tydlig med att jag faktiskt inte med all säkerhet vet att Mangrove Jacks jästen är en diastaticus, men med tanke på vad den beskrivs ha för utjäsningsgrad så känner jag mig ganska trygg i det antagandet.

För att försöka framkalla en känsla av druva, druvskal, krusbär, vinbär osv. så kommer vörten humlas med både Hallertauer Blanc och Nelson Sauvin. Egentligen hade jag velat prova denna öl med enbart Hallertauer Blanc, men efter lite efterforskning så tror jag den kommer vara lite väl traditionell och blommig, så att komplettera med Nelson Sauvin, som beskrivs ha lite liknande egenskaper tror jag inte är fel.

Satsar även på en lite torrare vattenprofil, lite mindre vörtstyrka, mer syramalt för att komma lågt i PH och en för mig nu sedvanligt varm jäsning på 30 grader.


Stil: Saison
Bryggmetod: No-sparge
Beräknat SRM: 3
Beräknat IBU: 50
Beräknat OG: 1.046
OG: 1.038
FG: 1.001 (samma för båda jästsorterna)
ABV: 4.8%
Koktid: 90 min
Effektivitet: 67%
Mängd till jäskärl: 11L


Total mängd vatten :20L
Mäskvatten: 20 L


Maltnota (kg-%)
95% Weyermann Pilsner
5% Castle Acid Nature


Vattenbehandling
Både mäsk och lakvatten behandlas med salter tillsammans i samma stora kärl innan uppdelning.

3gr Kalciumsulfat
4gr Magnesiumsulfat
0.5gr Bordssalt
1.5gr Kalciumklorid

Vattenprofil
Kalcium: 77
Magnecium: 21
Natrium: 15
Klorid: 62
Sulfat: 170


Beräknat mäsk-ph utifrån maltnota, salter och syra: 5.17
Mätt mäsk-ph: 5.0 efter 3ml mjölksyra
Mäskjustering: 3ml mjölksyra
Slutgiltig beräknad resterande alkalinitet: -129
*Rekommenderad resterande alkalinitet: -30-30


Mäskning
64°C i 90min


Humleschema
@20min - Hallertauer Blanc 10.2AA - 10.5IBU
Nelson Sauvin 11AA - 11.5IBU
@15min - White Labs jästnäring
@15min - Protafloc
@10min - Hallertauer Blanc 10.2AA -8.2IBU
Nelson Sauvin 11AA - 8.8IBU
@0min - Hallertauer Blanc 10.2AA - 2IBU
Nelson Sauvin 11AA - 2.1IBU

Torrhumling i 3 dagar. Lika delar Hallertauer Blanc och Nelson Sauvin - totalt 12gr/L (6 gr/L per humlesort)


Jäsning

Jäst
Lallemand Belle Saison i ena halvan
Mangrove Jacks French Saison M29 i andra halvan

Jässchema 30 grader till FG.


Brygglogg

2018-08-11 En bryggdag som flöt på bra, men som dock resulterade i några mindre katastrofer. Då jag bestämde mig för att skippa lakningen räknade jag dock inte med hur mycket effektivitet jag skulle tappa, så istället för att som vanligt pricka in OG på pricken, så tappade jag 9 SG-poäng. Jäser ölen ut så lågt som jag hoppas, men inte förväntar mig, så kan den fortfarande komma upp i 4.7%. Jag valde även att justera mäskens PH med 3ml mjölksyra eftersom jag verkligen ville ha ned PH dit jag vill eftersom jag hoppas på en torr och lätt syrlig öl. Dock landade mäsk-ph på 5.0, vilket är något lågt. Nåväl, en öl lär det bli och jag kommer trots dessa motgångar kunna utvärdera både jästen, humlen och få en bra känsla för idén kring denna saison blanc.

2018-08-16 Belle SG 1.002 och M29 SG 1.002 (4 grader varmare i det kärlet då det placerats på den undre hyllan i jäskammaren). Torrhumlar.
2018-08-20 FG 1.001 på båda. Buteljerar.
2018-09-06 Utvärdering av belle-versionen.
2018-10-10 Utvärdering av M29-versionen.

*Palmer & Kaminski 2013

Vädret här uppe i Luleå har sedan flytten varit rent ut sagt bedrövligt. Utan att överdriva har det varit totalt 4-5 fina dagar sedan den 15 augusti. Den så kallade sensommaren uteblev alltså detta år, vilket gjorde att hösten fullkomligt dundrade in. När temperaturen ute sjunker tenderar ölen att bli lite starkare och mörkare, vilket ledde till en experimentell bryggning av min favoritstil saison.

