Gå till innehåll

Då min jäskyl är inställd på 22-23 grader och belamrad med flaskjäsande Saison blev det klurigt att komma fram till vad som skulle bryggas. Jag är ganska noggrann med att flaskjäsningen ska få ta sin tid och att den också utförs i samma ingångstemperatur, eller snäppet högre, än vad majoriteten av själva huvudjäsningen inleddes i. Med detta i åtanke fast med möjligheterna till bryggning så ville jag hitta en jäst som fungerade i en temperatur snäppet högre än vad jag vill att t.ex. WLP001 eller annan neutral alejäst ska verka i.

Just nu är jag inne i en period av humlestinn öl med amerikansk humle, och att brygga Session IPA känns helt rätt då jag i dagarna insett att mitt fat med tidigare bryggda Cold Session IPA är slut. Dels är ölen lite svagare, vilket jag tenderar att gilla med öl som ska serveras från fat, samt att jag i och med min senaste Cold IPA ville utforska Simcoe ännu en gång eftersom det är en helt fantastisk humlesort. Efter lite funderande insåg jag att den enda neutrala alejäst som hanterar temperaturen 22-23 grader utan eventuellt tillföra oönskade bismaker är kveikjäst.

Efter att ha varit medlem i olika kveikjäst-grupper på facebook fick jag för något år sedan nog då konsensus bland kveikfantaster verkar vara att det är en jästsort som överträffar alla andra jäststammar oavsett stil. Allra mest trött blev jag på att majoriteten av bryggarna inom dessa grupper hävdade att IPA tryckjäst i över 30 grader blev överlägset bäst. Att anse att de bismaker som följer av att humleoljorna utsätts för dessa höga temperaturer är goda, är för mig obegripligt. Jag har dock aldrig jäst med kveik i mer normala ale-temperaturer och att WLP521s (Hornindal Kveik) rekommenderande minimumtemperatur är just 22 grader kändes lämpligt. Den ska också bidra med tropiska frukter särskilt lämpade för att kombineras med modern humle. Att detta ska stämma med mina smakpreferenser är jag inte helt övertygad om då jag egentligen vill ha en så pass neutralt jästbidrag som möjligt, men jag är villig att ge jästen ett försök. Det ska även vara en högflockulerande jäst vilket är ett plus då jag önskar en Session IPA i klar västkuststil.

När det gäller malten blir det en lite kralligare nota än vad föregående Session IPA i "Cold IPA"-stil bjöd på. Jag kommer använda ca 20% wienermalt tillsammans med 5% lättrostad karamellmalt i kombination med Golden Promise. Session IPA tror jag är en stil som kommer blir vanligare i min bryggrepertoar så jag kommer efter denna bryggd kunna utvärdera om maltbasen kommer ge tillräckligt med stöd åt humlen.

På humlefronten tycker jag Columbus är en utmärkt bitterhumle att använda i början av koket då den är ren och frisk. Vid kokslut kommer jag lasta i en ganska stor portion av Simcoe, Talus och Citra. Talus fick jag nys om när jag lyssnade på en podcast där Russian River-grundare och humleexperten Vinnie Cilurzo berättade om hur det är en humlesort som används i flera av deras humlestinna öl i mindre mängd då den ska tillföra en intressant fruktighet till öl där mer klassisk västkust-humle dominerar. Efter färdig jäsning kommer jag sänka temperaturen till 16 grader och torrhumla med 7gr/L, vilket är den perfekta mängden för just torrhumling, med samma humle som vid kokslut.

Frågan är nu om kveik-jästen kommer falla mig i smaken...


Namn: Kveik Session IPA
Stil: Session IPA
Bryggmetod: Grainfather - Ingen lakning
Mäskeffektivitet:
68%
Beräknad mängd till jäskärl: 14L
Mängd till jäskärl:
14L
Beräknat SRM/EBC: 4.5/9
Beräknat OG: 1.048
Koktid: 60 min
Beräknat IBU: 60
OG: 1.041
FG: 1.011
ABV: 3.9%


Maltnota (kg-%) (Färg lovibond)
72% Thomas Fawcett Golden Promise
20% Weyermann wienermalt
5% Crisp Cara malt
3% Weyermann syramalt

Mäskschema
66°C i 60 min
76°C i 10 min


Total mängd vatten: 25.5L
Mäskvatten:
25.5L
Lakvatten: -


Vattenbehandling
6g Kalciumsulfat
4g Magnesiumsulfat
5g Kalciumklorid
2g Antioxin SBT

Vattenprofil
Kalcium: 130
Magnecium: 17
Natrium: 8
Klorid: 110
Sulfat: 200


Beräknat mäsk-ph: 5.2
Mätt mäsk-ph: 5.5
Mäskjustering: -


Humleschema
@60 min - Columbus (T-90) - 30 IBU
@3 min - 50% Simcoe, 30% Citra och 20% Tauls - 30 IBU
Torrhumling
7g/L - Samma humle och fördelning som vid 3 min


Jäst
WLP 521 - Hornindal kveik. Ingen förkultur.
Jäsning i 22 grader.


