Gå till innehåll

Så fort jag skriver om New England IPA ökar tillströmningen av besökare till bloggen markant. Får se om detta inlägg får sedvanlig effekt. Dags för ölbryggning igen och efter min senaste NEIPA, Likko, fick jag blodad tand samt några värdefulla insikter som jag vill dela med mig av.

Jag står fast vid att New England IPA/APA ska jäsas relativt snabbt och att detta ställer lite andra krav på bryggaren än övrigt. Nu är det ju också så att olika ölstilar kräver lite olika tekniker för att bli så bra som möjligt och det är väl kanske få inbitna bryggare som höjer på ögonbrynen när jag skriver att hela proceduren kring NEIPA ska gå relativt fort. Ja, en snabbjäsande kveik-jäst kan således fylla sitt syfte, så länge man håller temperaturen nere. Jag har bara jäst med kveik under väldigt varma förhållanden just för att det också är "lite av grejen" med kveik, varmt och snabbt. Inget utesluter dock en mer normal jästemperatur med kveik om man också gillar smakprofilen. Stora humlemängder och varm temperatur, tryckjäst eller ej, smakar dessvärre inte så bra vilket är vad jag provat göra med kveik. Personligen tycker jag att det finns bättre jästalternativ för NEIPA-stilen och jästen jag använder till denna bryggning är just en sådan.

Nåväl, tillbaka till det här med tidsaspekten. All öl du brygger vinner på att jäsningen kommer igång så fort som möjligt för att undvika den oundvikliga oxideringen som sker av vörten du precis producerat. Det som påverkar oxideringen i en vört medan den ligger och väntar på att jästen ska börja jobba är ganska många olika saker. Själv har jag börjat försöka få till en så pass klar vört som möjligt när den lämnar bryggverket på väg mot jäskärlet. Det finns många olika sätt att försöka åstadkomma detta och beroende på din utrustning kan man göra lite olika saker. Ni som hängt med i bloggen har läst mitt ställningstagande kring detta tidigare men det tål att upprepas, håll det enkelt och försök förbättra inom rimliga gränser för vad det är du faktisk håller på med. Det ska vara roligt. Jag är väldigt nöjd med min bryggutrustning både för tillverkning av vört samt jäsning, så jag jobbar efter de förutsättningar jag har. Försök få till en bra whirlpool så att malt- samt humlerester samlas i mitten av bryggverket/kokkärlet. Kyl sedan vörten så snabbt du kan och filtrera vörten på väg ner i jäskärlet. Det sistnämnda har jag pysslat med till och från under alla mina år som hembryggare och man kan diskutera hur viktigt det är beroende på stil. Jag använder mig av en klassisk saftsil med dubbla sildukar vilket fångar upp en hel del "bös" som inte behöver följa med ner i jäskärlet.

Just det, tidsaspekten... Jo. Det är alltså önskvärt att få igång jäsningen så fort som möjligt med en så pass klar vört som möjligt. En klar vört innehåller färre fettsyror och andra ämnen som kan påverka oxidering och kan jästen komma igång så fort som möjligt minskar även detta oxideringsrisken. Det motsatta och klart sämre scenariot är att man fyller jäskärlet med en vört som består av massa oxideringsfaktorer från såväl malt som humle, samt att man häller över ett paket torrjäst som tar typ ett dygn på sig att börja arbeta. Det sistnämnda är en ganska bra beskrivning på hur jag tänker mig att en NEIPA-vört är, samt den jäst som jag kommer använda ännu en gång. Motsägelsefullt, eller hur? Man får göra vad man kan och vill. Så länge man inte flaskar sin IPA. På den punkten backar jag inte. Någon måtta får det vara.

Jag kommer för andra gången använda Verdant IPA-jästen från Lallemand då jag tycker den gav bra resultat senaste gången. Torrjäst är torrjäst men ibland är det bara skönt att hålla saker lite enklare. Jag upplever jästen som snarlik Imperial Yeats Juice, vilket är en annan favorit för humlejuice. Både har en lätt krämig vaniljtouch vilket jag tycker passar bra för NEIPA. Den vore säkert inte så tokig för en klassisk engelsk lågprocentig ale heller. Har ni inte provat Verdants humliga öl kan jag varmt rekommendera dem.