Tanken var en torr och drickvänlig öl med lite mer uppbackning än den vanligtvis pilsnerdominerande maltnotan. Lämpligt nog upptäckte jag lite ny kandisirap hos min leverantör som jag bestämde mig för att implementera i receptet. Huruvida en väldigt aggressiv saisonjäst kommer äta upp allt det socker som sirapen bidrar med, och med det mycket smak, återstår att se.

Då jag fortfarande är inne på prova utbudet av torrjäst så blev det denna gång Belle saison från Lellemand Danstar, en jäst jag senaste bryggde med för kanske tre år sedan då jag provade på saison för första gången. När det gäller saison så blir jästen och jäsningen den viktigaste komponenten då man med fördel ska låta temperaturen stiga under jäsningens gång, för att på så sätt nå FG under 1.010 samt få de estrar som stilen kräver.

Detta blir också första gången jag provar på satslakning, eller batch sparge som det kallas på andra sidan pölen. Satslakning måste väl anses som de allra vanligaste metoden för mäskning bland hembryggare och jag känner därför ingen större oro inför mäskningen, utan mest som en nyttig lärdom. De få saker jag kommer fokusera på är:

  • Försöka få ut lika mängd vört från mäskning som lakning. Främst för att jag bryggurun John Palmer rekommenderar det.
  • Nå någorlunda samma mäsk-PH för mäskvört som lakvört.

Avslutningsvis tycker jag det fortfarande handlar om att lära känna mitt "nya" system och bestämma mig för vilken lakningsmetod jag fastnar för, samt få ännu bättre koll på vilka siffror jag prickar in beroende på lakning och koktid.§


Stil: Saison - egen tolking
Bryggmetod: Satslakning
Beräknat SRM: 23
Beräknat IBU:
20
Beräknat OG: 1.060
OG: 1.066
FG: 1.005
ABV: 8%


Total mängd vatten :
20L
Mäskvatten:
11 L
Lakvatten: 9L
Koktid: 90min
Effektivitet: 85%

Mängd till jäskärl:
 11L


Maltnota (kg-%)

Crisp Europils 2.1 kg - 74.7%
Briess Aromatic munich 20L - 130 gr - 4.6%
Crisp vetemalt - 130 gr - 4.6%
Balgisk kandidsirap D-45 450gr - 16% (Tillsätts vid flameout)


Vattenbehandling

Både mäsk och lakvatten behandlas med salter tillsammans i samma stora kärl innan uppdelning.

1gr Kalciumsulfat
3gr Magnesiumsulfat
0.5gr Bordssalt
2.5gr Kalciumklorid
2ml Mjölksyra

Vattenprofil
Kalcium: 69
Magnecium: 17
Natrium: 15
Klorid: 86
Sulfat: 98


Beräknat mäsk-ph utifrån maltnota, salter och syra: 5.55
Mätt mäsk-ph: 5.7
Mäskjustering: 2ml mjölksyra -> pH 5.5

Mätt laknings-PH:

Lakningsjustering: 2ml mjölksyra -> pH 5.5
Slutgiltig beräknad resterande alkalinitet: -120

*Rekommenderad resterande alkalinitet:
-30-30 Saison


Mäskning
65°C i 90min


Humleschema
@60min - Perle 7.8AA - 20IBU
@15min - White Labs jästnäring
@15min - Protafloc
@0min - Perle 7.8AA - Hälften av 60min-giva


Jäsning

Jäst Belle Saison 22gr
Jässchema 20 grader inledningsvis. Höjer stegvis upp till 27 grader under en veckas tid, dvs. 1 grad/dag.

Rekommenderad antal jästceller: 147 miljarder
Beräknad mängd jästceller: Lallemand har en egen kalkylator för jästceller i vört. Den rekommenderar dock drygt ett halv paket till 10 L, vilket jag inte tror kan stämma.


Brygglogg

2017-09-28 Bryggdag.

2017-10-04 Aktivitet i jäsröret avstannat. SG är 1.008. Låter vila i några dagar till för att se om SG sjunker mer samt för att låta jästen ”rensa upp”.

2017-10-09 FG 1.005. Kallkrashar.

2017-10-12 Överför till fat och trycksätter.

2017-11-16 Utvärdering

 

 

*Palmer & Kaminski 2013