Gå till innehåll

Ligger lite efter i bloggandet på grund av mycket annat i livet, så som det är ibland. Här kommer dock ett inlägg om en av vårens bryggningar av husets Saison.

Även om jakten på min bästa Saison har dragit ner på tempot avsevärt under det senaste bryggåret är den ändå pågående i viss mån. Det är lite extra klurigt att hitta inspiration till nya bryggningar när man inte heller hittar något nytt att ta del av. Efter några år med dammsugande av information om Saison och hur man på bästa sätt brygger den kan jag konstatera att många av de egenskaper som jag jagar från kommersiella exempel helt enkelt inte är möjliga att nå som hembryggare. Här handlar det främst om humle, dess kvalité och egenskaper. Att jästen som sälj ofta sägs ha ursprung från olika bryggerier betyder dock inte att den bär på samma egenskaper som den som används på bryggeriet. Här spelar också många andra aspekter in. Jäst och jäsning är dock en av de aspekter som med rätt utrustning och teknik innefattar viss mån av repeterbarhet. Till stor del handlar det också om vad jag som hembryggare väljer att acceptera för eventuella avvikelser mellan bryggningarna med samma jäst. Och även om jag inte är en av dem som räknar celler utan enbart lägger fokus på mängd och vitabilitet, så tycker jag att de smakbidrag som jäst jag använt många gånger bidrar med är bekanta. När det gäller saisonjäst handlar det dock fortfarande om vilken jäst det är jag vill cementera fast som min "husjäst".

När det gäller humle är det en annan sak och även om det kan vara lätt att tro att en humlesorts variabler torde vara färre än en jästs, så är min upplevelse att det varit knepigare att landa i vilka bidrag från olika humlesorter det är jag är ute efter. Flera av de traditionella bryggerierna i Belgien och till viss mån i Frankrike som brygger de absolut främst exemplaren av Saison, Biere de garde eller annan typ av ljus belgisk öl med kraftigare beska har en helt annan tillgång till humle än vad vi som hembryggare har. Bryggmarknaden fungerar ju så att flera av de kommersiella bryggerierna har kontrakt med humleodlare som ge dem förtur till humleskörder och där det heller inte är helt ovanligt att man som bryggare besöker humleodlingarna för att välja vilken humle från vilken del av odlingarna man vill köpa. Kontentan av det är att när man som hembryggare försöker efterlikna en viss typ av beska eller humlekaraktär från ett av sina favoritbryggerier och vet att de använder en specifik humlesort, så kommer man inte få ut samma smaker. Kanske har man till och med tillgång till receptet och alla ingredienser som angetts av bryggeriet själv, men ändå landar man inte i närheten av det man försöker efterlikna. Detta beror ju på flera olika saker, allt från bryggteknik till utrustning och jäsning mm. Men när man kommit så långt i bryggandet av Saison som jag ändå måste anse mig ha gjort, även om det långt från alla gånger blir särskilt lyckat, så börjar man sakta med säkert acceptera vad man kan och inte längre kan påverka. Att sedan bara ändra en variabel inför varje bryggning för att sedan kunna kontrollera utvecklingen är ju också svårt eftersom det också hinner gå en viss tid mellan bryggningarna och man har efter flera provsmakningar hittat flera saker man vill ändra på. Det gör att man ganska ofta faller tillbaka i en osäkerhet kring vad som ska ändras.

För min del har det under de senaste åren av Saisonbrygging handlat om att landa i en och samma jäst och sedan anpassa ingredienser efter denna. Jästen styr bryggningen oavsett stil. Jag har länge jagat en örtig beska i mina säsonger och det är ingen lätt uppgift att ta sig an då Saisonjäst enligt in mening har en tendens att maskera just örtighet, till skillnad från t.ex. vissa typer av lagerjäst där örtig humle har lättare att göra sig till känna. Inför denna bryggning ville jag närmare undersöka hur Wyeast 3724 (Dupont) och Wyeast 3711 (Dupont->Thiriez) skulle samspela med Saaz. Wyeast 3724 är erkänt besvärlig att jäsa med och kräver både tid, värme och tålamod, men med inga andra bryggningar planerade hade jag inga problem med att ockupera jäskylen en längre period för både primär- och flaskjäsning. 3711 ville jag prova igen mest för att se vad jag tycker om den. Bryggde med den i slutet av förra sommaren men ett för avancerat mäskschema gjorde den ölen till en fenolbomb, vilket gjorde att jag inte kunde ge den en rättvis utvärdering. Många väljer just 3711 då den är en fenomenalt pålitlig utjäsare och är något av saisonvärldens motsvarighet till 3724. Trots sin goda utjäsningsförmåga lämnar den ganska mycket munkänsla efter sig på grund av betaglukaner, vilket gör jag vid tidigare försök tycker den inte blir nog "klar" i sina smaker. Men, jag är nu villig att ge den ett, förmodligen, sista försök.


