Gå till innehåll

Som titeln på inlägget antyder så vet jag inte riktigt vad det här blev för någon slags öl. Att den kan klassas som belgisk, det vet jag, men det är ungefär där det tar stopp i klassificeringsfrågan. Detta spelar egentligen ingen roll, utan jag får vänta och se vad den smakar.

Från början var tanken att brygga en Trippel som skulle få stå på flaska fram till solen börjar titta fram mer frekvent här uppe i den norrbottniska vårvintern. Det brukar nämligen komma en tid på året då jag alltid vill dricka trippel. Snön ligger fortfarande vit, himlen är för det mesta blå och man kan värma sig mot husväggen utan jacka medan snön sakta smälter och vatten droppar från taken. Vårvinter kallas det i folkmun och kan ett bra år vara en ganska lång period. Om man likt två tävlande i På Spåret för några veckor sedan placerade Gävle inne i Dalarna under programmets "placera ut platsen på kartan"-segment så känner man kanske inte till att våren här uppe i norr ter sig ganska annorlunda i mer tätbefolkade delar av Sverige. Där fick jag det sagt. Vårvinter alltså.

Varför jag inte bryggt en trippel på 6-7 år kan jag inte riktigt svara på. Stark öl undviker jag oftast, vilket är en förklaring, men förutom Saison så är nog trippel den belgiska ölsort som jag föredrar allra mest. Innan vi flyttade norrut satte jag ihop en belgisk trippel på pilsnermalt och kandisocker, och kanske någon maltsort till som jag glömt, och jäste med wlp500 (Chimay). Jag minns den som mycket, mycket god, fast något för mörk. Troligtvis använde jag en mörkare kandisocker än brukligt, samt att den blev lite låg i kolsyra. Troligtvis orkade jästen inte jäsa ut sockret som tillsattes vid flaskning då den redan var över 10%.

Denna gång ville jag dock inte ha en så fruktig trippel som Chimayjästen producerar utan istället blir det svårforskade WLP545 - Belgian Strong Ale. Jag motiverar även mitt val av jäst med att den är STA1-positiv, vilket bidrar till att den jäser ner ölen väldigt lågt. När jag klickar mig runt på White Labs hemsida kommer jag fram till att WLP545 tillsammans med WLP570 (Duvel) är de enda STA1-positiva belgiska jäststammarna, Saisonjäster borträknat. Detta gör mig ännu mer nyfiken på ursprunget på just WLP545. Och det är nu jag kommer in i resonemanget om att ölet i sitt förstadie gått från en Trippel (det jag tänkte brygga), till en Belgisk Golden Strong (dels det den smakade under pågående jäsning, dels är det vad jästen heter), för att slutligen landa i att den kanske närmar sig en Saison? Att den närmar sig en Saison beror på att närmare efterforskning visar att jästen är nära besläktad med flera andra Saisonjäster. När WLP545 - Belgian Strong Ale och vad jag antar man kan kalla för jästens genetik analyserats har man kommit fram till att den är mycket nära släkt med torrjästen Belle Saison. Det är alltså inte samma jäst, men det är dess närmaste släkting. Andra nära släktingar till WLP545 är WLP565 (också kallad för Dupontjästen), dess motsvarighet från Wyeast 3724 (dock inte identisk med 565), WLP566 (ev. också med kopplingar till Dupont), WLP585 (vet inget om den) och WLP590 (White Labs felaktigt benämnda "franska" Saisonjäst). Intressant nog finns något längre bort i släktrträdet, men betydligt närmare än alla andra belgiska jäststammar som man annars skulle förknippa med tripplar, golden strongs mm., WLP038 som är en engelsk jäst med namnet "Manchester Ale. Studerar man släktskapen närmre finns det många intressanta saker att fundera över. T.ex. så är WLP540 som man länge tror härstammar från Rochefort, närmast besläktad med en rad engelska jäster vilket kan antyda något om ryktet att en rad klassiska belgiska bryggerier hämtade sin jäst från England stämmer. Vill man läsa mer om detta rekommenderar jag varmt https://beer.suregork.com/.

Ingrediensmässigt är trippel inte särskilt avancerat. Läser man i Stan Hieronymus utmärkta "Brew like a monk", vilket jag varmt rekommenderar både ur ett historiskt och bryggtekniskt perspektiv, så är det några maltsorter som rekommenderas mer frekvent. Basen ska bestå av pilsnermalt upp till en väldigt hög procent av den totala maltnotan. Sedan kan man addera mindre givor av andra sorter om man vill. Det är ganska fritt fram. Jag kommer tillsätta lite aromatic från Dingemans för att få lite färg och extra djup. Socker kommer jag också hoppa över denna gång, även om det också är väldigt vanligt förekommande.