Brygglogg
2024-02-18
Bryggdag utan några större bekymmer. Effektiviteten blev lite väl låg, men jag anade en lite för snäll krossning på den förfuktade malten när jag inspekterande den före inmäskning, men jag lät det vara. Kommer pröva att minska gapet mellan valsarna kommande bryggning för att se om det kan bli en fina krossning utan att det "mjölar" för mycket. Mäskschemat kan även ha påverkat effektiviteten något.

Inmäskningen gick fint och var relativt skumfri samt att uppkoket bjöd på både ljusare och mindre skum än vanligt. Misstänker att detta har med krossningsgraden att göra. Lite högt PH, men inom gränsen för att jag inte börjar tillsätta mjölksyra. Jästen tillsattes vid 16-snåret.

2024-02-19
Full aktivitet i jäskärlet morgonen efter med kraftigt bubblande i "ut-slang" och en stigande kreusen. Fördelen med att jäsa i platskärl är att man faktiskt också kan se vörten.

2024-02-26
Då det är lite bökigt att ta SG-prov från jäskärlet Fermnter King Jr. så går jag på magkänslan att det efter en vecka har jäst färdigt. Gör en mjuk kallkrash ner till 16 grader och kommer torrhumla under eftermiddagen.

2024-02-28
Påbörjar kallkrash ner till 4 grader.

2023-02-29
Tillsätter isinglass på morgonen. Tanken är att fata imorgon kväll och förhoppningsvis har temperaturen i kombination med isinglass och ett lätt kolsyretryck hjälp att trycka ner alla humlepartiklar ner till botten av jäskärlet.

2023-03-29
Publicerar utvärdering. Det här blev riktigt bra!


Inleder bryggdagen med påfyllning av gängtejp till bryggverkets nedre kran


Den lite för snälla och ojämna krossningen. Vissa korn är dock mer välkrossade än andra, vilket beror på att de är olika sorter från olika mälterier.


När bottenplattan väl sitter kvar under hela bryggdagen, vilket den inte alltid gör, fångar den upp en hel del humle under tömning.

Slog Cold IPA igenom nu under sommaren eller blir det ännu en stil som får duka under till den fortsatta häjshystering? Jag tänker att vi ger den lite mer tid och hoppas på att fler bryggerier, ölfantaster och hembryggare tar sig ann stilen. Oavsett hur det går med Cold IPAns kommersiella överlevnad så tänkte jag göra en andra bryggning av stilen där jag vill prova att kombinera en del "modernare" humlingsmetoder med en mer Cold IPA-aktig maltnota och jäsning. Huruvida detta frångår ursprungstanken med vad stilen eftersträvar låter jag vara osagt, men jag förstår om det finns de som anser att så är fallet. Troligt är att denna öl kommer likna mer av en modern IPA än något annat.

Till detta recept kommer jag addera väldigt små mängder av andra maltsorter än bara pilsnermalt bara för att få en smula mer komplexitet i maltsmakerna. Förutom de dryga 85% Barke pilsnermalt blir det små doser av Munich II och Crystal 150, mest bara för att det ska finnas något lite mer än en helt ren basmaltssmak. Förmodligen skrev jag det i inlägget till första receptet att flera verkar vilja addera någon form av majs till sina Cold IPAs, men jag ser i dagsläget ingen poäng med det då lagerjästen, som blir Saflager 34/70 även denna gång, ger en tillräckligt ren karaktär åt ölet som det är. Inget är dock skrivet i sten. En större förändring blir det på humlesidan då jag kommer humla ölet mer som en modern IPA med en bittergiva vid 60 minuter för att sedan spara resten till Hop stand/Whirlpool. Dels vill jag se hur dessa tekniker fungerar för stilen och dels vill jag prova min Whirlpoolarm till bryggverket. Förra receptet hade favoritbitterhumlen Perle vid 60 min, men denna gång blir det Columbus som brukar kunna bidra med en ren och frisk beska, inte helt olik Perle vid en tidig bittergiva. Sedan blir det min favoritkombination av Vic Secret och Citra vid Whirlpool samt torrhumling. Innerst inne tror jag dock att man ska tänka west-coast IPA i humleväg för att få en Cold IPA dit man vill, eller dit jag vill. Mest för att jag tror att de klassiska "talliga" (pine) smakerna flyger bättre tillsammans med en krispigare och lättare öl.