Namn: Phare XX och Sommar II
Stil: Saison
Bryggmetod: Grainfather - Ingen lakning
Mäskeffektivitet:
79%
Beräknad mängd till jäskärl: 22L
Mängd till jäskärl:
23L
Beräknat SRM/EBC: 3.5/7
Beräknat OG: 1.054
Koktid: 90 min
Beräknat IBU: 30
OG: 1.056
FG: 3711 = 1.002. 3724 = 1.005.
ABV: 3711 = 7.1%. 3724 = 6.7


Maltnota (%) (Färg lovibond)
75.2% Weyermann Barke Pilsner (~1.8L)
15.2% Weyermann Wienermalt (~3.4L)
5.1% Crisp Torrefied Barley (~1.8L)
4.6% Weyermann syramalt (~2.4L)

Mäskschema
63° grader i 90 min
76° grader i 10 min


Total mängd vatten: 37.1L
Mäskvatten:
37.1L
Lakvatten: -


Vattenbehandling
6g Kalciumsulfat
5g Magnesiumsulfat
4g Kalciumklorid
g Antioxin SBT

Vattenprofil
Kalcium: 90
Magnecium: 15
Natrium: 8
Klorid: 67
Sulfat: 150


Beräknat mäsk-ph: 5.2
Mätt mäsk-ph: 5.3
Mäskjustering: -


Humleschema
@60 min - Styrian Golding Bobek (pellets) 20 IBU
@20 min - Saaz (pellets) 5 IBU
@15 min - White Labs jästnäring och protafloc
@10 min - Styrian Golding Bobek (kottar) 5 IBU
@5 min - Spindasol B


Jäst
Wyeast 3711 i en halvan och Wyeast 3724 i andra.
Stigande jäsning. Inleder i 22-23 grader. Efter ca 24 timmar med aktiv jäsning höjs temperaturen med 1 grad per dag till 26 grader är nådd. Planen var att hålla kvar i 26 grader till FG men på grund av oro kring avstannad jäsning fick jäskylen klättra hela vägen upp till 30 grader.


Brygglogg
2024-04-06
Sätter förkultur till båda jästerna.

2024-04-07
Bryggdag. Vaknade före alarmet 05:30. Vattnet var redan varmt så det var bara att gå ner till bryggrummet och pytsa i salter och förbereda malten. Hela bryggningen gick smidigt. Full aktivitet i vattenlåset till 3724 under kvällen. Plockar bort vattenlåset och sätter sani clean-sprejad plastfolie över vattenlåshålet på jäskärlet för att få till en semi-öppen jäsning.

2024-04-08
Nu aktivitet även i 3711. I denna behåller jag dock vattenlåset på. Höjer temperaturen till 24 grader.

2024-04-09
Höjer till 25 grader.

2024-04-10
Höjer till 26 grader.

2024-04-15
Tittar till SG såhär en vecka efter bryggdag och 3711 ligger på 1.006 medan 3724 verkar ha råkat ut för det klassiska stoppet och ligger på skyhöga 1.034, trots semiöppen jäsning och stigande omgivande jästemp. Höjer till hela 28 grader för att se om det kan hjälpa till.

2024-04-21
Har under veckan låtit temperaturen sjunka till 26 grader i jäskylen då jag inte riktigt är bekväm med konstanta 28 grader. Vet egentligen inte varför, mest en känsla. Nu två veckor efter bryggdag och SG är följande:
3724 = 1.022. Sjunkit med 12 pinnar på en vecka, men vilken otroligt långsam jäst det är.
3711 = 1.002. Sjunkit med fyra pinnar och detta är väl troligen FG.