När det gäller humle så är det även där ganska fritt fram så länge man håller sig till nobla europeiska sorter. Jag har sneglat på belgiska goldings ett tag och tänkte att detta blir ett utmärkt tillfälle att testa dessa. Dessa ligger ganska mycket högre i sin alfasyra än de slovenska som man vanligtvis kan få tag på från humlegården, så det ska bli intressant att se vilken beska dessa tillför.

Kommer mäska vid låga 63 grader för att hjälpa till med utjäsningen samt att vattenbehandlingen blir åt det krispigare hållet.


Namn: Horga
Stil: Belgisk "golden strong"
Bryggmetod: Grainfather - Ingen lakning
Mäskeffektivitet:
51%
Beräknad mängd till jäskärl: 14 L
Mängd till jäskärl:
11 L
Beräknat SRM/EBC: 7/14
Beräknat OG: 1.077
Koktid: 90 min
Beräknat IBU: 30
OG: 1.066
FG: 1.007
ABV: 7.8%


Maltnota (kg-%) (Färg lovibond)
91% Warbo Balder Pilsnermalt (~2L)
5% Weyermann syramalt (~2L)
4% Dingemans Aromatic (~20L)

1.6mm krossning

Mäskschema
63 grader i 60 min
Omrörning när 30 min återstår av mäskning.


Total mängd vatten: 25.8 L
Mäskvatten:
25.8 L
Lakvatten: -


Vattenbehandling
5g Kalciumsulfat
4g Magnesiumsulfat
2g Kalciumklorid

Vattenprofil
Kalcium: 89
Magnecium: 17
Natrium: 6
Klorid: 49
Sulfat: 177


Beräknat mäsk-ph: 5.18
Mätt mäsk-ph: 5.3
Mäskjustering: -


Humleschema
@60min - Belgiska Goldings (pellets) 8.9AA - 15 IBU
@20min - Belgiska Goldings (pellets) 8.9AA - 10 IBU
@15min - White Labs jästnäring
@5min - Belgiska Goldings (pellets) 8.9AA - 5 IBU
Torrhumling - Spalter Select 4g/L


Jäst
WLP545 - Belgian Strong Ale - 1L förkultur
20 grader till FG
Rekommenderad antal jästceller: 133 MD
Beräknad mängd jästceller: Mer än nog


Brygglogg
2022-12-26
Sätter 1 L förkultur

2022-12-29
Bryggdag utan problem. Induktionsplattan fungerade över förväntan och lyckades värma vörten från 63 grader till en bit över 80 minuter medan jag tömde bryggverket och rengjorde botten. Det var dock på håret att inmäskningen gick vägen då nästan 26 liter vatten tillsammans med drygt 6 kg malt är precis vad bryggverket rymmer. 1.5 cm till godo när hela maltkorgen kommit på plats. Hade jag inte varit försiktig hade det svämmat över. Fick ut ett väldigt mycket lägre utbyte än förväntat. Med facit i hand är detta troligtvis en kombination av två saker; dels kan det vara så att pilsnermalten från Warbo som jag provade till denna bryggning har betydligt lägre konverteringsgrad än den från Weyermann som jag är inkörd på, dels är det rimligt att mäskningseffektiviteten avtar något desto mer malt per liter vatten man använder. Till nästa gång blir det nog att tillsätta någon sockerform för att hjälpa till med att komma upp i stilenlig procenthalt. Har jag flyt med utjäsningen kan jag närma mig en öl på 8%, vilket känns okej. Landar den runt 7-7.5% känns det lite tunt för att vara en trippel. Läste dock att Fabrikör Ekstedt bryggt en trippel med samma jäst och den landade på 1.005. Dock så tillsatte han socker 4 dagar in i jäsningen samt jäste några grader varmare. Vi får se.

Regelbunden aktivitet i vattenlåset efter någon timme i jäskylen.

2023-01-02
Fyra dagar med aktiv jäsning och det puttrar på med regelbunden hastighet i vattenlåset. Har tittat till den några gånger per dag och det har aldrig bubblat med någon frenetisk hastighet, utan med samma medelhöga aktivitet. Har bara två liter tomrum i jäskärlet, vilket oroade mig lite, men krausen har inte letat sig upp i vattenlåset.

