Gå till innehåll

2

Efter den senaste bryggningen befann jag mig lite i valet och kvalet kring vad nästa bryggning skulle bli. Efter en del överläggning föll valet på att brygga om min pilsner efter samma recept som sist. Kanske inte den mest inspirerande bryggningen eller läsningen, men resultatet sist tycker jag talar för sig själv om man beslutar sig för att brygga om exakt samma öl igen. Eftersom det är en ganska lång lagringsperiod (4-6 veckor tycker jag funkat bäst) så blir det också ganska länge mellan bryggdag och servering, så det är bara att sätta igång.

En annan sak värd att nämna är att jag tror mig fått rätt bra koll på hur jästen fungerar. Saflager W-34/70 har ett temperaturspann på 9-15 grader, men jag har fått betydligt bättre och pålitligare resultat när jag jäst i 12 grader med en höjning till 14 mot slutet. Nu har jag dock inte provat att jäsa i det högre spannet under hela jästiden och även om jag inte betraktar mig som någon lagerexpert så finns det trots allt en anledning att man inte jäser dessa lagerjäster i aletemperatur.

Det blir samma procedur kring mäskningen som under förra bryggningen där jag kommer flytta vörten efter avklarad mäsk till en patinagryta för att kunna rengöra botten av bryggverket och tömma bort mjöl samt maltrester. Med pump och slang går det både snabbt och smidigt och torde inte vara en oxideringsfaktor. Jag kommer dock inte utföra flytten förrän vörten är klar, vilket kan förlänga mäskningstiden något. Men det gör jag mest för att jag vill få koll på hur lång tid det faktiskt tar innan den bli klart, och för att jag tror det påverkar slutresultat på ett positivt sätt.

När malten ska krossas kommer jag lägga 5 minuter extra på att få till en jämn och fin krossning där skalet till alla kornsorter ska knäckas utan att malas sönder allt för mycket. Det är verkligen ett finlir, men detta påverkar i sin tur fastbränningar och vörtens klarhet.


Namn: Pils II
Stil: Tysk pilsner
Bryggmetod: Grainfather - Ingen lakning
Mäskeffektivitet:
77%
Beräknad mängd till jäskärl: 14L (räknar med 2 L förlust)
Mängd till jäskärl:
10.8
Beräknat SRM/EBC: 6/12
Beräknat OG: 1.045
Koktid: 90 min
Beräknat IBU: 45
OG: 1.046
FG: 1.010
ABV: 4.7%


Maltnota (kg-%) (Färg lovibond)
79% Weyermann Barke Pilsnermalt (~2L)
10% Weyermann Melanoidin (~27L)
8% Weyermann Carahell (~10L)
2% Weyermann syramalt (~2L)
1.6mm krossning

Mäskschema
65 grader i 60 min
Omrörning när 30 min återstår av mäskning.


Total mängd vatten: 22.9L
Mäskvatten:
22.9L
Lakvatten: -


Vattenbehandling
5g Kalciumsulfat
4g Magnesiumsulfat
2g Kalciumklorid

Vattenprofil
Kalcium: 97
Magnecium: 19
Natrium: 6
Klorid: 53
Sulfat: 198


Beräknat mäsk-ph: 5.17
Mätt mäsk-ph: 5.3
Mäskjustering:-


Humleschema
@60 min - Perle 8AA - 25 IBU
@20 min - Perle 8AA - 15 IBU
@15 min - White Labs jästnäring
@10 min - Perle 8AA - 5 IBU
@0 min - SpindasolB - 20g/100L = 2.4g till 12L vört


Jäst Fermentis Saflager W-34/70 - 2 pakter
Jäsning i 12 grader. Höjning till 14 grader sista biten.