Jag kommer att behålla samma maltnota som för Likko, då jag för en gångs skull kände mig rätt nöjd med denna. Således inget nytt. Tyckte verkligen om Golden Promise som basmalt och jag har börjat föredra att använda mig av lite olika basmalter vid olika sorters öl, bara för att grundsmakerna ska variera lite mer.

CRYO-humle är nog fortfarande en ganska ny och obeprövad produkt för hembryggare. Hur pass vanlig den är bland professionella bryggare vet jag faktiskt inte. Det är dock inte första gången jag brygger med CRYO-humle utan i december 2018 provade jag produkten för första gången, då i en pale ale. För er som inte vet vad CRYO är så kan man enkelt förklara det som en humle i pelletsform som gått igenom en extra process för att göra sig av med "gröna beståndsdelar". Humlen blir mer koncentrerad i både alfasyra och smak. Man kan byta ut den klassiska T-90 humlen (beteckningen på vanliga pellets) mot enbart CRYO-humle om man vill men rekommendationen är att 40% CRYO och 25% T-90 tillsammans ersätter den vanliga pelletsformen T-90.

För denna bryggning åker all humle på den varma sidan ner i hopstand/whirlpool. Jag kommer därför öka mängden för detta än vad jag tidigare bryggt med, då jag oftast adderat en bittergiva i början av koket. Jag utgår från 8g humle per liter vört ner i jäskärlet. Detta alltså beräknat utifrån att det är T-90 jag brygger med. Jag upplever det enklare att bygga receptet och humlegivan utifrån att det är vanliga pellets man använder, för att sedan räkna om.
Jag räknar med ca 12L vört till jäskärlet, vilket då ger mig:
8g/L x 12L vört= 96g humle. Detta ger då, omräknat till rekommenderad kombinerad CRYO- och T-90-mängd:
För hopstand/whirlpool: 38g CRYO och 24g T-90 pellets.
För torrhumlingen:
12g/l x 12L vört= 144g. Omräknat till rekommenderad kombinerad CRYO- och T-90-mängd:
54g CRYO och 36g T-90.

Torrhumlingen en viktig aspekt av en NEIPA och jag kommer använda mig av samma snabba torrhumling som vid senaste NEIPA-bryggningen, alltså torrhumla vid 15 grader i 12h, för att sedan kallkrasha i 48h. Detta är en teknik som används på just Verdant. Bättre eller sämre än den klassiska fyradagarshumlingen vet jag inte, men jag kanske kommer kunna ta ställning efter denna öl om allt går som det ska.


Namn: Hipster Sue
Stil: New England IPA
Bryggmetod: Grainfather - Ingen lakning
Beräknat SRM/EBC: 7.5/15
Beräknat IBU:
32
Beräknat OG: 1.065
OG: 1.066
FG: 1.020
ABV: 6%
Koktid:
60 min
Mäskeffektivitet:
57%
Mängd till jäskärl: 12.3L (beräknat 13L)


Maltnota (kg-%) (Färg lovibond)
55% Golden Promise (~2.5L)
20% Crisp Naked Oat Malt (~1.5L)
10% Crisp Flaked Oat (~1.8L)
10% Crisp Flaked Wheat (~1.8L)
4.5% Weyermann Syramalt (~2L)

Mäskschema
Omrörning när 30min återstår av mäskning.


Total mängd vatten: 22.8L
Mäskvatten:
22.8L
Lakvatten: -


Vattenbehandling
2g Kalciumsulfat
2g Magnesiumsulfat
1g Bordssalt
6g Kalciumklorid
1.5g Antioxin SBT

Vattenprofil (SBT ej inräknat)
Kalcium: 115
Magnecium: 11
Natrium: 26
Klorid: 170
Sulfat: 90


Beräknat mäsk-ph: 5.2
Mätt mäsk-ph: 5.2
Mäskjustering: -
Slutgiltig beräknad resterande alkalinitet: -180
*Rekommenderad resterande alkalinitet:
-30-30


Humleschema
@15min - White Labs jästnäring
@Hopstand vid 80 grader i 30 min - CRYO Citra och T-90 Citra enligt omfördelningen ovan.
@Torrhumling i 15 grader i 12h - CRYO Citra och T-90 Citra enligt omfördelningen ovan. Därefter kallkrash i 48h.


