Gå till innehåll

Vanligtvis ser vi ordet råg dyka upp på förpackningar bland brödhyllorna i mataffärer, ett ställe som i alla fall jag befinner mig på ganska ofta. Kanske har jag till och med införskaffat mig bröd bakat på råg utan att tänka på det? Oavsett funderar jag troligtvis inte på skillnaden mellan sådant bröd och annat när jag kastar i mig frukostmackan innan cykelfärden till jobbet.

Historiskt sett så har man använt råg i skapandet av öl och whisky i ganska många år. Som bryggingredisens beskriver Rosannah Hayden, författare av Brewing with Rye, att rågmalt bidrar med komplexitet till det färdiga ölet, en något diffus beskrivning kan tyckas. Kryddighet är förutom ovan nämna komplexitet den vanligaste beskrivningen. Hon beskriver även att öl bryggt med råg kan ha smakkomponenter som till stor del påminner om öl bryggt med vete, fast med en torrare och grynigare avslutning. Intressant nog nämner hon även att råg, oklart om det är råg som omältad bryggingrediens eller ej, kan höja mäskens PH-värde, något som kan vara bra att ha koll på ifall man tycker att ens PH-mätare beter sig märkligt under bryggdagen. Hon rekommenderar även bryggaren att hålla koll på mäskningen ifall större mängder råg används eftersom råg har förmågan att dra till sig vattnet i mäsken fortare än "vanlig malt", vilket kan resultera i en tjockare mäsk, längre avrinningstid och om det vill sig illa en avstannad avrinning.

Anledningen till att jag vill prova rågmalt är att jag ser denna maltsort dyka upp, titt som sätt, i saisonrecept från professionella bryggare från olika delar av världen. Jag fortätter även leta efter nya ingredienser som kan tillföra önskad komplexitet i mina saisonöl och då kändes råg som något spännande. Precis som med min förra bryggning, som innehöll 50% vetemalt, så innehåller denna hela 50% rågmalt i syfte att utvärdera hur maltsorten passar i saison.  En mängd som passerar långt över rekommenderade doser. Dock ser jag ingen poäng med att hålla mig till de mer vanligt förekommande 10-20 procenten av den totala maltnotan eftersom det inte kommer ge mig en tydlig indikation på vad råg faktiskt kan bidra med.

Denna gång blir det ingen obeprövad jästsort utan klassiska Wyeast 3724, dock med ett litet annat jäsningsschema än sist. I in senaste saison provade jag lite andra, om än traditionella, humlesorter och på lite andra ställen i koket vilket jag blev mycket nöjd med. EKG och Styrian följer med även denna gång, men på ett lite annat sätt.


Stil: Saison
Bryggmetod: No sparge
Beräknat SRM: 5
Beräknat IBU: 44
Beräknat OG: 1.058
OG: 1.060
FG: 1.010
ABV: 6.56%
Koktid: 90min
Effektivitet: 62%
Mängd till jäskärl: 10.7L


Total mängd vatten :20L


Maltnota (kg-%)
50% Castle Pilsner 6rw 1.7L
50% Crisp Rye Malt ∼8L


Vattenbehandling
4 gr Kalciumsulfat
3 gr Magnesiumsulfat
0.5g gr Bordssalt
3 gr Kalciumklorid
4ml mjölksyra

Vattenprofil
Kalcium: 110
Magnecium: 16
Natrium: 15
Klorid: 99
Sulfat: 178


Beräknat mäsk-ph utifrån maltnota, salter och syra: 5.14
Mätt mäsk-ph: 5.2
Slutgiltig beräknad resterande alkalinitet: -107
*Rekommenderad resterande alkalinitet: -30-30


Mäskning
64°C i 90min

Betydligt mörkare mäsk än beräknat.