Brygglogg
2022-10-22
Ställde klockan på 06:00 på lördagmorgon och när jag kom ner i bryggrummet var vattnet 67 grader och redo för inmäskning. Att ställa vattnet på två grader över mäsktemperatur har visat sig ganska lagom då temperaturen sjunker ca. två grader när inmäskningen är klar. Bryggdagen flöt på bra utan några problem. En sak jag behöver påminna mig själv om är att man inte drar på pumpen på max efter att man mäskat in, samt efter min omrörning halvägs genom mäskprogrammet. När man rör om i malten så flyttas den runt och tar lite tid på sig att landa mot botten av maltkorgen igen. Om man då dra igång pumpen för tidigt och för kraftigt upplever jag att maltbädden blir mer kompakt. Extra märkbart blev det denna gång då jag drog igång pumpen för att efter avslutad mäskning flytta den till patinagrytan, innan jag lyfte upp maltkorgen. Det skapas då ett annat sug och maltkorgen var betydligt tyngre att lyfta upp, samt att det tog bra mycket längre tid att vörten att rinna igenom maltbädden. Detta ledde troligtvis till att vörten sjönk ganska rejält i temperatur när den mellanlandade i patingrytan. Förhoppningsvis kommer detta inte ställa till den i slutändan. Jag skulle dock kunna vinna en del tid om jag hade en värmekälla till patinagrytan som då hade kunnat börja värma vörten medan jag rengör bryggverket.

Fick även idag kvitto på hur stor skillnad det gjorde att lägga lite extra tid på krossningen. Även om bryggningen krävde fyra olika maltsorter så kom alla dessa från Weyermann och efter noggrann inspektion av de olika malterna kunde jag konstatera att alla hade samma storlek. Misstänker att alla är olika mältningar på pilsnermalt. Efter att ha testa mindre mängder på olika valsavstånd i min kvarn så landade jag i att 1.6mm för denna typ av malt är den bästa. 1.5 blev för finkrossat medan 1.7 lämnade en del orörda korn. Detta i kombination med den två grader förhöjda temperaturen på mäskvattnet ledde till att bryggverkets element fick mindre att göra än vanligt, vilket inte resulterande i någon fastbränning på botten. En lätt hinna av stelnat maltmjöl fanns, men det behövdes inte skrubbas något alls mellan mäskning och kok. En liten och för vissa obetydlig detalj, men jag tror att detta gör skillnad i smaken då inte rester av malten bränns under 60-90 minuter kok. Bryggdagen tog drygt fem timmar från väckning till avslutat städ.

2022-10-23
Kväll och bra drag i vattenlåset 1,5 dag efter den tillsattes.

2022-10-28
Aktiviteten i vattenlåset har minskat. Höjer tempen till 14.

2022-11-01
SG ligger på 1.010 vilket jag misstänker blir FG. Gott så. Drar igång en kallkrash under kvällen. Mätte SG under tidig morgon.

I stort sett ingen fastbränning efter mäsking att tala om. Snabb avtorkning och sedan tillbaka med vörten för kok. Noggrann krossning och jämn temperatur under inmäskningen gjorde skillnad.

2

I brist på brygginlägg tänkte jag göra något så ovanligt som att rapportera om den pilsner jag bryggde den 10:e mars och som nu lagrats färdigt. Vanligtvis brukar jag inte göra detta men eftersom jag är så otroligt nöjd med hur denna öl blev kan det vara roligt att uppmärksamma. Oftast är jag inte så nöjd med hur min öl blir och letar ständigt efter förbättringsområden, men denna gång är jag för en gångs positivt överraskad.


Om vi tar en snabbtitt på hur ölen bryggdes så bestod maltnotan av:
79% Weyermann Barke Pilsnermalt
10% Weyermann Melanoidin
8% Weyermann Carahell
2% Weyermann syramalt

Humlen:
@60 min - Perle 8AA - 25 IBU
@20 min - Perle 8AA - 15 IBU
@15 min - White Labs jästnäring
@10 min - Perle 8AA - 5 IBU

Jäst med Saflager 34/70.

Ölen landade på 4.7% med ett OG på 1.045 och ett FG på 1.009 samt ett beräknat IBU på 45.


Det är så ruskigt härligt att ha lager på fat och extra kul blir det när det också blir bra. Jag har tidigare funderat på om Saflager 34/70 passar min smakpreferens för lager och jag tror mig nu kunna konstatera att jag tycker det är en jäst som passar bättre i en pilsner än i en helles, eller annan humlemildare lager. I en helles kan jästens fruktiga smakbidrag störa fräschören lite medan den i en pilsner fungerar betydligt bättre när det finns rejäla humlebidrag som möter upp.