Jäst
Lallemand Verdant IPA - ett paket direkt i vörten.
19 grader som primär temperatur, höjning till 22 grader mot slutet.


Brygglogg
2021-08-10 Bryggdag. Jäst tillsattes ca 23:00.
2021-08-11 Full aktivitet i jäskärlet på eftermiddagen. Jästen har kommit igång något fortare än förra gången.
2021-08-14 Aktivitet i "blow-off" har avtagit. Höjer till 22 grader.
2021-08-15 SG 1.020. Hoppas den klättrar ner ytterligare.
2021-08-17 SG kvar på 1.020. Högre än förväntat. Torrhumlingen kommer eventuellt sänka några pinnar men jag fastställer FG. Ölet blir då ganska precis 6%. Gällande utjäsningen landar den på 69%. Enligt Lallemand ska förjäsbarheten vara medel till hög, vilket är något otydligt. 69% och ett FG på 1.020 känns ändå okej, kanske till och med bra till en lite krämigare IPA. Sänker temperaturen på jäskylen till 15 grader och när termometern på jäskärlet visar samma slänger jag i humle för torrhumling efter att ha spolat jäskärlet med kolsyre några varv. Inser även att beskrivning av jästen stämmer ganska precis, att den jäser färdigt på fem dagar.
2021-08-18 Sänker tempen till 4 (kylen klarar inte lägre) och låter stå i 48h.
2021-08-20 Fatar.
2021-09-23 Publicerar utvärdering.

Svårt att undvika skum med den skumvänliga maltnotan

Sommarens varma och soliga väder har resulterat i att det inte bryggts något nytt under semestern. Det känns fel att klaga på det fina vädret, men det hade varit fint om jag hade fått in en eller två bryggningar eftersom jag redan innan semestern köpte på mig ingredienser för detta. Nu ligger dessa ingredienser och pockar på min uppmärksamhet samtidigt som jag är mer sugen på att brygga annat. Kommande vecka är min förhoppning att brygga en New England IPA på Vedant-jästen med enbart citrahumle "vanlig" pelletsform samt med CRYO. Har även ingredienser till en lager samt en belgisk pale ale.

Även om sommaren inte handlat om bryggning så har jag dock hunnit dricka och utvärdera min öl. Jag tänkte därför skriva lite om saisonföljetången och var jag befinner mig. Jag skriver som bekant inte så många utvärderingar längre av den anledningen att jag inte tror de är så intressanta att läsa. Nu tänkte jag dock ge mig på en för att landa i var evighetsprojektet med husets Saison befinner sig.

Phare XI buteljerades den 17/6 och har därmed lite mer än en månad på flaska. Under denna tid har den under en månads tid stått i samma temperatur som jäsningens lägsta, det vill säga 22 grader. Därefter har den lagrats i matkällartemperatur. Smakmässigt proklamerade jag redan efter 10 dagar på flaska att detta var min bästa saison hittills. Nu när smakerna lagt sig lite är jag inte lika övertygad men jag vill dock tro att jag hittat en jäst som jag vill prova brygga med några varv till. Denna öl jästes av Omega Yeast Saisonstein som är en hybridjäst med två stammar. Smakerna och karaktären jag härleder till jästen är intressanta och den jäste ut till 1.003 vilket hjälper till att skapa den torra och viktiga saisonkänslan. Med ett sådant lågt FG behöver man bygga ölet på ett lite annat sätt och här finns det rum för utveckling. Karaktären på beskan blir något annorlunda än för ett öl som får ett FG på 1.010, t.ex. Den är ganska besk, men jag tycker om när säsongerna är lite aggressivare på denna punkt. Eventuellt ligger det en viss bränd kärvhet i bakgrunden och det är helt klart special b-malten som står för den, så den får åka bort till nästa bryggning. Kan tyckas vara en märkligt tillägg av malt för den invande, men som jag skrev i brygginlägget så var jag sugen att testa något helt nytt. Att jag känner av malten trots sin ynka 1.5% av maltnotan säger en del om hur karaktärsfull special b är. Tillbaka till beskan... Även om jag gillar nivån på denna så är den allmänna humlekaraktären för anonym, så är det bara. Det var bra att jag gjorde ett tillfälligt byte till pellets för denna bryggning för nu är jag mer övertygad om att klassiska kottar gör ett bättre jobb för denna typen av öl. Även det kommer jag gå tillbaka till. Kan dessvärre inte säga så mycket mer om humlevalen utan jag får fundera vidare på vilka sorter som kan lämpa sig. Denna innehöll Spalter select, tettnanger och hersbrucker. Och ja, det var väl varken bu eller bä. Jag har även provat denna öl tillsammans med Duponts biologiska öl och det är flera saker som påminner om varandra i bägge ölen. Givetvis är Duponten bättre och det är humlekaraktären som sticker ut där det helt enkel är mer av allt i Duponten. Bortser jag från humlesmakerna är det ta mig tusan inte mycket som skiljer ölen åt. Phare XI har en viss limekaraktär som stör något och den är något jag får leta efter vid utvärdering av nästa Saison. Min känsla är att det kommer från jästen men jag måste ge Saisonstein några bryggningar för att se. Det är även möjligt att det är humlen som bidrar till denna. Det ligger en annan typ av beska i Phare som hänger kvar lite längre, samtidigt som den inte är lika pigg och skarp. Men de smaker som jag härleder till jästen finns både i min och Duponten. Att dess smaker skulle vara så pass lika skulle jag aldrig tro. Dupont har inte varit en förebild för mig när jag utvecklat min Saison, men det känns som att jag kanske hittat hem i jästvalet. Nu är det bara att prova på att brygga med samma jäst igen men med humlekottar så får vi ser var vi landar. Det kommer bli en hel del ändring i humleschemat också eftersom Saisonsteins låga FG kombinerat med munkänslan kräver ett något mildare humleschema.