BIAB-in-Grainfather del.2 står det också i rubriken. Vid det förra försöket att inkludera en BIAB-påse i bryggverket (då G30) gick det åt skogen då min gamla och väldigt pålitliga BIAB-påse var för tät. En del i min strävan med mitt nya nya bryggverk är att jag vill kunna använda det utan utan att kompromissa med detaljer som tillverkarna borde ha förutsätt när det tog fram G40. I mitt inlägg om bryggverkets utvecklingsmöjligheter beklagade jag mig ganska mycket åt den nya maltkorgen som släpper igenom maltrester via sina sidohål, vilket ledde till att lättare maltpartiklar som skalrester och annat aldrig fastnar i cirkuleringen och sedan följer med i koket eftersom de flyter runt i utrymmet mellan maltkorgen och bryggverkets yttre vägg. Efter en del funderande och googlande hittade jag en BIAB-tillverkare utanför Chicago som syr BIAB-påsar på beställning och till min stora glädje hade de måtten till G40s maltkorg på sin hemsida vilket gjorde det enkelt att beställa en ny BIAB-påse. För denna Grainfatherpåse använder de ett anpassat tyg på 400 mikron (maskstorlek på tyget) som möjliggör cirkulering av vört som en "vanlig" BIAB-påsen inte gör. Jag hoppas att denna nya påse ska kunna leverera just vad den lovar; att hålla 100% av alla maltpartiklar i maltkorgen samtidigt som man kan cirkulera vörten som vanligt. Vi får se.


Namn: Stone Cold Secret IPA
Stil: Cold IPA
Bryggmetod: Grainfather - Ingen lakning
Mäskeffektivitet:
85%
Beräknad mängd till jäskärl: 14L
Mängd till jäskärl:
13.5 L
Beräknat SRM/EBC: 6/12
Beräknat OG: 1.058
Koktid: 90 min
Beräknat IBU: 50
OG: 1.066
FG: 1.015
ABV: 6.7%


Maltnota (kg-%) (Färg lovibond)
86.7% Weyermann Barke Pilsnermalt (~1.7L)
5.4% Weyermann syramalt (~2L)
5% Weyermann Munich II (~9L)
2.9% Crisp Crystal 150L (~64L)

Mäskschema
60ºC i 20 min
65ºC i 20 min
72ºC i 30 min
76ºC i 10 min


Total mängd vatten: 28L
Mäskvatten:
28L
Lakvatten: -
Förbereder vattnet genom jästätarmetoden. Till en sats på 14 L (3.7 gallon) tillsätter jag 7.4 gram torr bakjäst och 7.4 gram socker kvällen innan. Vattnet har en temperatur på 25 grader.


Vattenbehandling
5g Kalciumsulfat
7g Magnesiumsulfat
3g Kalciumklorid
g Antioxin SBT

Vattenprofil
Kalcium: 94
Magnecium: 27
Natrium: 8
Klorid: 67
Sulfat: 205


Beräknat mäsk-ph: 5.07
Mätt mäsk-ph: 5.1
Mäskjustering: -


Humleschema
@60 min - Columbus - 30 IBU
@15 min - White Labs jästnäring
@5 min - Spindasol B
@Hop Stand/Whirlpool - Totalt 6gr/L. 70% Vic secret och 30% Citra
Torrhumling - 14gr/L - 70% Vic secret och 30% Citra. Delar dock upp torrhumlingen i två doser, alltså 7g/L per torrhumling. Första dosen mot slutet av jäsningen och sista dosen när FG är nått.


Jäst
Saflager 34/70 - 2 paket
Jäsning i 15 grader till FG


Brygglogg
2023-08-04
Bryggdag. Nådde 10 % högre effektivitet än beräknat, vilket också varit en ganska konstant siffra under tidigare bryggningar. Vad denna förändring beror på har jag inte riktigt något svar på. Märkligt är det och lite småstörigt att effektiviteten sticker iväg så pass mycket. 5% hit eller dit kan jag leva med, men 10%? BIAB-påsen fungerade klockrent. Den höll flytande skalrester kvar i maltkorgen samtidigt som den inte påverkade recirkulationen alls. Ett extra plus är också att det blir lite lättare att städa ur maltkorgen när allt redan finns i en påse. Någon riktigt klar vört blev det inte nu heller, vilket ger mig anledning att ta tag i nästa problem, nämligen recirkuleringsslangen och avsaknaden av övre silplåt. Mer om detta i ett kommande inlägg.