Ni ser på bilderna att den har en lite bärnstensfärgad ton, vilket kanske inte faller alla i smaken. Jag valde dock att öka på mängden Carahell inför denna bryggning samt ge malnotan en rejäl knuff med hela 10% melanoidionmalt. Detta tror jag gjorde ölen gott eftersom jag fortfarande upplever den som väldigt krispig utan att för den delen kännas tunn. Det finns en mjuk sädighet i ölet och jag känner igen i den kvarhängande maltsmaken från bland Nils Oscars Södermalmspilsner som får agera som referens.

Inför bryggningen var jag lite orolig för hur Perle skulle fungera i pilsner då jag läst om smakbidrag av "päron", vilket jag tyckte lät smått motbjudande. Hur mycket jag än letar hittar jag inga smaker av päron eller annan opassande frukt i ölet. Beskan är frisk och skarp och passar utmärkt till hur jag vill att en pilsner ska smaka, vilket är krispigt med en medelstor uppbackning från malten samtidigt som en markant och fräsch beska bryter av.

Jag skulle således inte göra om särskilt mycket med denna öl och kul är väl det. Jag som vanligtvis bollar ihjäl mig med diverse detaljer. Särskilt nöjd är jag över att ha min favoritlagerstil på plats och nu bara kan njuta av en av mina bättre brygder och att jag vet hur jag ska gå till väga när det är dags för en ombryggning.

Det går lite för länge mellan lagerbryggningarna än vad jag egentligen önskar eftersom det är en ölstil jag under det senaste året insett att jag alltid vill ha på tapp här hemma. Som lagerbryggare krävs det dock lite mer framförhållning än för en del annan öl, vilket gjort att jag nu stått utan lager ett bra tag. Detta kommer jag också få fortsätta att göra eftersom lager behöver just lagras. 6-8 veckor är en lagringstid som jag tycker gynnat min hittills ganska få bryggningar av stilen. Egentligen borde jag köpa mig ett extra fat för att kunna ha kontinuerlig snurr på lagerölen, något som jag stark överväger att göra. Även om lagerbryggningarna ännu går att räkna på en hand så måste jag säga att de senaste tre försöken gett mycket gott resultat samt blodad tand, detta trots att jag försökt hålla både recept och övriga bryggdagsrutiner enkla. Men det är väl lite så man vill att hembryggning oftast ska vara, smärtfri och med gott resultat.

Förra lagerbryggningen resulterade i en helles vars fat tömdes snabbt och det är nu dags att ta nya tag. För en helles tycker jag att 34/70-jästen blir lite för fruktig för min smak men innan jag provar en ny lagerjäst (håller mig till torrjäst några bryggningar till) vill jag se hur 34/70 fungerar i en pilsner där jag kan möta upp fruktigheten med mer beska och humlekaraktär. För att det inte ska bli för snarlikt Altanlager ville jag även pröva Perle som humle denna gång, en humlesort som jag inte varit särskilt intresserad av efter att ha läst om den tidigare på Brulosophys humletestarserie där den beskrivits bära på smak av päron, vilket låter rätt vidrigt i en lager, eller all öl för den delen. Nu är ju inte Brulosophy en hembryggarsida jag lägger någon större tillit till eftersom de i sina experiment i 99 fall av 100 kommer fram till att "det inte har någon betydelse", vilket också i flera fall visat sig tala emot viss beprövad forskning inom ämnet. Dumt, slarvigt och missvisande. Nog om det. Jag väljer att hellre gå på det faktum att det är en beprövad humle för lageröl.

För denna pilsner skruvar jag alltså upp humlen några snäpp samt att jag helt stilenligt drar ner på mängden malt något för att komma ner i alkoholstyrkan. För att ölet inte ska upplevas för tunt gentemot beskan kommer jag ge melanoidinmalt ett försök för att se om det ger mig lite mer stabilitet i bassmakerna utan att tillföra oönskad sötma. Mängden Carahell skruvas också upp något. I övrigt blir det en enkel entimmesmäskning på 65 grader samt en kort utmäskning vid 76. Lite mer sulfat i vattnet för att bära fram beskan och en önskan om krispighet i den färdiga ölen. Annars inga större utsvävningar.