2024-04-28
3711:an har fått stå i matkällaren under veckan för en semi-kallkrash då jäskylen är intsälld på 30 grader för att hjälpa andra hälften (3724) med att jäsa ut. Flaskar 3711 till 3.8 kolsyrevolymer. 3724:an har nått ett SG på 1.016.

2024-05-05
Ännu en vecka i 30 grader har passerat för 3724. SG nu nere på 1.009. Ger den en vecka till. Inte säker att den jäser ut mer. Tycker 1.009 är fullt acceptabelt, men får se om det kommer hända mer. Känns återigen halvbra att den får stå så länge, samt står så varmt.

2024-05-10
3724 FG=1.005. Kallkrash.

2024-05-16
Buteljerar 3724. På grund av olika omständigheter blev buteljeringen intryckt mellan andra aktiviteter och jag hade med facit i hand behövt tillsätta champagnejäst för att säkra flaskjäsning, men så blev det inte. Siktar dock på en varm flaskjäsning som kommer inledas i 24 grader för att stiga till 30.

2

Det som skulle bli första bryggningen med mitt nyinköpta bryggverk (Grainfather G40) och en garanterad framgångssaga, blev en mardrömsbryggning. Redan här bör väl påpekas att det inte har med bryggverket att göra, utan en massa andra faktorer som gjorde bryggdagen till rekordlång. I slutändan blev det dock en bra vört som jag var ganska nöjd med. Mina erfarenheter av G40 kommer i ett senare inlägg då jag behöver fler och framför allt fullständiga bryggningar med bryggverket. Nu om denna bryggning.

Eftersom jag fick vara lite kreativ med min förra saisonbryggning då jästen (Wyeast 3724) tog precis så lång tid på sig som den enligt ryktet kan göra och jag valde att plocka bort den från jäskylen, flytta den ännu inte färdigjästa vörten till en glasdamejeanne, tillsätta slattar från Orval och sedan ställa damejeannen på en plats där jag inte kommer se den i tre månader, så ville jag sätta igång en ny sats med saison så fort som möjligt för att inte stå helt utan Saison nu när våren är i antågande. Egentligen var det nog bara två veckor kvar innan ölet hade nått FG, men jag orkade helt enkelt inte vänta.

Receptet blir det inga förändringar i utan jag känner mig för tillfället nöjd med det jag bryggde senast, även om jag så klart inte smakat på resultatet ännu. Det som ännu en gång sticker ut är att jag fortsätter med wienermalt som basmalt för att se om det är något jag uppskattar. En vanligt missuppfattning kring Saison som ölstil är att den ska vara tunn och torr. Det är inte samma sak utan bakom en ganska dominerande jästkaraktär och medelhög beska ska det också finns en gedigen maltkaraktär. Något som upplevt kan förbättras i de flesta av mina säsonger. Jag fortsätter att använda belgiska goldings som bitterhumle och Saaz som 20-minutergiva. Annars är det i stort sett samma inkörda recept som jag skruvat lite med senaste bryggningarna.

Eftersom det nya bryggverket öppnar upp nya möjligheter ville jag testa det riktigt ordentligt på en gång. Även om Grainfather G30 kunde stegmäska så var risken för fastbränningar för stor för att jag skulle vilja göra det i någon större utsträckning. Den nya designen på G40 gör att jag nu går all in med vad som benämns som ett klassiskt mäskschema i Phil Markowskis Farmhouse Ales (s.155), med en inmäskning på låga 45 °C för att sedan stega uppåt i ytterligare fyra steg. Någon gång kanske jag känner mig tillräckligt tokig för att programmera in Duponts mäskschema i bryggverket (som startar vid 45°C för att sedan stegra med 0.25 °C i minuten ändå upp till 72°C), men inte denna gång.