Nu när jag reflekterar över vad jag skrivit låter det kanske inte som någon kanonöl. Med det sagt slår den det mesta kommersiella förutom självklara klassiker som Dupont och Blaugies på fingrarna. Det självförtroende har jag ändå efter så pass många säsonger bakom mig. Känns även väldigt kul att landa i en ny jäst som jag gillar och förhoppningsvis kan fortsätta att utveckla ölen kring.

Nu går jag mentalt in i en ny bryggsäsong och med det förhoppningen om frekventare uppdateringar på bloggen än vad som skett under sommarmånaderna. På återseende!

När jag väl får tag på spexig jäst känns det onödigt att inte använda den flera gånger, så därför ska denna bryggning jäsa på kakan från den moderna saisonen som jag bryggde sist. Det är egentligen till denna bryggning som jag ville använda Omega Yeasts Saisonstein för att kunna fortsätta med husets saison och den eviga jakten på jäst. Även om saison absolut går att brygga med modern humle och faktiskt kan bli väldigt bra om det görs på rätt sätt så landar jag dock alltid i att jästen, oavsett stam eller tillverkare, fungerar bättre i samspel med nobel humle. Bryggning kommer att ske samma dag som buteljering av den föregående ölen, så jästkakan kommer vara pigg och redo för ny vört.


Jag har således inget nytt att skriva om jästen som jag inte skrev i det förra inlägget. Den levererade en riktigt ordentlig utjäsning förkulturslös direkt från förpackningen och om man inte ska göra något väldigt speciellt med maltnotan eller mäskningen så är dessa "förbryggningar" hjälpsamma då jag med större säkerhet kan träffa rätt siffror kommande bryggning. Vet jag var FG kommer att landa kan jag styra mängden malt eftersom jag också har bra koll på min mäskeffektivitet efter valt mäskschema och malt. När man provar nya jäst- och humlesorter kan man diskutera hur viktigt det egentligen är med siffror hit och dit. Dock vill jag ha min saison runt 5.5% och har jag möjligheten att kontrollera procentsatsen någorlunda vill jag göra det.

Maltnotan blir exakt densamma som vid bryggningen av den moderna. Det som är nytt är att jag byter ut humlesorterna något samt provar att brygga med pellets. Det är verkligen jättesvårt att hitta rätt i humlekaraktären. Oavsett humleval eller kombination vill jag efter varje provsmakad saison, eller belgisk öl annars för den delen, ha mer örtig karaktär. Har bryggt ganska mycket med Tettnanger senaste året och den får fortsätta vara med i kombination med superklassiska Hersbrucker samt Spalter Select. Dessa beskrivs inte helt oväntat som just kryddiga och örtiga. Att jag väljer just pellets denna gång är bara för att bryta användningen av den invanda kottvarianten, för att bli lite klokare på om karaktären verkligen påverkas så som jag tror. Ständig utveckling av de små sakerna. Anledningen till att jag övergick tillkottar för saison för något år sedan var att jag vid upprepade tillfällen fick tipset om att göra det via en FB-grupp. Även detta måste nu utvärderas och granskas.