2023-08-09
SG efter fem dagar är 1.016. Torrhumlar första dosen på 7g/liter vört i jäskärlet.

2023-08-11
Andra torrhumlingen. Blir alltså en total på 14g/L, vilket egentligen är för mycket. Jag kommer dock kallkrasha under tryck samt tillsätta isinglass så förhoppningsvis får man till en hyfsat klar öl.

2023-08-13
Påbörjar kallkrashningen under tidig eftermiddag. Tillsätter isinglass under kvällskvisten.

2023-08-16
Flytt av fat till öl. FG landar på: 1.015. Tror inte det blir så mycket Cold IPA av denna öl med tanke på relativt högt FG och utseende på ölet när det flyttades till fatet. Men vi får se hur smaken blir.


Den specialsydda BIAB-påsen


Passar bra i maltkorgen. Kanske något för stor?


Inmäskning vid 60 grader med påsen på plats och Patinagrytlocket som mash cap. Locket ligger på plats så länge det inte finns minsta mängd vätska som letar sig ovanpå. Detta är dock något jag bara provar för att se hur det funkar och inget jag vet om jag kommer ha med i min bryggrutin.


Sedan vi skaffade en sous vide och en vakuumförpackare har jag börjat vakuumförpacka humleresterna som blir över.


6

I andra änden av de skinande "SS-Brewtech-E-Kettle-hembryggarna" med proffsredigerade youtube-kanaler och utrustning för 100 000 kronor står nu jag med min gamla och lätt missfärgade BIAB-påse och funderar på om jag skulle kunna använda den till mitt bryggverk för att få både renare vört och mindre maltrester till koket, samt undvika fastbränning i botten.

Jodå, jag är lite småless på bryggverket, men varje gång jag suktandes finner mig stirrande på eldrivna trekärlssystem landar jag efter ett tag i att dessa hembryggare, som har all denna utrustning, antingen är mångmiljonärer utan övrig sysselsättning, eller bara har maxat kreditgränsen på sina kreditkort. Alla dessa "brewtubers" har med åren tenderat att gå upp i rök, vilket också får mig att misstänka att hembryggning är en impulshobby som det är lätt att gå all-in på. Sedan står man kanske där och undrar varför det står en halvfärdig attefallere på baksidan av gården, med färdigdraget fläktsystem samt isolering hängandes ut från inneväggarna? Så jag nöjer mig tills vidare med att försöka uppgradera bryggverket med återbruksmetoden av gamla pinaler. Bryggverket får hänga med något år till, sedan får jag se vad som händer.

Oavsett hur detta påhitt med BIAB-påse i bryggverket går vet jag ju att det i slutändan ändå blir öl av det hela. Jag ville dock brygga något ganska enkelt som inte är beroende av att massa bitar faller på exakt rätt plats. Att stoppa ner min gamla BIAB-påse i bryggverkets maltkorg kommer troligtvis påverka vörten och utbytet på något sätt, så därför tänkte jag att en amerikansk pale ale borde fungera bra. Vill det sig riktigt illa med både mäskeffektivitet och eventuell utjäsning tror jag det är en ölstil som trots allt kan bli okej. Blir den mellan 4.5-6% spelar det ingen större roll och en pale ale tycker jag kan variera en del i IBU-nivå och fortfarande fungera. Inte för att jag denna gång lägger någon större vikt vid att brygga stilenligt, men min riskanalys landar i att en amerikansk pale ale borde kunna bli drickbar oavsett.

Då jag inte känt mig särskilt sugen på något åt häjshållet utan hellre vill ha något lite krispigare med viss maltkaraktär så kommer maltnotan bestå på lika stora delar Maris Otter och Munich 1. När det gäller humlen blir det Citra halvvägs in i koket, vid hop stand samt vid torrhumling. För att göra det enkelt med jäsningen kommer jag använda mig av US-05, vilket då inte kräver någon förberedelse. En försiktig vattenbehandling med lätt övervikt år sulfathållet för lite extra krisp. En rätt enkel öl egentligen. Den kommer bli lite mörkare på grund av munchermalten, samt att jag kommer försöka att få den hyfsat klar med hjälp av Spindasol i både kok och i kallkrashning. Kommer även damma av Fermenter King JR för att kunna tappa ölet från toppen av jäskärlet till fat, och förhoppningsvis kommer detta resultera i en helt okej öl samt erfarenheter från BIAB-påse i bryggverk. Det var länge sedan jag bryggde något med amerikansk humle, vilket jag också var lite sugen på.