Humlechema
@60min - East Kent Golding 5.4AA - 13IBU
@60min - Styrian Golding 3.3AA - 13IBU
@15min - White Labs jästnäring
@15min - Protafloc
@5min East Kent Golding 5.4AA - 8IBU
@5min - Styrian Golding 3.3AA - 6IBU


Jäst
Wyeast 3724 2L starter, dekanterad.
Jässchema 30 grader till FG. Eventuellt höjning på slutet.
Rekommenderad antal jästceller: 162md
Beräknad mängd jästceller: 205md


Brygglogg

2018-09-18 Sätter förkultur.
2018-09-21 Bryggdag. Något bättre effektivitet än jag förväntade mig då jag inte lakade. Ytspänning i mäskkärlet, men det gick. Betydligt mörkare vört än vad bryggprogrammet beräknade.
2018-09-27 SG 1.040. Något högt även om jag vet att den kan stanna upp. Hmm...Avvaktar nog en vecka till.
2018-10-03 SG 1.024.
2018-10-10 SG 1.014
2018-10-11 Höjer jäskammaren till 34 grader för att hjälpa utjäsningen.
2018-10-15 SG: 1.011
2018-10-21 FG: 1.010. Högre än vad jag önskar men har efter lite efterforskning förstått att stora mängder råg kan resultera i högre FG. Dock ingen katastrof utan fullt dugligt. Fatar och trycksätter till 1.8bar samt buteljerar tre 75cl (fyra carb drops) samt en 50cl (tre carb drops).

 

*Palmer & Kaminski 2013

Den 30:e september 2016 publicerade jag det första inlägget här på bloggen och sedan dess har det hänt en hel del. Mitt huvudsakliga syfte när jag startade bloggen var att dela med mig av mina bryggäventyr samt hitta en mer inspirerande plattform för att föra loggbok över mina bryggningar. Jag började med hembryggning 2014 och i 2.5 år förde jag loggbok i enkla google-dokument vilket fyllde sitt syfte men samtidigt inte gav mig den inspiration som jag kände att jag behövde för att vilja fortsätta utvecklas som bryggare. Nu har det gått två år sedan bloggen lanserades och jag tycker fortfarande det är lika roligt att pyssla med den som när jag började.

En trevlig del av att vara intresserad av ölbryggning är att läsa andra bloggar om hembryggning och kunna inspireras av dessa. Ni som följer bloggen vet att mitt fokus ligger på just bryggningsrapporter och utvärderingar. Jag skriver sällan, eller nästan aldrig, om annat, något som det evetuellt kan bli ändring på kommande tiden eftersom vi snart väntar vårt andra barn, vilket med all sannolikhet kommer resultera i betydligt färre bryggningar framöver. Jag kommer dock göra mitt bästa för att hålla bloggen uppdaterad med andra funderingar kring bryggning som jag hoppas ska kunna inspirera andra.

Nedan delar jag med mig av lite kort och informativ fakta om min bryggning, bloggen och öl. Det kanske vore trevligt att läsa om något annat än saison och jästemperaturer för en gångs skull? Vi får se hur kort den blir för jag har ofta svårt att hålla mig kortfattad och saklig när det kommer till öl och bryggning:

Varför har det under 2018 nästan bara bryggts saison?
I början av året kände jag att jag ville ha ett större projekt som skulle ge mig möjligheten att utveckla en specifik ölstil. Därför satte jag igång projektet att brygga på olika sorters saisonjäst. Jag är just nu inne på min 10:e jäst och skriver i hemlighet på ett längre inlägg om varje enskild jästsort, som jag även tänkte släppa på engelska och bli vida berömd för. Tanken är att det också ska komma längre inlägg om val av malt och humle. Sedan tycker jag, just nu, att saison är den godaste ölstilen att förtära.

Favoritöl i några olika kategorier?
Pilsner - Pilsner Urquell ofiltrerad, serverad "len"
Saison - Saison Dupont eller De Baluiges d'Epeautre
IPA - Nynäshamn Dragets Kanal DIPA
NEIP (ja jag vet...) - Amundsen Apocalyptic Thunder Juice
Engelsk bitter - Så färsk ESB som möjligt på real ale-kran
Veteöl - Schneider Festweisse Tap 4
Tripel - Straffe Hendrik Brugs 9
Dubbel - Emelisse Dubbel
Quad - Westvleteren 12
Stout - Left Hand Milk Stout
Surt - Cantillon Gueuze
Surt med frukt - Cantillion Fou Foune

Bästa ölställen?
Akkurat i Stockholm
Himmeriget Köpenhamn

Svenska favoritbryggerier?
Nynäshamn Ångbryggeri. De kanske inte experimenterar och tar ut svängarna lika mycket som andra mer hippa bryggerier, men ölen är alltid bättre än alla andras.