Namn: Phare XI
Stil: Saison
Bryggmetod: Grainfather - Ingen lakning
Mäskeffektivitet:
82%
Beräknad mängd till jäskärl: 10L
Mängd till jäskärl:
9.5L
Beräknat SRM/EBC: 3/6
Beräknat OG: 1.046
Koktid: 90 min
Beräknat IBU: 36
OG: 1.044
FG: 1.003
ABV: 5.4%


Maltnota (kg-%) (Färg lovibond)
95.7% Weyermann Barke pilsner (~2L) - 2200g
2.8% Weyermann syramalt (~2L) 65g
1.5% Dingemans Special B (~115L) 34g
1.5mm krossning

Mäskschema
62 grader i 20 min
64 grader i 20 min
67 grader i 20 min
72 grader i 20 min
76grader i 10 min
5min försiktig omrörning under inmäskning.
Omrörning när 60min återstår av mäskning.


Total mängd vatten: 19.3L
Mäskvatten:
-
Lakvatten: -
Mäsk-/lakvattenfördelning: -


Vattenbehandling
5g Kalciumsulfat
4g Magnesiumsulfat
1g Kalciumklorid
1.5g Antioxin SBT

Vattenprofil
Kalcium: 97
Magnecium: 22
Natrium: 8
Klorid: 41
Sulfat: 228


Beräknat mäsk-ph: 5.16
Mätt mäsk-ph: 5.4


Humleschema
@60 min - Spalter Select 4.1AA - 9.1IBU - 10g
@60 min - Tettnanger 3.8AA - 8.4IBU - 10g
@60 min - Hersbrucker 3AA - 6.7IBU - 10g
@30 min - Spalter Select 4.1AA - 4.9IBU - 7g
@30 min - Tettnanger 3.8AA - 4.5IBU - 7g
@30 min - Hersbrucker 3AA - 3.6IBU - 7g
@15 min - White Labs jästnäring
@0 min - Spalter Select 4.1AA - 40g = ~ 4g/L
@0 min - Tettnanger 3.8AA - 40g = ~ 4g/L
@0 min - Hersbrucker 3AA- 40g = ~ 4g/L


Jäst
På kakan från Omega Yeast Saisonsteins Monster
Rekommenderad antal jästceller: -
Beräknad mängd jästceller: Väldigt mycket mer än vad som behövs.
Jäsning i inledande 22 grader första 24h.
Sedan höjning med 2 grader med förhoppning om att nå topptemperatur på 26 grader när synlig jäsning börjat avta.


Brygglogg
2021-06-04 Bryggdag. Stegmäskningen gör att bryggdagarna förlängs en del. Länge sedan jag tog tid och nu blev det 6.5h. Allt flöt på bra och jag passade samtidigt på att buteljera den moderna säsongen vars jästkaka denna öl ska jäsa på. Ph blev lite högt, men det får gå. Jäsningen igång ca 18:00 på bryggdagen, alltså ungefär 2h efter att vörten landat på kakan.
2021-06-05 Höjer till 24 grader, 24h in i aktiv jäsning.
2021-06-06 48h in i aktiv jäsning och höjer temp till 26.
2021-06-10 Påbörjar sänkning med en grad per dag ner till 22.
2021-06-13 SG och förmodligen även FG ligger på 1.003.
2021-06-15 Kallkrasch.
2021-06-17 FG blir 1.003. Buteljerar till 3.5 kolsyrevolymer med 0.3g champagnejäst/liter vört.

Skulle en bild på bryggsalt råka skickas till arbetsgivare skulle det kunna bli ganska fel.
Har landat i att 1.5mm är lagom inställning för krossning på min maltkvarn. Detta tror jag är ett mått som är väldigt individuellt beroende på kvarn.