Namn: Transatlantic Pale Ale - 100 Citra
Stil: Amerikansk Pale Ale
Bryggmetod: Grainfather - Ingen lakning
Mäskeffektivitet:
69%
Beräknad mängd till jäskärl: 14L i bryggprogram - räknar med 2L förlust
Mängd till jäskärl:
12L
Beräknat SRM/EBC: 7.5/15
Beräknat OG: 1.054
Koktid: 60 min
Beräknat IBU: 36
OG: 1.062
FG: 1.011
ABV: 6.7%


Maltnota (kg-%) (Färg lovibond)
48% Crisp Maris Otter (~2.8L)
48% Weyermann Munich 1 (~6L)
4% Weyermann syramalt (~2L)

Mäskschema
65 grader i 60min
Omrörning när 30 min återstår av mäskning.


Total mängd vatten: 22.7L
Mäskvatten:
22.7L
Lakvatten: -


Vattenbehandling
4g Kalciumsulfat
3g Magnesiumsulfat
4g Kalciumklorid

Vattenprofil
Kalcium: 111
Magnecium: 15
Natrium: 6
Klorid: 96
Sulfat: 158


Beräknat mäsk-ph: 5.18
Mätt mäsk-ph: 5.5


Humleschema
@30min - Citra (T-90 pellets) - 18 IBU
@10min - White Labs jästnäring
Hop Stand vid 80 grader i 20 min - 6g/L
Spindasol B sista 5 min av Hop Stand
Torrhumling - Citra (T-90 pellets) - 6g/L


Jäst
US-05 (ett paket). 18 grader till FG.


Brygglogg

2023-02-12
Bryggdag, som inte skedde på morgonkvisten för första gången på ett tag. Experimentet med BIAB-påsen gick ju både bra och dåligt på samma gång. Påsen är så pass finmaskig att den inte släppte igenom ett enda mjölkorn till botten av bryggverket. Detta resulterade dessvärre i, vilket jag befarade, att vörtens flöde gick för långsamt genom påsen ner till botten och genom pumpen. Så någon effektiv recirkulation av vörten blev det inte. Alltså ingen klar vört och troligtvis kanske ingen jämn mäsktemperatur genom maltbädden heller. Det gör dock inte så mycket eftersom det kommer bli öl i slutändan ändå.

2023-02-13
Kommer nu ihåg varför jag inte använt US-05 på ett bra tag... Den är så otroligt långsam att komma igång att jag misstänker att den humlerika vörten oxiderat till en pappig sörja. Nu går jag händelserna i förväg men, åter igen, det räcker inte bara med tillräckligt många jästceller, dessa måste vara startsnabba också. Det tog ganska exakt ett dygn innan synlig aktivitet i vörten, vilket är på tok för länge.

2023-02-19
Efter att ha bubblat på bra i sex dagar har aktiviteten avstannat ordentligt. Väntar någon dag innan jag kikar på SG.

2023-02-20
SG ligger på 1.011. Inte troligt att den kommer klättra lägre än någon poäng till med tanke på att utjäsningen redan är uppe/nere i 81%. Ölen kommer bli mer än 1% starkare än önskat, men det må vara hänt. Väntar en dag till innan torrhumling.

2023-02-21
Sänker temperaturen till 16 grader och torrhumlar 6g/L. Försöker vara lite hipp och spolar kärlet med kolsyra några gånger innan jag tillsätter humlen. Spolar även kolsyra samtidigt som humlen åker i. Trycker sätter sedan, släpper ut, fyller på osv. Upprepar detta några gånger. Dels för att spola in lite extra kolsyra, men för att trycket blötlägger hulmen under ytan istället för att bara lägga sig ovanpå. Så jag låter humlen åka upp och ner några svängar innan jag fyller på med 10 psi och kopplar bort kolsyran.

2023-03-27
Publicerar utvärdering.