Favoritbloggar?
Lars Marius Garshol

Hur många satser öl har det bryggts?
Mellan 70-80.

Bästa hembryggarutrustningsköpet?
Fatutrustning. Sedan kan jag även slå ett slag för saftsil och sildukar om man inte har spexigare utrustning för att sila av humlen. Jag silar alltid av vörten på väg ner i jäskärlet.

Sämsta?
Jag har en humlekorg från Mangrove Jacks som är ganska meningslös om man inte brygger med kottar, vilket jag aldrig gör.

Favorithumle?
När det gäller modernare humle tycker jag citra är helt överlägsen.
När det gäller klassisk humle har jag inte lika bra koll. Men jag håller på att lära mig i och med alla saison-bryggningar. HIttills har jag gillat EKG och jag tror den fungerar väldigt bra i nästan alla ölstilar.

Favoritjäst?
Wyeast 2565 Kölsch är det svårt att misslyckas med. Jäs runt 13-14 grader så blir det ännu bättre.

Bryggardröm?
Att kunna ha ett dedikerat bryggrum/lokal där man kan brygga större satser och sälja till lokala pubar och restauranger i länet.

Planer för hembryggeriet?
Just nu står det ganska still. Hoppas att någon gång kunna få till ett ventilationssystem med fläkt nere i källaren så att all bryggning kan ske där. I dagsläget finns bryggutrustning, ölkyl samt jäskyl i just det rummet, men eftersom jag är lite rädd för fukt har jag undvikit att brygga där nere. Hoppas även kunna investera i en Braumeister med LODO-kit någon gång. Kikar även på rostfria jäskärl men jag tror att alla investeringar får vänta.

Mest lästa blogginlägget?
Mitt inlägg om vattenbehandling.

Bästa tips till nybörjare?
Köp inte ett bryggverk på en gång, utan lär dig grunderna genom andra metoder. Då kommer det komma mer kunskap på köpet.

Bästa tips till mer erfarna hembryggare?
När du samlat på dig en del erfarenhet så våga ifrågasätta det du läst och hört av andra. Prova själv och se hur det fungerar för dig. Jag har själv en del saker för mig som jag inte vågat ändra på. T.ex. siktar jag alltid på att utvinna lika mycket vört från mäskningen som från lakningen, för att jag hörde John Palmer prata om det på en föreläsning. Något jag kanske borde ändra på eller iallfall undersöka alternativ till?

Annat tips?
Skippa all torrjäst om du ska brygga öl som ska ha påtaglig karaktär från annat än humle. Jag har givetvis inte bryggt med all torrjäst som finns att tillgå och jag viker mig också för enkelheten och priset ibland, men all öl som jag någonsin bryggt har alltid blivit bättre med flytande jäst.

Hur populär är egentligen bloggen?
Sett till antalet besökare varje dag och i jämförelse med t.ex. livsstilsbloggar så kan vissa säkert hävda att min blogg egentligen inte existerar. Sett till hur få hembryggare det finns i Sverige och hur många få av oss som också bloggar, så är jag omåttligt populär.

 

Typ så. Jag firar bloggen med att inte dricka öl, just idag.

Hur många flugor kan man slå i en och samma smäll? För denna bryggning får jag det till fyra.

50% vetemalt istället för 100% pilsnermalt
Detta för att utvärdera vad jag tycker om vetemalt i saison. Egentligen är jag ingen gigatiskt förspråkare för vetemalt i någon typ av öl, förutom just veteöl då. Men jag kan även erkänna att jag inte kan backa upp ett sådant ställningstagande till 100%. Nu är det dock dags reda ut den saken med hjälp av ännu en saison med för mig oprövade jäster och en maltnota på närmare 50% vetemalt. Att brygga saison på 100% pilsnermalt har visat sig fungera utmärkt, beroende på vilken jäst du använder. Ett steg framåt blir att pricka in maltsorter för en komplexare saison.