Förra året bryggde jag en lyckad saison inspirerad av Blaugies och Hill Farmsteads La Vermontoise, som är en favorit bland kommersiell saison-öl. Den verkar dock inte släppas på bolaget denna vår/sommar vilket känns otroligt tråkigt. Kanske dyker den bara upp lite senare än vanligt? Annars går det att få tag på denna öl via diverse ölsajter om behovet känns för stort, vilket det eventuellt kommer att göra. La Vermontoise bryggs med amarillohumle vilket passar stilen ganska väl med sin grapefrukt- och apelsinbetonade karaktär. Det går även att lyfta fram en örtig gräsighet från humlen som jag också tycker fungerar bra med saisonliknande jäst. Eftersom förra årets moderna saison blev rätt så bra har jag länge haft en tanke på att brygga en ny version av en "modern" saison fast med annan humle. Jag har haft ett paket Cashmere liggandes i frysen i över åtta månader och nu kändes det som rätt tillfälle att brygga årets moderna version. Cashemere är helt obeprövad humle för min del och enligt beskrivningen ska den ha en arom av citron, lime, melon och med inslag av persika. Smakbeskrivningen dra åt samma håll. När jag öppnade förpackningen blev jag förvånad över hur otroligt gott den luktade. Denna humle skulle nog göra sig utmärkt i en välhumlad pale ale eller ipa. Då Cashmere har en betydligt högre alfasyra än den nobla humlen jag brukar brygga saison med så drar jag ner den teoretiska IBU-nivån något. Dels förväntar jag mig att FG kommer bli betydligt lägre och då kommer även beskan få en tydligare karaktär. Efter att ha luktat på humlen blev jag något tveksam till hur den skulle passa i en saison, men vi provar.

Under senaste vintern och våren har jag ondgjort mig lite över att det är svårt att få tag på någon annan saison-jäst än de från Wyeast och White Labs. Det är absolut inget fel på dessa men det finns andra mindre jästproducenter som vågar ta ut svängarna lite mer och släpper jäst baserad på nya stammar eller till och med blandar olika stammar för att få till en lite annorlunda produkt. Detta är ju så klart roligt och även om jag vacklar fram och tillbaka i mina jästval hoppas jag någon gång, kanske inom närmsta året, kunna landa i att husets saison härmed bryggs med en och samma jäst. Till denna bryggning har jag fått tag på ett paket av en "hybrid" från Omega Yeast som jag köpte på hembryggeriet.se. Exakt vad som skiljer en hybrid från vad andra producenter benämner som "blend" vet jag inte riktigt. Jästen i fråga heter Saisonstein och är en blandning av en fransk och en belgisk stam. När jag går in och läser om de respektive stammarna låter det som en en blandning av Dupont-stammen (565 och 3724), "...it is still well-known to stall around 1.030 OG..", och Thiriez (3711). Detta är en kombination jag försökt mig på tidigare men från andra producenter. Med det sagt så förväntar jag mig inte något liknande resultat utan känner mig för en gångs skulle väldigt osäker på resultatet. Spännande!

När det gäller malten kommer jag att använda mig av i stort samma nota som till Phare X. Jag kommer dock dra ner givan av Special B till hälften, alltså till 1.5%, då jag tyckte att Phare XIs vört blev något för mörk. Barkemalten upplever jag också som så pass maltig att jag inte behöver så mycket specialmalt.

Annars då? Jag fortsätter med hochkurzshcemat för mäskningen då jag är rätt inkörd på denna.


Namn: Moderne - Cashmere
Stil: Saison
Bryggmetod: Grainfather - Ingen lakning
Mäskeffektivitet:
84%
Beräknad mängd till jäskärl: 11L
Mängd till jäskärl:
10.9L
Beräknat SRM/EBC: 3/6
Koktid: 90min
Beräknat IBU: 36
Beräknat OG: 1.046
OG: 1.046
FG: 1.003
ABV: 5.6% - 93% utjäsning


Maltnota (kg-%) (Färg lovibond)
95.7% Weyermann Barke pilsner (~2L) - 2200g
2.8% Weyermann syramalt (~2L) 65g
1.5% Dingemans Special B (~115L) 34g
1.5mm krossning

Mäskschema
62 grader i 20 min
64 grader i 20 min
67 grader i 20 min
72 grader i 20 min
76grader i 10 min
5min försiktig omrörning under inmäskning.
Omrörning när 60min återstår av mäskning.