2023-01-03
Idag har aktiviteten avtagit något, även om det fortfarande är regelbunden rörelse.

2023-01-05
På pricken en vecka av aktiv jäsning. Vattenlåset går långsamt, men 4-5 "bubblingar" per minut. SG ligger på 1.013. Jag trodde det skulle vara lägre än så. Får jag gissa kommer den stanna runt 1.010, men jag kommer ta det med ro. I skrivande stund håller jag på att återhämta mig från covid så varken lukt eller smaksinne är på topp. Smuttade dock lite på SG-provet och det smakade väldigt lite trippel. Kände absolut noll frukt, men jag vågar inte lite på mig själv just nu. Återkommer.

2023-01-11
Vattenlåset har stått stilla i två dagar. SG och troligt FG ligger på 1.007. Torrhumlar med Spalter Select 4g/L. Sänker även till 17 grader i jäskammaren.

2023-01-16
Påbörjar kallkrash i 4 grader.

2023-01-19
Buteljerar med sockerlag till 3.0 volymer samt med 0.3g Lalvin EC-118 per liter.

2023-01-04
Har provat några flaskor nu och kan konstatera att jag glömde tillsätta Spindasol B vid kallkrashen, vilket hade hjälp till. Jag har nu ett disigt och rent utseendemässigt ofräsch öl. Smakerna är spännande och intressanta vilket gör att jag gärna skulle vilja göra en ombryggning med samma jäst. T.ex. hade det varit intressant att snickra ihop en Saison. Torrhumlingen döljer jästsmakerna en hel del och disigheten samt den lite jolmiga känslan gör att det känns som en crossover mellan en häjs-IPA och något belgiskt. Lite för otydligt för min smak. Spalter är god att torrhumla med, men ölens smaker är spretiga och "all over the place", så att säga. Effekten från torrhumlingen är betydligt mer fruktig än vad jag hade hoppats på. Den är utan felsmaker men både renare smaker och munkänsla hade öka ölens kvalitét avsevärt. Även första gången jag använder Lalvin EC-118 vid buteljering och jag tror den i kombination med torrhumlingen är med och stökar till ölens utseende och smak. Helt okej, men är inte nöjd. Hade jag skippat torrhumlingen hade ölen varit betydligt bättre. Gillar beskan från de belgiska Goldings. Hade den inte hunnit ta slut på humlegården hade jag använt den igen vid andra belgare.

Provar att flaskjäsa liggande för en snabbare syreupptagning.

Som ni ser på rubriken är det mycket nytt på gång till denna bryggning och jag kommer gå igenom mitt resonemang.

Lakfri "split batch"
Egentligen är det lite märkligt att jag inte provat att maxa bryggverket tidigare utan att laka. Sedan ett drygt år tillbaka har jag två rostfria jäskärl modellen mindre, och en fullmaxad volym av GF30 borde kunna fylla upp dessa 13-literskärl någorlunda väl, med marginal för växande kreusen, och nu är det dags att pröva för att kunna göra en full rättvis jämförelse mellan jästerna 3726 och 565. Det känns som att det är typ hundrade gången jag brygger med dessa jäster men jag inser att jag aldrig kört en "split batch" på dessa tidigare. Förhoppningsvis är det sista Saisonbryggningen på mycket länge där jag laborerar kring jästval och blir det slutgiltiga ölet utan större felsmaker kanske jag kan landa i ett slutgiltigt val av jäst till husets Saison.

POF+-vänligt mäskschema
På vissa jäster kan man läsa att de är POF-positiva (POF+), vilket innebär att de producerar mer fenoler än jäster som är POF-negativa. Exempel på POF-positiva jäster är, generellt, tyska veteölsjäster och saisonjäster, medan lagerjäster är exempel på POF-negativa jäster. Ett ännu mer generellt och något slarvigt uttryck som man kanske bör akta sig för att använda är att jäster med "ren" smak, på engelska används begreppet "clean" relativt ofta, är POF-negativa. Öl med en tydlig karaktär av fenoler (nejlika, peppar, rök, läder, hästfilt mm.) är med all sannolikhet jäst med en POF-positiv jäst och detta är smaker som jag vill prova att förtydliga i min hembryggda Saison. Generellt föredrar jag Saison som har mer fenoler än estrar (anis, äpple, banan, honung, frukttuggummi, päron, ananas, jordgubb mm.) och det finns några saker man kan göra för att bättra på förutsättningarna för jästen att förtydliga dessa smaker. Det handlar om just det, att det är jästen som förvandlar byggstenar i malten till fenoler. I Phil Markowskis Farmhouse Ales beskrivs att belgiska bryggerier med inrikting på Saison generellt använder stegmäskning enligt följande schema:
Inmäskning vid 45°C i 30 minuter
55°C i 15 minuter
62°C i 30 minuter
68°C i 15 minuter
Utmäskning vid 74°C