Jag lyckade alltså trycka ner den nedre silplåten i själva påsen, som i sin tur låg i maltkorgen.
Gick ner till 1.5mm krossning, vilket ger lite olika resultat när man blandar maltsorter.
Det här var lite intressant. I denna hink mellanlandar malten innan jag långsamt sänker ner korgen i det uppvärma vattnet. Vanligtvis samlas det en del mjöl i botten på denna hink när jag lyfter korgen till bryggverket...
... men denna gång var den helt tom. BIAB-påsen är otroligt tät.
Så här såg det ut när mäskningen var igång. Snabbt fylldes den övre silplåten med vört som sedan inte sjönk undan.
Fermenter King JR är det nästan 1.5 år sedan jag använde sist, så den fick PBW-behandling med skrubb.
Locket till jäskärlet är det en del pill med. Skruvar och muttrar att plocka loss och rengöra. Inte helt perfekt passform på allt när det väl sitter på plats, men det fungerar och är trots allt en väldigt prisvärd och väl fungerande lösning om man inte vill lägga stora summor på syrereducerande lösningar.
Redo att spola lite kolsyra vid torrhumlingen. Har sett en del fiffiga torrhumlingslösningar för att minimera syretillförsel, men de verkar vara utformade för jäskärlen tillverkade av Keg Land (Fermzilla). Fermenter King Jr. är tillverkad av Keg King vars produkter numera är svårare att få tag på. Jag har fått för mig att dessa två producenter från början hade något med varandra att göra, men kan ha fel.

I mitten på augusti bryggde jag en New England IPA där jag för andra gången utvärderade det här med CRYO-humle. Jag körde på min vanliga maltnota med 55% Golden Promise, 20% havremalt, 10% valsat vete, 10% valsat havre samt den ordinarie syramalten. Ölet jäste med Lallemands Verdant IPA då jag tycker den varit bra de gånger jag prövat den förr. Citra är min favorithumle för IPA och därför ville jag se hur den fungerar på CRYO-sidan. Enligt rekommendation skalade jag ner på den total humlemängden, som jag skrev om i inlägget, och körde på enligt de givor som jag tycker fungerat bra.

Bekant citradoft som är något tunnare och gräsigare än vad jag hoppats på. Inte helt utan de helt avgörande toppnoterna men ingen kavalkad av tropiskt frukt i olika lager. Något enformig karaktär helt enkelt. Kan bero på årgången på citran, eller på cryo, svårt att säga säkert. Tycker dock citran brukar vara mer tropisk i sin doft än detta. När kronan lagt sig och temperaturen stigit framträder en lättsam och krämig vaniljdoft, vilket jag lärt mig är ett trevlig bidrag från jästen som jag tycker passar stilen utomordentligt bra. Bidrar till en allmänt mjukare känsla av ölet. Har upplevt samma sak mer Juice från Imperial Yeast.

Till smaken då. Det skedde en klar förbättring i smaken efter två veckor då allt kändes lite mer välbalanserat och smakerna inte lika stickiga. Upplevde inte heller någon tydlig minskning av humlens toppnoter heller. Dessa var dock aldrig särskilt påtagliga, vilket är en stor besvikelse då jag föreställt mig att CRYO ska göra just detta. En smågräsig beska dominerar tyvärr och det är inledningsvis svårt att känna någon tydlig tropisk fruktighet. 

Sammantaget är det en helt okej öl som dessvärre är lite för tunn och tråkig i sina smaker för att vara en IPA som faller mig i smaken. En IPA ska blomstra av smaker från början till slut, nästan så att smaklökarna blir lite trötta efter ett helt glas. Det finns bra saker med ölet. En krämig och fin vaniljton som jag får berömma jästen samt en väl sammansatt maltnota för. Men i sin helhet faller ölet något platt på grund av humlen. Faktorerna som påverkar kan vara flera men om jag ska komma till en slutsats kring CRYO-humle så har det i denna öl inte imponerat på mig. De där friska och maffiga toppnoterna från humlen som får en att vilja sticka ner näsan i glaset gång efter gång, fanns aldrig där, inte ens när ölet var purfärskt, vilket ändå måste säga något då jag tycker det är en stil som jag hanterar ganska väl att brygga. Främst med tanke på att ölet inte visar några större tecken på att oxiderat drygt 1-1.5 månad efter bryggning.

Så fort jag skriver om New England IPA ökar tillströmningen av besökare till bloggen markant. Får se om detta inlägg får sedvanlig effekt. Dags för ölbryggning igen och efter min senaste NEIPA, Likko, fick jag blodad tand samt några värdefulla insikter som jag vill dela med mig av.

Jag står fast vid att New England IPA/APA ska jäsas relativt snabbt och att detta ställer lite andra krav på bryggaren än övrigt. Nu är det ju också så att olika ölstilar kräver lite olika tekniker för att bli så bra som möjligt och det är väl kanske få inbitna bryggare som höjer på ögonbrynen när jag skriver att hela proceduren kring NEIPA ska gå relativt fort. Ja, en snabbjäsande kveik-jäst kan således fylla sitt syfte, så länge man håller temperaturen nere. Jag har bara jäst med kveik under väldigt varma förhållanden just för att det också är "lite av grejen" med kveik, varmt och snabbt. Inget utesluter dock en mer normal jästemperatur med kveik om man också gillar smakprofilen. Stora humlemängder och varm temperatur, tryckjäst eller ej, smakar dessvärre inte så bra vilket är vad jag provat göra med kveik. Personligen tycker jag att det finns bättre jästalternativ för NEIPA-stilen och jästen jag använder till denna bryggning är just en sådan.