Total mängd vatten: 19.3L
Mäskvatten:
19.3L
Lakvatten: -
Mäsk-/lakvattenfördelning: -


Vattenbehandling
5g Kalciumsulfat
4g Magnesiumsulfat
1g Kalciumklorid
1.5g Antioxin SBT

Vattenprofil
Kalcium: 97
Magnecium: 22
Natrium: 8
Klorid: 41
Sulfat: 228


Beräknat mäsk-ph: 5.22
Mätt mäsk-ph: 5.4
Mäskjustering: -
Ph lakvatten: -
Lak-PH: -
Kok-PH: -
Slutgiltig beräknad resterande alkalinitet: -76
Rekommenderad resterande alkalinitet:
-30-30


Humleschema
@60 min - Cashmere 9AA - 25IBU - 15g
@15 min - White Labs jästnäring
@15 min - Protafloc
@10 min - Cashmere 9AA - 11IBU - 18g
@0 min - Cashmere 9AA - 0 IBU - 67g


Jäst
Omega Yeast Saisonsteins Monster - Ingen förkultur
Rekommenderad antal jästceller: 94 MD
Beräknad mängd jästceller: ?
Jäsning i inledande 22 grader första 24h.
Sedan höjning med 2 grader med förhoppning om att nå topptemperatur på 26 grader när synlig jäsning börjat avta.


Brygglogg
2021-05-22 Bryggdag utan bekymmer. Tillsatte jästen ca 18:00. Ingen aktivitet i vattenlåset innan läggdags.
2021-05-23 Full fart i vattenlåset.
2021-05-24 06:30 på morgonen, höjer temperaturen i jäskylen till 24 grader.
2021-05-25 07:00. Hög aktivitet i jäslåset. Höjer till 26 grader.
2021-05-26 Morgon och fortfarande hög aktivitet. Kväll och inte lika frekvent bubblande, men fortfarande väldigt aktivt.
2021-05-27 Morgon och vattenlåset har avstannat. Påbörjar sänkning med en grad om dagen under kvällen. SG 1.004.
2021-06-01 Kommit ner till 22 grader och bibehållit den tempen i två dagar. FG blir 1.003. Påbörjar kallkrasch ner till 4 grader.
2021-06-04 Buteljerar till 3.2 i kolsyra.


Klassisk pre-krossningsbild.
Avsilning och syresättning efter att jästen tillsats.
Blev tvungen att skeda undan en del skum för att kunna se hur mycket vört det faktiskt blev i jäskärlet.

Dags att ta tag i en av två kvarvarande pseudolambikar för att blanda en pseudolambik med frukt. De två kvarvarande kärlen som stått sedan december 2019 fick sig en provsmakning och den som primärjäst med US-05 till ett SG på 1.016 för att sedan få tre olika slattar av cantillion lämpade sig bäst. Även den andra som primärjäst med t-58 smakade bra men var kanske något vass i sin brettkaraktär. Det kan ju gå hur som helst efter blandningen så det är möjligt att det inte spelar så stor roll. Båda smakar som sagt rätt trevligt men jag har fått lära mig den hårda vägen att pseudolambikar kan utveckla bismaker även efter att frukten tillkommit. Min kriek blev något av en DMS-bomb trots att det inte fanns minst spår av DMS i det oblandade ölet. Hoppas på bättre lycka denna gång.

Pseudolambik bryggd 7/12-2019.
Primärjäst: US-05 till 1.016
Slattar från: Cantillion Geuzue ´17 (tillsatt 16/12-2019), Cantillion Geuzue ´18 (tillsatt 21/12-2019) Cantillion Geuzue ´17 (tillsatt 13/4 2020). SG innan frukt 1.008.

6/5-2021
Till 10-liter pseudolambik tillsätter jag upptinad frukt enligt följande:
Lingon - 1400g = 140g/L
Blåbär - 500g = 50g/L
Detta ger 190g frukt/L, vilket är i minsta laget om man tittar på vad kommersiella bryggerier tillsätter. Jag har dock inte hjärta att fullkomligt länsa blåbärsförrådet i frysen denna gång. Jag får helt enkelt plocka mer till hösten.

3/6-2021
Buteljerar med champagnejäst (Red Star Premier Blanc) och sockerlag till 3.5 kolsyrevolymer.

Före flytt och blandning med frukt.