Klassiska humlesorter
Vanligtvis använder jag mig av Hallertauer Mittelfruh i mina saison där jag vill låta jästen skina. Nu känner jag dock för att börja justera humlen mer åt det håll jag vill. I min förra saison testade jag ett lite annat koncept med två humlesorter som ska ha smakegenskaper som påminner om druvan Sauvignon blanc. En lättare saison, jäst med en fransk saisonjäst och med modernare humle tycker jag fortfarande låter som en spännande idé att utveckla. I denna öl kommer jag använda mig av klassiska East Kent Goldings och Styrian Goldings. Jag har börjat komma till insikt med valet av bitterhumle i saisons och min teori är att klassisk lågalfahumle ger en rundare och mer balanserad bitterhet, och andra smakegenskaper, som rimmar bättre med saisonjäst. Jag behöver dock några fler bryggder under bältet för att bekräfta eller dementera den teorin.

Fermentis Be-134
Denna gång kommer jag prova den relativt nya saisonjästen från fermentis; Be-134. Likt Lallemands Belle saison och Mangrove Jacks M29 är det en "vild" saccharomycesjäster (saccharomyces cerevisiae var. diastaticus), som har möjlighet att jäsa ut extremt mycket.

Imperial Yeast Napoleon
Andra halvan av vörten kommer jäsas med Imperial Yeast Napoleon, som även denna är en var.diastaticus. Jag anar att både dessa jäster komma landa i samma område som just belle saison, m29, 3711 och andra "franska" saison-jäster. Min förhoppning är att vetemalten ska komplettera en eventuell hög utjäsning och bidra med lite fyllighet till en riktigt torr öl.

Det var de fyra flugorna.


Stil: Saison
Bryggmetod: Satslakning
Beräknat SRM: 3
Beräknat IBU: 37
Beräknat OG: 1.048
OG: 1.041
FG: Napoleon 1.004 och Be-134 1.002
ABV: Napoleon 4.9% och Be-134 5.1%
Koktid: 90min
Effektivitet: 70%
Mängd till jäskärl: 11L delat på två


Total mängd vatten :20L
Mäskvatten: 12 L
Lakvatten: 8L


Maltnota (kg-%)
47.8% Weyermann Pilsner 1.7L
47.8% Wyermann vete 2L
4.3% Castle acid nature 2.8L


Vattenbehandling
Både mäsk och lakvatten behandlas med salter tillsammans i samma stora kärl innan uppdelning.

5.5 gr Kalciumsulfat
4 gr Magnesiumsulfat
0.5g gr Bordssalt
1 gr Kalciumklorid

Vattenprofil
Kalcium: 100
Magnecium: 21
Natrium: 15
Klorid: 50
Sulfat: 240


Beräknat mäsk-ph utifrån maltnota, salter och syra: 5.2
Mätt mäsk-ph: 5.5
Mäskjustering: 1ml mjölksyra


Mäskning
64°C i 90min


Humlechema
@60min - East Kent Golding 5.4AA - 30IBU
@15min - White Labs jästnäring
@15min - Protafloc
@5min - Styrian Golding 3.3AA - 5IBU


Jäsning
Jäst Safale Be-134 och Imperial yeast Napoleon.
Jässchema 26 grader till FG


Brygglogg

2018-09-07 Bryggdag. Inte några större missöden. Börjar dock bli lite misstänksam på min nykalibrerade PH-mätare och huruvida den visar för höga värden. Ett PH på 5.5 känns högt med tanke på vattenprofilen samt hela 4.3% syramalt. Sedan prickar jag inte riktigt in OG som jag förväntar mig, vilket inte är något större missöde och kanske också att förvänta sig eftersom mängden vetemalt rimligtvis påverkar utvinningen av sockerarter.
2018-09-12 SG Napoleon 1.005 och SG Be-134 1.004
2018-09-15 FG Napoleon 1.004 och Be-134 1.002. Snabb kallkrash.
2018-09-16 Flytt till fat och kolsyresätter.

*Palmer & Kaminski 2013

Idén till den här ölen kom till mig någon gång under sommarens vistelse till Köpenhamn där vädret framkallade ett sug efter torr och lättsam öl. Utan att förkovra mig vidare i den kreativa tankeprocessen så är målbilden med denna öl en lite lättare saison, torr som ett mousserande vitt vin och med humlekaraktär åt samma vitvinshåll.