Nåväl, tillbaka till det här med tidsaspekten. All öl du brygger vinner på att jäsningen kommer igång så fort som möjligt för att undvika den oundvikliga oxideringen som sker av vörten du precis producerat. Det som påverkar oxideringen i en vört medan den ligger och väntar på att jästen ska börja jobba är ganska många olika saker. Själv har jag börjat försöka få till en så pass klar vört som möjligt när den lämnar bryggverket på väg mot jäskärlet. Det finns många olika sätt att försöka åstadkomma detta och beroende på din utrustning kan man göra lite olika saker. Ni som hängt med i bloggen har läst mitt ställningstagande kring detta tidigare men det tål att upprepas, håll det enkelt och försök förbättra inom rimliga gränser för vad det är du faktisk håller på med. Det ska vara roligt. Jag är väldigt nöjd med min bryggutrustning både för tillverkning av vört samt jäsning, så jag jobbar efter de förutsättningar jag har. Försök få till en bra whirlpool så att malt- samt humlerester samlas i mitten av bryggverket/kokkärlet. Kyl sedan vörten så snabbt du kan och filtrera vörten på väg ner i jäskärlet. Det sistnämnda har jag pysslat med till och från under alla mina år som hembryggare och man kan diskutera hur viktigt det är beroende på stil. Jag använder mig av en klassisk saftsil med dubbla sildukar vilket fångar upp en hel del "bös" som inte behöver följa med ner i jäskärlet.

Just det, tidsaspekten... Jo. Det är alltså önskvärt att få igång jäsningen så fort som möjligt med en så pass klar vört som möjligt. En klar vört innehåller färre fettsyror och andra ämnen som kan påverka oxidering och kan jästen komma igång så fort som möjligt minskar även detta oxideringsrisken. Det motsatta och klart sämre scenariot är att man fyller jäskärlet med en vört som består av massa oxideringsfaktorer från såväl malt som humle, samt att man häller över ett paket torrjäst som tar typ ett dygn på sig att börja arbeta. Det sistnämnda är en ganska bra beskrivning på hur jag tänker mig att en NEIPA-vört är, samt den jäst som jag kommer använda ännu en gång. Motsägelsefullt, eller hur? Man får göra vad man kan och vill. Så länge man inte flaskar sin IPA. På den punkten backar jag inte. Någon måtta får det vara.

Jag kommer för andra gången använda Verdant IPA-jästen från Lallemand då jag tycker den gav bra resultat senaste gången. Torrjäst är torrjäst men ibland är det bara skönt att hålla saker lite enklare. Jag upplever jästen som snarlik Imperial Yeats Juice, vilket är en annan favorit för humlejuice. Både har en lätt krämig vaniljtouch vilket jag tycker passar bra för NEIPA. Den vore säkert inte så tokig för en klassisk engelsk lågprocentig ale heller. Har ni inte provat Verdants humliga öl kan jag varmt rekommendera dem.

Jag kommer att behålla samma maltnota som för Likko, då jag för en gångs skull kände mig rätt nöjd med denna. Således inget nytt. Tyckte verkligen om Golden Promise som basmalt och jag har börjat föredra att använda mig av lite olika basmalter vid olika sorters öl, bara för att grundsmakerna ska variera lite mer.

CRYO-humle är nog fortfarande en ganska ny och obeprövad produkt för hembryggare. Hur pass vanlig den är bland professionella bryggare vet jag faktiskt inte. Det är dock inte första gången jag brygger med CRYO-humle utan i december 2018 provade jag produkten för första gången, då i en pale ale. För er som inte vet vad CRYO är så kan man enkelt förklara det som en humle i pelletsform som gått igenom en extra process för att göra sig av med "gröna beståndsdelar". Humlen blir mer koncentrerad i både alfasyra och smak. Man kan byta ut den klassiska T-90 humlen (beteckningen på vanliga pellets) mot enbart CRYO-humle om man vill men rekommendationen är att 40% CRYO och 25% T-90 tillsammans ersätter den vanliga pelletsformen T-90.