Namn: Pils I
Stil: Tysk Pilsner
Bryggmetod: Grainfather - Ingen lakning
Mäskeffektivitet:
76%
Beräknad mängd till jäskärl: 12L
Mängd till jäskärl:
12L
Beräknat SRM/EBC: 6/12
Beräknat OG: 1.045
Koktid: 90 min
Beräknat IBU: 45
OG: 1.045
FG: 1.009
ABV: 4.7%


Maltnota (kg-%) (Färg lovibond)
79% Weyermann Barke Pilsnermalt (~2L)
10% Weyermann Melanoidin (~27L)
8% Weyermann Carahell (~10L)
2% Weyermann syramalt (~2L)
1.6mm krossning

Mäskschema
65 grader i 60 min
76 grader i 10 min
Omrörning när 30 min återstår av mäskning.


Total mängd vatten: 20.6L
Mäskvatten:
20.6L
Lakvatten: -


Vattenbehandling
4g Kalciumsulfat
4g Magnesiumsulfat
2g Kalciumklorid
ml Mjölksyra

Vattenprofil
Kalcium: 94
Magnecium: 21
Natrium: 6
Klorid: 58
Sulfat: 192


Beräknat mäsk-ph: 5.22
Mätt mäsk-ph: 5.4
Mäskjustering: -


Humleschema
@60 min - Perle 8AA - 25 IBU
@20 min - Perle 8AA - 15 IBU
@15 min - White Labs jästnäring
@10 min - Perle 8AA - 5 IBU


Jäst
Saflager 34/70 - två paket direkt i vörten.
Inledande jäsning i 12°C. Höjning till 14 när aktiviteten lugnar ner sig. Detta gör jag lite tidigare än vad jag hade gjort med annan jäst.


Brygglogg
2022-03-10
Bryggdag utan bekymmer. Jästen åkte i vid 20:30-snåret på kvällen.

2022-03-11
Långsam aktivitet i vattenlåset morgonen efter.

2022-03-12
Hög aktivitet.

2022-03-14
Den tidigare höga aktiviteten har avstannat kraftigt. Höjer till 14 grader.

2022-03-20
Nu helt avstannad aktivitet i vattenlåset sedan någon dag. SG ligger på 1.009. Har redan avvaktat någon dag med att titta till SG samt att FG förra gången landade på 1.010, så jag kallkrashar till 4 grader några dagar innan flytt till fat.

2022-03-27 Fatar.

2022-05-04 Utvärdering.

2

Om jag hade bott på landsbyggden i Belgien hade mitt bryggeri kanske sett ut så här.

Nu när det nya året inletts tänkte jag skriva några rader om vad jag tänker mig om bryggåret 2022 som nu inletts. Jag är inte en hembryggare som är särskilt säsongsbetonad annat än att jag numera gärna vill ha en krispig lager eller kölsch på fat när sommaren närmar sig, så när jag funderar kring det nyanlända bryggåret så är det ytterst lösa planer som mycket väl kan ändras.

Att alltid ha någon slags lager på fat är en målsättning jag skrivit om tidigare. Dels är det en stil man allt som oftast kan tänka sig att dricka, den håller under en längre tid på fat till skillnad från humlestinn IPA och det är en öl som alltid går hem hos besökare, om man nu kommer kunna ha några sådana under ännu ett covid-år. Det är rätt skönt att kunna bjuda på lager eftersom alla mer eller mindre ölintresserade personer vet vad det då handlar om. Jag tycker att min hus-helles Altanlager är väldigt bra att utgå ifrån och jag har inga större behov av att modifiera det receptet så värst mycket. Bara att den ganska självkritiska bryggaren inom mig känner så är ett gott betyg. Kommande lagerbryggning kommer dock bli en pilsner där jag utgår från 13° Pils som det är över två år sedan jag bryggde. Eventuellt blir det en annan torrjäst än Saflager 34/70 då jag tycker att den kan vara aningen för fruktig. Blir eventuellt inköp av ett tredje fat för att kunna ha snurr på tappkranarna medan ett fat "lager-lagras".

Saison-projektet kommer att fortgå och i skrivande stund är ännu en omgång igång. Marknaden för saison-jäst har svängt kanske mycket under senaste åren vilket fått mig att prova ganska mycket nytt. Just nu är jag dock lite trött på ny och oberäknelig jäst och jag funderar på att landa i en klassisk och alltid tillgänglig stam som jag istället justerar receptet efter. Dupont eller Blaugies. Kanske har jag skrivit det förr och inte kunnat hålla mig borta från nya och spännande jäster. Kanske blir det också så 2022?