För att lyckas med detta behöver jag en, eller i detta fall två då det blir ännu en spit batch, jäst som jäser ut ölen ordentligt. Valen föll därför på två så kallade "vilda" saccharomyces jäster (Saccharomyces cerevisiae var. diastaticus) som under rätt förutsttningar har förmågan att jäsa ner vörten till runt 1.000. Torrjäst fick det också bli för enkelhetens skull, Lallemand Belle Saison och Mangrove Jacks French Saison. Jag ska även vara tydlig med att jag faktiskt inte med all säkerhet vet att Mangrove Jacks jästen är en diastaticus, men med tanke på vad den beskrivs ha för utjäsningsgrad så känner jag mig ganska trygg i det antagandet.

För att försöka framkalla en känsla av druva, druvskal, krusbär, vinbär osv. så kommer vörten humlas med både Hallertauer Blanc och Nelson Sauvin. Egentligen hade jag velat prova denna öl med enbart Hallertauer Blanc, men efter lite efterforskning så tror jag den kommer vara lite väl traditionell och blommig, så att komplettera med Nelson Sauvin, som beskrivs ha lite liknande egenskaper tror jag inte är fel.

Satsar även på en lite torrare vattenprofil, lite mindre vörtstyrka, mer syramalt för att komma lågt i PH och en för mig nu sedvanligt varm jäsning på 30 grader.


Stil: Saison
Bryggmetod: No-sparge
Beräknat SRM: 3
Beräknat IBU: 50
Beräknat OG: 1.046
OG: 1.038
FG: 1.001 (samma för båda jästsorterna)
ABV: 4.8%
Koktid: 90 min
Effektivitet: 67%
Mängd till jäskärl: 11L


Total mängd vatten :20L
Mäskvatten: 20 L


Maltnota (kg-%)
95% Weyermann Pilsner
5% Castle Acid Nature


Vattenbehandling
Både mäsk och lakvatten behandlas med salter tillsammans i samma stora kärl innan uppdelning.

3gr Kalciumsulfat
4gr Magnesiumsulfat
0.5gr Bordssalt
1.5gr Kalciumklorid

Vattenprofil
Kalcium: 77
Magnecium: 21
Natrium: 15
Klorid: 62
Sulfat: 170


Beräknat mäsk-ph utifrån maltnota, salter och syra: 5.17
Mätt mäsk-ph: 5.0 efter 3ml mjölksyra
Mäskjustering: 3ml mjölksyra
Slutgiltig beräknad resterande alkalinitet: -129
*Rekommenderad resterande alkalinitet: -30-30


Mäskning
64°C i 90min


Humleschema
@20min - Hallertauer Blanc 10.2AA - 10.5IBU
Nelson Sauvin 11AA - 11.5IBU
@15min - White Labs jästnäring
@15min - Protafloc
@10min - Hallertauer Blanc 10.2AA -8.2IBU
Nelson Sauvin 11AA - 8.8IBU
@0min - Hallertauer Blanc 10.2AA - 2IBU
Nelson Sauvin 11AA - 2.1IBU

Torrhumling i 3 dagar. Lika delar Hallertauer Blanc och Nelson Sauvin - totalt 12gr/L (6 gr/L per humlesort)


Jäsning

Jäst
Lallemand Belle Saison i ena halvan
Mangrove Jacks French Saison M29 i andra halvan

Jässchema 30 grader till FG.


Brygglogg

2018-08-11 En bryggdag som flöt på bra, men som dock resulterade i några mindre katastrofer. Då jag bestämde mig för att skippa lakningen räknade jag dock inte med hur mycket effektivitet jag skulle tappa, så istället för att som vanligt pricka in OG på pricken, så tappade jag 9 SG-poäng. Jäser ölen ut så lågt som jag hoppas, men inte förväntar mig, så kan den fortfarande komma upp i 4.7%. Jag valde även att justera mäskens PH med 3ml mjölksyra eftersom jag verkligen ville ha ned PH dit jag vill eftersom jag hoppas på en torr och lätt syrlig öl. Dock landade mäsk-ph på 5.0, vilket är något lågt. Nåväl, en öl lär det bli och jag kommer trots dessa motgångar kunna utvärdera både jästen, humlen och få en bra känsla för idén kring denna saison blanc.