Tittar man på tysk veteölsbryggning ser man att den gemensamma nämnaren med det exempel som Markowski beskriver är att man har en låg inmäskningtemperatur, en så kallad ferulsyrarast (ferulic acid rest). Malt har förmågan att frigöra ferulsyra under mäskningen, framförallt vetemalt eller malt besläktad med vete, och denna frigöring gynnas i sin tur av en inmäskning mellan 44-45 grader. Tyska studier på ämnet har visat att öl bryggda med längre ferulsyraraster också minskar esternivån i öl till närmare hälften medan fenolnivåerna i vissa fall kan tredubblas. Det finns givetvis fler faktorer som påverkar detta, där malkomposition givetvis gör skillnad. Med detta i åtanke kommer jag därför laborera om i mitt mäskschema till husets Saison och lägga till en ferulsyrarast.

Förenklat humleschema
Detta med ferulsyrarast må vara en sak som är svår att utvärdera värdet av så här till en början. Den stora ändringen kommer ske med humlen, vilket jag brottats med länge nu. Jag skrev nyligen ett längre inlägg om humlescheman som jag lite nonchalant hänvisar till istället för att upprepa samma resonemang. Sammanfattningsvis handlar det om att jag, för Saison, upplever att stora mängder pellets i sena givor ger mig bidrag av smaker jag inte vill ha i min öl. Precis som med allt annat så spelar flera faktorer in och jag försöker göra mitt bästa att bestämt hävda "så är det", då jag tycker det finns för mycket sådana ställningstaganden bland hembryggare. För mig har dock sena och stora pelletsgivor av sorter som Saaz, Golding, Tettnanger, Spalter mm. gett mig tydliga bidrag av citrus och lime till den grad att man skulle kunna misstänka att ölen var humlad med betydligt modernare sorter. Sedan någon Saisonbryggning tillbaka har jag börjat använda Magnum som bitterhumle vid 60 minuter för att få en friskare beska än vad de noblare sorterna gett mig, vilket jag fortsätter med även denna gång. Det är dock efter denna bittergiva som de stora förändringarna sker, vilket jag också misstänker är vad som kommer ha störst smakpåverkan på ölet. Jag plockar bort alla "sena" humlegivor och satsar istället allt på en 20-minutersgiva Spalter. Spalter beskrivs som kryddig, örtig och blommig och jag hoppas att dessa mer klassiska smaker kanske framträder på ett annat sätt när givan kommer tidigare i koket samt att mängden minskas.


Namn: "I got 565 problems..." och "I got 3726 problems..."
Stil: Saison
Bryggmetod: Grainfather - Ingen lakning
Mäskeffektivitet:
77%
Beräknad mängd till jäskärl: 16L
Mängd till jäskärl:
14L
Beräknat SRM/EBC: 5/10
Beräknat OG: 1.054
Koktid: 90 min
Beräknat IBU: 38
OG: 1.060
FG: 565=1.009 och 3726=1.011
ABV: 565= 6.7% och 3726=6.4%


Maltnota (kg-%) (Färg lovibond)
60% Weyermann Barke Pilsnermalt (~2L)
16% Castle Dinkelmalt (~2L)
15% Weyermann Rågmalt (~3L)
5% Weyermann Syramalt (~2L)
3.2% Weyermann Melanoidinmalt (~27L)

Mäskschema
45°C i 20 min
55°C i 15 min
62°C i 20 min
68°C i 20 min
74°C i 15 min

5 min omrörning under inmäskning.
Omrörning när 30 min återstår av mäskning.


Total mängd vatten: 26.2L
Mäskvatten:
26.2L
Lakvatten: -


Vattenbehandling
6g Kalciumsulfat
4g Magnesiumsulfat
2g Kalciumklorid

Vattenprofil
Kalcium: 96
Magnecium: 17
Natrium: 6
Klorid: 48
Sulfat: 195


Beräknat mäsk-ph: 5.1
Mätt mäsk-ph: 5.2
Mäskjustering: -


Humleschema
@60 min - Magnum 14.9AA (T-90) - 23 IBU
@20 min - Spalter Select 5.7AA (T-90) - 15 IBU
@15 min - White Labs jästnäring


Jäst
Halva satsen med 565 och andra halvan med 3726. 1 liter förkultur till båda.
Inledande jäsning i 21 grader. Stegning med 2 grader efter 24 timmar aktiv jäsning. Sedan ny höjning med 2 grader efter ytterligare 24 h. Stopp vid 26 grader till uppskattat FG.