Fullers-jästen i kombination med Best ale-malten från Crisp är något jag skulle vilja fortsätta brygga något alkoholsvagt i engelsk stil med, fast med lite mer humlekaraktär i. Senaste Källarale-ölen blev rätt bra samtidigt som jag skulle vilja ha något med lite mer beska och lättare maltprofil. Tänker ofta på hur fruktansvärt bra humlekaraktär det är i all öl från Skebo och det är något i den stilen som jag tänker mig ska kunna finnas på fat här hemma.

New England-IPA är jag i skrivande stund inte det minsta sugen på. Däremot vore det lite kul att damma av Effortless-konceptet med kort mäskning och kok till en pale ale i klassisk västkust stil. Det är inte alltid så lätt att klämma in en bryggdag med småbarn hemma och då kan det vara skönt att kunna hålla bryggdagen under tre timmar ibland. Torrjäst är ett måste i ett sådant koncept så varför inte lite klassisk US-05? Kanske i kombination med Cascade och Chinook? Kan det gå fel?

När det vi här i Norrbotten kallar för "vårvinter" går mot sitt slut (typ andra halvan av april) och det börjar droppa från taken tendera jag att bli sugen på belgisk tripel. Osäker på varför det blir så. Inte helt osannolikt att det är någon av flera underbara beskrivningar från belgoklubbens vårlådor som jag brukade beställa en gång i tiden. Innan bloggen föddes och vi fortfarande bodde i Stockholm bryggde jag en relativt enkel tripel som kom på tal nu under julledigheten. Det gjorde mig sugen på att ha en tripel flaskjäst och klar tills solen på den klarblå himlen värmer upp solsidan på husväggen och istapparna sakta smälter. Ett sådant recept behöver heller inte vara så avancerat eftersom det är jästen som gör jobbet. Pilsnermalt, socker om man vill, samt en humlesort i samspel med en karaktärsfull och pigg jäst är allt man behöver.

Ölen ovan är vad jag hittills under julledigheten kommit fram till att jag vill brygga. Nu är det bara att börja knåpa på recept och beställa hem ingredienser.

Trots att jag haft möjligheten att temperaturstyra min jäsning i över två år har jag inte tagit mig tid att brygga en lager eller pilsner. Förra sommaren blev det ijosförsig en Kölsch som jäste i 13 grader, men det känns ändå inte som ett helhjärtat försök på vad jag misstänker är den mest komplicerade ölstilen att brygga. En bra pilsner ska ju egentligen ha det mesta. Den ska ha en maltig kropp och en balanserad beska samtidigt som den inte, tycker jag, ska vara särskilt stark. Inför denna bryggning har jag gjort en del efterforskningar, bland annat blev det en podlyssning av Beersmith-podden där Chris Lohring ger en gedigen genomgång om hur han brygger en alkoholsvag pilsner. Lohring driver bryggeriet Notch Brewing i Salem, MA, som enbart fokuserar på session-öl. Blev även lite bläddrande i vattenboken samt lite annan litteratur. Därav följande val och resonemang:

Vattenprofil
Kalcium 50
Sulfat 0-50
Klorid 50-100

Stegmäskning och maltval
Det är inte ofta jag brygger en öl där jag vill framhäva malten, därav blir denna bryggning lite av ett test för mig. En pilsner ska vara maltig och enligt tradition ska man använda sig av dekoktionsmäskning, en metod där man under mäskningens gång plockar ur ca en tredjedel av malten som man sedan kokar upp för att sedan återföra till mäsken. Detta upprepas vanligtvis i flera omgångar och tar som ni förstår en hel del tid. Det man uppnår med dekoktionsmäskning är en maillardreaktion som skapar komplexa maltsmaker samt att det bildas melanoider.

Att dekoktionsmäska är inte aktuellt för mig utan jag kommer istället tillsätta melanoidmalt för att försöka efterlikna smaken av dekoktionsmäskningen. Som basmalt har jag också gjort det lite extra svårt för mig genom att välja en golvmältad böhmisk pilsnermalt. Dock har jag bryggt så pass mycket med Wyermanns pilsnermalt att jag tyckte det vore roligt att pröva en annan basmalt, och sedan så går det ju inte att komma ifrån det faktum att en tjeckisk pilsner kanske också bör innehålla malt från Böhmen, eller som tillverkats enligt tradition. Böhmisk pilsnermalt kan dock vara något mindre modifierad än modernare pilsnermalt och då kan också ett annat mäskschema vara behövligt, något som också kan diskuteras. Jag kommer göra fyra olika raster i mäskningen:
proteinrast, beta-amylas-rast, alfa-amylas-rast samt en utmäskning.