2018-08-16 Belle SG 1.002 och M29 SG 1.002 (4 grader varmare i det kärlet då det placerats på den undre hyllan i jäskammaren). Torrhumlar.
2018-08-20 FG 1.001 på båda. Buteljerar.
2018-09-06 Utvärdering av belle-versionen.
2018-10-10 Utvärdering av M29-versionen.

*Palmer & Kaminski 2013

Denna bryggning gick av stapeln hemma hos Mattias vars hembryggeri går under namnet Notvikens Nanobryggeri. Mattias är en del av vår lilla skara hembryggare här i Luleå och även initiativtagare till den facebookgrupp vi huserar i.

Mattias bryggmetod skiljer sig lite från min egen då han brygger med Brew-in-a-bag-metoden som grund med en nätat stålkorg som "bryggpåse". Å andra sidan inget nytt för mig då jag själv bryggde med bryggpåse i 3 år. För att kunna maximera mängden och fylla två fat, dvs. ett 9- och 18-liters, dubbelmäskade vi. Den största delen av mäsken värmdes i Mattias större brygggryta (36L) medan en mindre del mäskades i min 19L patinagryta med en klassisk bryggpåse i tyg, för att sedan sammanföra allt till koket.

Vad bryggde vi då? För ni som hängt med på bloggen ett tag vet att jag är inne i en nästan uteslutande saison-period där jag prövar olika saisonjäster. Mattias gillar också saison så därför tyckte vi det vore roligt att pröva på en norsk kveik-jäst. Kveik är en traditionell norsk farmhouse ale som bryggs tillsammans med enbärskvistar. Precis som med tidigare saisonbryggningar är vi mer intresserade av vad jästen kommer producera för smaker, så vi kommer inte involvera några enbärskvistar utan låta jästen göra jobbet tillsammans med 100% pilsnermalt och två sena givor av El dorado och Centennial, tillsammans med en liten bittergiva Magnum vid 60 min. Är man intresserad av att läsa mer om Kveik eller annan farmhouse ale från Skandinavien och Baltikum så rekommenderar jag varmt Lars Marius Garshols eminenta blogg. Det är tack vara honom som denna kveikjäst finns tillgänglig på hembryggarmarknaden. Lars omnämns även i min favoritbok för hembryggning, Homebrew all-star som jag skrivit lite om här.

The Yeast Bay Sigmund's Voss Kveik

Traditionally used in the production of Norwegian Farmhouse Ale, this strain is a fast fermenter with good attenuation, a light earthy spiciness, marked tartness and unique ester profile of orange peel. This strain is prone to forming incredibly large flocs unlike any other yeast we've seen before, yet still remains highly attenuative. Sigmund's Voss Kveik also exhibits the ability to ferment wort over a large temperature range, 70 - 100 ºF, without major changes to the flavor profile or production of any harsh phenolics or fusel alchohols.

This yeast will exhibit a slightly more restrained ester profile and ferment a little slower at cooler fermentation temperatures, and quickly produce a drier beer with a slightly more pronounced ester profile at warmer fermentation temperatures. We highly recommend taking this into the high end of temperature range, 90-100 ºF.

Temperature: 21 - 38 ºC
Förjäsning: 78 - 83%

Läser man vad Garshol skrivit om Kveik så skiljer sig några saker kring bryggningen avsevärt i jämförelse med annan bryggning. Något oklart om dessa tips även ska tillämpas för de kveik-jäster som utvecklats i jästlabb:

  • Du kan komma att upptäcka aktivitet i jästkärlet redan efter 30 minuter
  • Jäsning kan normalt avslutas efter bara 36 timmar
  • Du ska tillsätta betydligt mindre jäst än vid vanligt bryggning. Garshol rekommenderar en tesked till 25 liter vört.
  • Tillsätt mer jästnäring än vid annan bryggning.