Brygglogg

2022-03-27
Bryggdag from hell som det ibland kan bli om man ska stegmäska med G30. Fastbränning i botten av bryggverket gjorde att jag inte kom upp i kok. Som tur var funkade stegmäskning fint, även om det tar lång tid att genomföra. Kom på den relativt smidiga lösningen att pumpa över vörten till min patinagryta med lauterhelix i, för att sedan diska ur botten av bryggverket, för att sedan med hjälp av tappkranen och silikonslang flytta tillbaka vörten till uppkok. Vörten fick här sig en extra silning med hjälp av lauterhelixfiltret i grytan och jag misstänker att detta har att göra med det absolut kritvita skummet som uppstod vid uppkok, som vanligtvis har en brunaktig färg.

2022-03-28
Full aktivitet i vattenlåset morgonen efter. Höjer till 23 grader sen kväll.

2022-03-29
Höjer till 25 grader sen kväll.

2022-03-30
Aktivitet i 3726 har stannat av rejält. Ett bubbel i vattenlåset varannan minut. 565 har också dragit ner på farten men inte lika tvärt som 3736. Tar inget SG-prov ännu eftersom det dock rör på sig.

2022-03-31
Fortfarande långsam aktivitet i båda jäslåsen.

2022-04-05
Under helgen som gått har jag långsamt sänkt tempen i jäskärlet till 21 grader. Tar SG prov och får lite höga värden. 3726 ligger på 1.012 och 565 ligger på 1.010. Dels hade jag förväntat mig motsatta resultat, det vill säga att 3726:an borde ha jäst ner lägre, men också att båda borde ha tagit sig under 1.010. Jag tror inte att ölen kommer jäsa något mer med tanke på erfarenhet från tidigare bryggningar med jästerna samt att det är lite mindre satser. Väntar några dagar till innan jag kallkrashar.

2022-04-07
SG har på två dagar minskat med 1 pinne på båda ölen. Misstänker därför att den inte kommer att jäsa ut mer och kallkrashar. Högre FG än förväntat, men det finns nog sina förklaringar med tanke på strulet under bryggdagen.

2022-04-12
Buteljerar med socker och champagnejäst till 3.0 kolsyrevolymer.

Förkultur.

Maxad vattenvolym.

På grund av den stora maltmängden blev det "vanlig" inmäskningsprocedur när jag skopade ner malten i vattnet istället för att sänka ner maltfylld korg. Detta resulterade i en del skum.

När jag väl får tag på spexig jäst känns det onödigt att inte använda den flera gånger, så därför ska denna bryggning jäsa på kakan från den moderna saisonen som jag bryggde sist. Det är egentligen till denna bryggning som jag ville använda Omega Yeasts Saisonstein för att kunna fortsätta med husets saison och den eviga jakten på jäst. Även om saison absolut går att brygga med modern humle och faktiskt kan bli väldigt bra om det görs på rätt sätt så landar jag dock alltid i att jästen, oavsett stam eller tillverkare, fungerar bättre i samspel med nobel humle. Bryggning kommer att ske samma dag som buteljering av den föregående ölen, så jästkakan kommer vara pigg och redo för ny vört.


Jag har således inget nytt att skriva om jästen som jag inte skrev i det förra inlägget. Den levererade en riktigt ordentlig utjäsning förkulturslös direkt från förpackningen och om man inte ska göra något väldigt speciellt med maltnotan eller mäskningen så är dessa "förbryggningar" hjälpsamma då jag med större säkerhet kan träffa rätt siffror kommande bryggning. Vet jag var FG kommer att landa kan jag styra mängden malt eftersom jag också har bra koll på min mäskeffektivitet efter valt mäskschema och malt. När man provar nya jäst- och humlesorter kan man diskutera hur viktigt det egentligen är med siffror hit och dit. Dock vill jag ha min saison runt 5.5% och har jag möjligheten att kontrollera procentsatsen någorlunda vill jag göra det.

