Som hembryggare är man inte styrd av trender och riktlinjer på samma sätt som kommersiella bryggare är. Om "modern" västkust-IPA kommer bli en grej eller inte återstår att se, men i USA har beteckningen "modern west-coast IPA" börjat dyka på såväl burkar som fat. Som hembryggare kan man lugnt konstatera att modern västkust-IPA är något man bryggt i ganska många år då det är en stil där man helt enkelt kombinerar klassisk västkusthumle som Cascade, Centennial eller Chinook med modernare humle. Som hembryggare blandar man humle ganska friskt då nyfikenheten kring olika kombinationer ofta är stor. Den smakmässiga utmaningen för modern västkust-IPA bli således att kombinera de klassiska smakerna med det nya, vilket jag tror är lättare sagt än gjort. Att blanda tall, grapefrukt med guava och mango tror jag inte nödvändigtvis behöver blir bra. Eller så blir det det, lite svårt att veta. Allt handlar om vilka sorter man kombinerar och i vilka mängder.
Bör även tilläggas att den moderna maltnotan för en västkust-IPA har en något renare karaktär än tidigare. Detta är något som bryggerier successivt ändrat under de senaste åren även för välkänd västkust IPA som funnit med länge, så något helt nytt är det heller inte med vilka maltersorter man väljer bort. När IPAn började nå kommersiell framgång var den oftast betydligt mörkare och innehöll 5-15% mellanmörk karamellmalt, vilket var standard i ganska många år. Allt eftersom började dessa 50-60 lovibondsmalter fasas ut och ersättas av antingen ljusare karamellmalter, Wienermalt eller plockas bort helt och hållet. Dels förändrades smakpreferenserna för denna typ av IPA, främst med dubbel IPAns framtåg där man med högre % också ville sänka de tuffare karamelltonerna för att främja drickbarhet. Russian River är ett exempel på ett bryggeri där man frångått den mellanmörka karamellmalten för bland annat sin Pliny The Elder. I och med att oxidering och metoderna för att undvika detta utvecklats har även studier på olika maltsorters oxideringsgrad gjorts och det har där visat sig att just karamellmalt runt 50-60 lovibond bidrar med mer oxidering än annan malt. Både ljusare och mörkare malt än karamellmalt runt detta spann bidrar med mindre oxidering, vilket var ännu en anledning för kommersiella bryggerier att välja bort denna maltsort.
Målbilden för en modern västkust-IPA är alltså en väl utjäst öl med en maltnota fri från havre, vete och mellanmörk karamellmalt. Munkänslan ska vara "clean" med viss malt i kropp som backar upp humlens beska. Klassiska humlesmaker ska kombineras med mer moderna och det färdiga ölet ska vara klart utan häjs. Vilka humletekniker man använder är upp till var och en och här finns det också rejält med svängrum. Troligt är att denna "nya" stil av IPA också anammar moderniteter som hop stand och liknande då dessa blivit mer eller mindre standard för all form av IPA-bryggning. Personligen upplever jag sällan någon större skillnad om sista givan på varma sidan tillsätts mot slutet av kok eller som hop stand för IPA som inte ska vara häjsbetonad. Detta tror jag dock är ytterst beroende på varje bryggares utrustning, val av humle och kvalitét på humle. Jag tror dock att hop stands är vanligare än senare givor under koket. Jag kommer dock tillsätta min sista humle med tre minuter kvar av koket, främst för att det blir lättare för mitt bryggprogram att beräkna beskan. En bittergiva i början av koket är också att rekommendera för att få upp IBU-nivåerna i rätt nivå. Här kan man lägga sig mellan 40-70 för att hamna rätt. Jag upplever bra resultat med en bittergiva på 30 IBU, men även det kan variera något beroende på hur dit kok ser ut.
Jag kommer bygga maltnotan med Golden Promise i kombination med Wienermalt och en gnutta ljus karamellmalt. När det gäller humlen kommer jag fortsätta bygga vidare på Simcoe som jag använt till Cold-IPA i kombination med Amarillo och Mosaic. Eftersom jag har lite svårt att planera mina bryggdagar på grund av tillkomst av familjemedlem ligger det två paket torrjäst i form av BRY-97 West Coast redo i kylen som kommer användas när det väl blir bryggdags.