Humle
För tjeckisk pilsner finns det egentligen ingen anledning att välja någon annan humle än tjeckisk Saaz. Så får det bli.

Jäst
Att jäsa en pilsner eller lager är nog den största anledningen till att många hembryggare håller sig borta från att brygga stilen. Det självklara valet torde ju vara urquell-jästen men efter att ha läst på lite fastnade jag för en tillfällig jäst på humlegården; WLP860 Munich Helles som enligt utsago ska ge ett fylligt och mastigt öl, även om man väljer att brygga en pilsner neråt 4%. Pilsner och lager ska som bekant jäsa svalt samt att det är en ölstil som kräver fler aktiva celler än ale. Det blir därför två paket jäst i en förkultur på hela tre liter. Och ja, förkulturen ska sättas i rumstemperatur.


Namn: 13° Pils (efterkonstruktion då effektiviteten blev högre än beräknat)
Stil: Tjeckisk pilsner
Bryggmetod: Grainfather - Lakning enligt GF-metod
Beräknat SRM/EBC: 4.5/8.9
Beräknat IBU: 34
Beräknat OG: 1.048
OG: 1.053
FG: 1.015
ABV: 5%
Koktid: 90min
Effektivitet: 94 (mash)
Mängd till jäskärl: 21L (beräknad 23L)


Total mängd vatten: 33.1L
Mäskvatten:
15.7L
Lakvatten: 17.4L


Behandling av mäskvatten
4gr Kalciumklorid
1.7gr antioxin

Vattenprofil - mg/l
Kalcium: 54
Magnecium: 1
Natrium: 4
Klorid: 65
Sulfat: 7


Beräknat mäsk-ph: 5.22
Mätt mäsk-ph: 5
Mäskjustering:
Ph lakvatten: 5.5
Slutgiltig beräknad resterande alkalinitet: -80
*Rekommenderad resterande alkalinitet:
-60-0


Maltnota (kg-%) (Färg lovibond)
87% Weyermann golvmältad böhmisk pilsnermalt (~1.6-2.3L)
5%Weyermann melanoidmalt (~27L)
4% Weyermann syramalt (~2L)
3 %Weyermann Carahell (~10L)

Mäskning
48°C i 20min
62°C i 30min
72°C i 30min
76°C i 10min
5min omrörning under inmäskning.
Omrörning när 30min återstår av mäskning.


Humleschema
@60min - Saaz 23IBU
@15min - White Labs jästnäring
@15min - Protafloc och jästnäring
@15min - Saaz 11IBU


Jäst
WLP860 Munich Helles, 3L förkultur.

Jässchema och lagring
10°C till ca 80% av jäsningen är avklarad.
Diacetylrast 15°C i tre dagar.
Lagring så kallt som möjligt i xx-veckor.


Brygglogg
2019-09-24 Bryggdag. Inte den bästa bryggdagen, möjligtvis den sämsta på mycket länge. Under stegmäskningen så slutade bryggverket att värma. Efter viss panik-googling insåg jag att det var en säkerhetsfunktion som utlösts, som man kan återställa genom en knapp som är placerad under bryggverket. Jag lyckades dock komma åt knappen trots att den var fylld med varm vört, men elementen slog inte igång. Fick då lägga en timme på att flytta vörten till en jäshink för att sedan skrubba botten av bryggverket. Det hade mycket riktigt bränt fast på botten vilket utlöst säkerhetsfunktionen som slår av värmeelementen. Egentligen en bra grej, men ruskigt frusterande i stunden. Tog som sagt en timme och hur detta påverkar vörten, som sjönk i temperatur, vet jag inte förens om några månader då ölen är klar.

Vörten blev väldigt mycket mörkare än beräknat. Har det med den struliga mäskningen att göra?

2019-10-14 Höjer från 10 grader till 15 för diacetylrast i två dagar. Tror dock att jäsningen passerat längre än de planerade 80%.
2019-10-16 Fatar och påbörjar lagring i 6-8 veckor. FG 1.015. Kan tyckas lite högt, men den här jästen ska enligt utsago landa där i krokarna så jag är nöjd.

*Palmer & Kaminski 2013