För denna bryggning åker all humle på den varma sidan ner i hopstand/whirlpool. Jag kommer därför öka mängden för detta än vad jag tidigare bryggt med, då jag oftast adderat en bittergiva i början av koket. Jag utgår från 8g humle per liter vört ner i jäskärlet. Detta alltså beräknat utifrån att det är T-90 jag brygger med. Jag upplever det enklare att bygga receptet och humlegivan utifrån att det är vanliga pellets man använder, för att sedan räkna om.
Jag räknar med ca 12L vört till jäskärlet, vilket då ger mig:
8g/L x 12L vört= 96g humle. Detta ger då, omräknat till rekommenderad kombinerad CRYO- och T-90-mängd:
För hopstand/whirlpool: 38g CRYO och 24g T-90 pellets.
För torrhumlingen:
12g/l x 12L vört= 144g. Omräknat till rekommenderad kombinerad CRYO- och T-90-mängd:
54g CRYO och 36g T-90.

Torrhumlingen en viktig aspekt av en NEIPA och jag kommer använda mig av samma snabba torrhumling som vid senaste NEIPA-bryggningen, alltså torrhumla vid 15 grader i 12h, för att sedan kallkrasha i 48h. Detta är en teknik som används på just Verdant. Bättre eller sämre än den klassiska fyradagarshumlingen vet jag inte, men jag kanske kommer kunna ta ställning efter denna öl om allt går som det ska.


Namn: Hipster Sue
Stil: New England IPA
Bryggmetod: Grainfather - Ingen lakning
Beräknat SRM/EBC: 7.5/15
Beräknat IBU:
32
Beräknat OG: 1.065
OG: 1.066
FG: 1.020
ABV: 6%
Koktid:
60 min
Mäskeffektivitet:
57%
Mängd till jäskärl: 12.3L (beräknat 13L)


Maltnota (kg-%) (Färg lovibond)
55% Golden Promise (~2.5L)
20% Crisp Naked Oat Malt (~1.5L)
10% Crisp Flaked Oat (~1.8L)
10% Crisp Flaked Wheat (~1.8L)
4.5% Weyermann Syramalt (~2L)

Mäskschema
Omrörning när 30min återstår av mäskning.


Total mängd vatten: 22.8L
Mäskvatten:
22.8L
Lakvatten: -


Vattenbehandling
2g Kalciumsulfat
2g Magnesiumsulfat
1g Bordssalt
6g Kalciumklorid
1.5g Antioxin SBT

Vattenprofil (SBT ej inräknat)
Kalcium: 115
Magnecium: 11
Natrium: 26
Klorid: 170
Sulfat: 90


Beräknat mäsk-ph: 5.2
Mätt mäsk-ph: 5.2
Mäskjustering: -
Slutgiltig beräknad resterande alkalinitet: -180
*Rekommenderad resterande alkalinitet:
-30-30


Humleschema
@15min - White Labs jästnäring
@Hopstand vid 80 grader i 30 min - CRYO Citra och T-90 Citra enligt omfördelningen ovan.
@Torrhumling i 15 grader i 12h - CRYO Citra och T-90 Citra enligt omfördelningen ovan. Därefter kallkrash i 48h.


Jäst
Lallemand Verdant IPA - ett paket direkt i vörten.
19 grader som primär temperatur, höjning till 22 grader mot slutet.


Brygglogg
2021-08-10 Bryggdag. Jäst tillsattes ca 23:00.
2021-08-11 Full aktivitet i jäskärlet på eftermiddagen. Jästen har kommit igång något fortare än förra gången.
2021-08-14 Aktivitet i "blow-off" har avtagit. Höjer till 22 grader.
2021-08-15 SG 1.020. Hoppas den klättrar ner ytterligare.
2021-08-17 SG kvar på 1.020. Högre än förväntat. Torrhumlingen kommer eventuellt sänka några pinnar men jag fastställer FG. Ölet blir då ganska precis 6%. Gällande utjäsningen landar den på 69%. Enligt Lallemand ska förjäsbarheten vara medel till hög, vilket är något otydligt. 69% och ett FG på 1.020 känns ändå okej, kanske till och med bra till en lite krämigare IPA. Sänker temperaturen på jäskylen till 15 grader och när termometern på jäskärlet visar samma slänger jag i humle för torrhumling efter att ha spolat jäskärlet med kolsyre några varv. Inser även att beskrivning av jästen stämmer ganska precis, att den jäser färdigt på fem dagar.
2021-08-18 Sänker tempen till 4 (kylen klarar inte lägre) och låter stå i 48h.
2021-08-20 Fatar.
2021-09-23 Publicerar utvärdering.

Svårt att undvika skum med den skumvänliga maltnotan