Stil: Saison / Farmhouse ale
Bryggmetod: BIAB
Beräknat IBU: 20
Beräknat OG:
OG: 1.065
FG: 1.012
ABV: 7%
Koktid: 60min


Maltnota (kg-%)
100% Weyermann Pilsner 2.5-4.5L


Vattenbehandling
8gr Kalciumsulfat
8gr Magnesiumsulfat
1gr Bordssalt
4gr Kalciumklorid

Vattenprofil
Kalcium: 96
Magnecium: 21
Natrium: 15
Klorid: 74
Sulfat: 198


Mätt mäsk-ph: 5.8
Mäskjustering: 8ml mjölksyra till 5.5
Slutgiltig beräknad resterande alkalinitet: -100
*Rekommenderad resterande alkalinitet: -30-30


Mäskning
65°C i 60min


Humleschema
@60min - Magnum 14.3 AA - 20IBU
@15min - White Labs jästnäring
@15min - Protafloc
@0min - Eldorado 12.9AA - 100gr
@0min - Centennial 8.3AA - 100gr


Jäsning

Jäst The Yeast Bay Sigmund Sigmund's Voss Kveik
Jässchema 33 grader till FG
4 liter dekanterad förkultur, två förpackningar jäst.


Brygglogg

2018-06-14 Sätter förkultur
2018-06-17 Bryggdag
2018-07-03 FG 1.012. Kallkrash.
2018-07-04 Fatning av öl.


Ändå något av en milstolpe att få lägga upp en öl på untappad som "collab".

 

Utvärdering


Utseende

Disigt halmgul trots kallkrash med tjock skumlock som vilar längre i glaset. Klarnar inte särskit mycket med tiden.

Doft

Ljus och djup frukt som inte påminner om det som humle brukar kunna bidra med. Kanske apelsin? Inslag av jord samt jäst.

Smak

Inledningsvis en väldig mjuk munkänsla. Tänk dig att landa på en kudde som är täckt med mjöl. Väldigt allround-fruktig på ett sätt som jag inte alls hade förväntat mig. Den smak jag plockar upp lättast är en förnimmelse av apelsin och apelsinskal.

Ett bra tag tycker jag mig vara övertygad om att det inte finns några likheter med farmhouse ale alls, men sedan inser jag att en klassisk pepprighet ligger kvar i gommen. Denna pepprighet blir mer och mer påtaglig desto längre ölen står på fatet.

Dessvärre lite väl spritig i smak, men den är ju trots allt 7%.

Detta är den överlägset mjukaste ölen jag varit med och bryggt. Betänkt då att den är bryggd med enbart pilsnermalt. Det säger han ska mycket om vad denna jäst producerar. Det är egentligen på helt andra sidan av belgisk och fransk saison denna öl landar, trots att jästen är en farmhouse ale. Detta får en att inse att farmhouse ale, eller bondöl om det är en benämning man föredrar, är ett brett begrepp och som inte enbart kan förknippas med ölen från södra Belgien. Givetvis kommer en stor del av fruktigheten från de sena givora av eldorado och centennial, men jag måste anse mig så pass rutinerad på doft och smak att jag kan skilja på vad som kommer från humlen och vad som kommer från jästen, och denna jäst producerar en apelsinliknande fruktighet jag inte stött på tidigare.

Om man ger denna öl tid kommer den utvecklas mer åt vad man främst förknippar farmhouse ale med, vilket dock är något motsägelsefullt då jästen beskrivs kunna jäsa färdigt på 36 timmar och enligt norsk tradition bör drickas strax därefter. Dock har jag svårt att begripa beskrivningen av jästen och dess förmåga att producera en torr öl? Den här är ju supermjuk. Smooth.

Övrigt

Väldigt spännande att brygga och få smaka en öl bryggd med kveik. Mitt tips blir dock att använda denna jäst till en New England IPA då den är snabb och fruktig, vilket rimmar helt med superhumlad öl och dess korta livslängd. Efter närmare en månad på fat är den fortfarande disig, vilket troligtvis också är till fördel i en NEIPA då den kanske då kan bära med sig proteiner och de fettsyror som torrhumlingen bidrar med? Skrev jag att denna är kallkrashad? Det är den.

*Palmer & Kaminski 2013