Maltnotan blir exakt densamma som vid bryggningen av den moderna. Det som är nytt är att jag byter ut humlesorterna något samt provar att brygga med pellets. Det är verkligen jättesvårt att hitta rätt i humlekaraktären. Oavsett humleval eller kombination vill jag efter varje provsmakad saison, eller belgisk öl annars för den delen, ha mer örtig karaktär. Har bryggt ganska mycket med Tettnanger senaste året och den får fortsätta vara med i kombination med superklassiska Hersbrucker samt Spalter Select. Dessa beskrivs inte helt oväntat som just kryddiga och örtiga. Att jag väljer just pellets denna gång är bara för att bryta användningen av den invanda kottvarianten, för att bli lite klokare på om karaktären verkligen påverkas så som jag tror. Ständig utveckling av de små sakerna. Anledningen till att jag övergick tillkottar för saison för något år sedan var att jag vid upprepade tillfällen fick tipset om att göra det via en FB-grupp. Även detta måste nu utvärderas och granskas.


Namn: Phare XI
Stil: Saison
Bryggmetod: Grainfather - Ingen lakning
Mäskeffektivitet:
82%
Beräknad mängd till jäskärl: 10L
Mängd till jäskärl:
9.5L
Beräknat SRM/EBC: 3/6
Beräknat OG: 1.046
Koktid: 90 min
Beräknat IBU: 36
OG: 1.044
FG: 1.003
ABV: 5.4%


Maltnota (kg-%) (Färg lovibond)
95.7% Weyermann Barke pilsner (~2L) - 2200g
2.8% Weyermann syramalt (~2L) 65g
1.5% Dingemans Special B (~115L) 34g
1.5mm krossning

Mäskschema
62 grader i 20 min
64 grader i 20 min
67 grader i 20 min
72 grader i 20 min
76grader i 10 min
5min försiktig omrörning under inmäskning.
Omrörning när 60min återstår av mäskning.


Total mängd vatten: 19.3L
Mäskvatten:
-
Lakvatten: -
Mäsk-/lakvattenfördelning: -


Vattenbehandling
5g Kalciumsulfat
4g Magnesiumsulfat
1g Kalciumklorid
1.5g Antioxin SBT

Vattenprofil
Kalcium: 97
Magnecium: 22
Natrium: 8
Klorid: 41
Sulfat: 228


Beräknat mäsk-ph: 5.16
Mätt mäsk-ph: 5.4


Humleschema
@60 min - Spalter Select 4.1AA - 9.1IBU - 10g
@60 min - Tettnanger 3.8AA - 8.4IBU - 10g
@60 min - Hersbrucker 3AA - 6.7IBU - 10g
@30 min - Spalter Select 4.1AA - 4.9IBU - 7g
@30 min - Tettnanger 3.8AA - 4.5IBU - 7g
@30 min - Hersbrucker 3AA - 3.6IBU - 7g
@15 min - White Labs jästnäring
@0 min - Spalter Select 4.1AA - 40g = ~ 4g/L
@0 min - Tettnanger 3.8AA - 40g = ~ 4g/L
@0 min - Hersbrucker 3AA- 40g = ~ 4g/L


Jäst
På kakan från Omega Yeast Saisonsteins Monster
Rekommenderad antal jästceller: -
Beräknad mängd jästceller: Väldigt mycket mer än vad som behövs.
Jäsning i inledande 22 grader första 24h.
Sedan höjning med 2 grader med förhoppning om att nå topptemperatur på 26 grader när synlig jäsning börjat avta.


Brygglogg
2021-06-04 Bryggdag. Stegmäskningen gör att bryggdagarna förlängs en del. Länge sedan jag tog tid och nu blev det 6.5h. Allt flöt på bra och jag passade samtidigt på att buteljera den moderna säsongen vars jästkaka denna öl ska jäsa på. Ph blev lite högt, men det får gå. Jäsningen igång ca 18:00 på bryggdagen, alltså ungefär 2h efter att vörten landat på kakan.
2021-06-05 Höjer till 24 grader, 24h in i aktiv jäsning.
2021-06-06 48h in i aktiv jäsning och höjer temp till 26.
2021-06-10 Påbörjar sänkning med en grad per dag ner till 22.
2021-06-13 SG och förmodligen även FG ligger på 1.003.
2021-06-15 Kallkrasch.
2021-06-17 FG blir 1.003. Buteljerar till 3.5 kolsyrevolymer med 0.3g champagnejäst/liter vört.

Skulle en bild på bryggsalt råka skickas till arbetsgivare skulle det kunna bli ganska fel.
Har landat i att 1.5mm är lagom inställning för krossning på min maltkvarn. Detta tror jag är ett mått som är väldigt individuellt beroende på kvarn.