Namn: Iskusten IPA
Stil: Amerikansk IPA - "Modern" västkust
Bryggmetod: Grainfather - Ingen lakning
Mäskeffektivitet: 76%
Beräknad mängd till jäskärl: 14L
Mängd till jäskärl: 14L
Beräknat SRM/EBC: 5/10
Beräknat OG: 1.053
Koktid: 60 min
Beräknat IBU: 60
OG: 1.059
FG: 1.014
ABV: 5.9%
Maltnota (kg-%) (Färg lovibond)
80% Thomas Fawcett Golden Promise (~2.6L)
10% Weyermann Wienermalt (~3.4L)
5% Crisp Caramalt (~12L)
5% Weyermann syramalt (~2L)
Krossad i 1.3mm
Mäskschema
66°C i 60 min
76°C i 10 min
Total mängd vatten: 26.3 L
Mäskvatten: 26.3 L
Lakvatten: -
Vattenbehandling
5g Kalciumsulfat
2g Magnesiumsulfat
3g Kalciumklorid
2g Antioxin SBT
Vattenprofil
Kalcium: 100
Magnecium: 10
Natrium: 8
Klorid: 70
Sulfat: 140
Beräknat mäsk-ph: 5.18
Mätt mäsk-ph: 5.0
Mäskjustering: -
Humleschema
@60 min - Columbus (T-90) - 30 IBU
@3 min - 40% Simcoe, 30% Amarillo och 30% Mosaic (T-90) - 30 IBU
Torrhumling - 7g/L samma fördelning som ovan.
Jäst
Lallemand BRY-97 American West Coast
Primärjäsning i 18-19 grader.
2 paket till 14 L
Brygglogg
2024-07-11
Bryggdag som gick rätt bra, förutom att jag glömde både jästnäring och klarningsmedel mot slutet av koket. Jag får skylla på viss ringsrostighet och mycket annat som pågick i hemmet samtidigt. Detta resulterade dessvärre i ett uteblivet "protein break" och en väldigt grumlig vört till jäskärlet. Fick även ett för lågt PH på 5.0 i mäsken. Lite irriterad över att jag bommade dessa småsaker när det finns så mycket annat som kan strula. Nåväl. Någon slags öl lär det bli och förhoppningsvis kan lite klarningsmedel under kallkrashen kanske kan kompensera något för grumlig vört till jäskärlet.
2024-07-12
Full aktivitet i vattenlåset morgonen efter bryggning.
2024-07-14
Har varit mycket hög aktivitet i vattenlåset under tre dagar. Reser bort i några nätter och få se hur jäsningen fortskridit om några dagar.
2024-07-17
Varit bortrest några dagar men den okulära besiktning visar på vad jag skulle tro är ett ganska färdigjäst öl med jäst i botten av kärlet samt helt nedsjunken kreusen. Höjer till 20 grader för en sista knuff i utjäsningen. Eftersom jag jäser med min Fermenter King Jr. är det lite bökigt att ta SG-prov då det kräver rengörning av slangar samt påkoppling av gas, så jag nöjer mig med två dagar till i lite högre temperatur. Enligt vad jag läst mig till kan jäsningen vara avklarad på fem dagar. Jag hade en snabb start på jäsningen med denna bryggning så jag tror säkert den bör vara nära FG.
2024-07-19
Mjukkrashar till 16 grader på förmiddagen. När temperaturen lagt sig torrhumlar jag med sedvanliga 7g/L.
2024-07-21
Kallkrashar och åker bort i några dagar.
2024-07-24
Tillsätter antioxin SB.
2024-07-25
Dags för fatning. Blev lite längre tid för humlen i jäskärlet, men några extra dagar i bara fyra grader skadar nog ej.
Bryggsalter.
Dagens malt före fuktning. Använder samma låda för att "konditionera" malten som jag jäser pizzadeg i.
Blev ganska ojämn krossning denna gång. Tror jag hade kunnat fukta malten ännu mer.
Lugn och fin inmäskning utan särskilt mycket skum.
Avslutningsvis den klassiska humlekakan i bryggverket efter kylning och tömning.