Jag har svårt att uppskatta vilken mäskeffektivitet jag kommer att uppnå vid denna premiärbryggning, men den lär inte skilja särskilt mycket från den gamla bryggverket, så det är jag inte bekymrad över. Detta med mäskeffektivitet och hur mycket vört som går förlorat i processen är något som man konstant försöker pejla in vid varje recept och faktum är att det skiljer sig alltid något från ett recept till ett annat. Mäsktid och koktid spelar in och även om de olika bryggprogrammen har allt detta med i sina beräkningar så blir det sällan 100% rätt. Med nytt bryggverk blir det således nya resultat att förhålla sig till och vid premiärbryggningen går jag för att maxa bryggverket utan lakning. Jag är dock lite försiktig och siktar på 20 liter vört till jäskärl, vilket ger en total vattenvolym på strax över 33 liter till strax över 6 kg malt. Jag vet att bryggverket klarar mer, men jag är helt enkelt inte intresserad av att leva farligt denna gång. Detta ska bli en sats jag delar upp på mina två Brew Buckets för jäsning och dessa hanterar 11L vört tillsammans med en jäst vars kreusen inte tar så mycket plats. 22 liter färdig vört vore alltså det optimala, vilket jag tänker mig att bryggverket har kapacitet för, men jag tar det säkra före det osäkra denna första bryggning och fegar lite med siktet inställt på 20 liter.

Split batch innebär också två olika sorters jäster, vilket jag tycker är en stor fördel med storleken på mina jäskärl och den maxvolym som G40 hanterar utan lakning. Den förra saisonbryggningen fick mig att lämna Wyeast 3724 därhän på en obestämd framtid. Just nu är jag inne i en fas då jag inte vill jäsa mina säsonger särskilt varmt och då verkar det som att 3724 är ett dåligt val om du inte är villig att ge ölet 5-6 veckor i jäskärlet. 1-2 månader i flaska på det gör att det går fortare att brygga och lagra en lager, och riktigt så lång tid vill jag inte ockupera min jäskyl för en saison. Därför går jag tillbaka till trotjänaren 3726 som jag tycker levererat ett frisk och välsmakande öl vid en svalare jäsning på 18°C. Andra halva tänkte jag jäsa med den väldigt populära Wyeast 3711 som jag egentligen inte gett en ärlig chans på några år. Jag har använt 3711 till en Grisette och var väl inte superimponerad, men där var det nog ganska många andra faktorer i receptet som spelade in. Detta har jag väl skrivit säkert fyra, fem gånger tidigare men det är lite roligt att just Wyeast 3711 benämns som "French Saison", vilket är lite vilseledande. Jästen kommer ursprungligen från Dupont, men har innan Wyeast kultivering legat på ett universitet, där en fransk bryggare (Thiriez) hämtat den för att sedan brygga saison med. Därefter har Wyeast kultiverat sin version av samma jäst. Tyvärr finns varken 3726 eller 3711 med i Suregorks "DNA-analys", så rent genetiskt vet vi inte riktigt hur dessa två ser ut. Men med tanke på den historik kring jästerna som Yvan De Baets presenterat så ligger de troligtvis väldigt nära WLP565 och de andra Dupontvarianterna.

Vad var det som gick snett då? Egentligen var det bara en sak som ställde till det, och det var att säkringen gick med jämna mellanrum, vilket så klart påverkade hur hela bryggningen framskred. Då inte bryggverkets egna säkring, utan den till uttaget som bryggverket var inkopplad på. Jag hade i förväg provat att fylla upp bryggverket med vatten och värma upp det till mäsktemperatur, detta utan att säkringen slagit från. Så blev det alltså inte när det var dags för bryggdag. Själva mäskningen gick relativt bra, även om jag fick springa till elcentralen två gånger för att "flippa switchen". Redan där förstod jag dock att jag skulle bli tvungen att ringa elektrikern för en konsultation. Men när det sedan var dags för kok så slog säkringen ifrån var 10:e minut, vilket ledde till att jag fick plocka fram G30, flytta över vörten dit och genomföra koket med det gamla bryggverket. Det gick ju givetvis bra, men också fruktansvärt tråkigt när man köpt ett nytt och förhållandevis dyrt bryggverk, så besvikelsen var egentligen större än det egentliga nederlaget. Att göra rent två bryggverk adderade också 1-1,5 timme på bryggdagen. I slutändan blev det dock en vört som såg rätt bra ut med siffror som jag var nöjd med. Efter genomförd bryggdag blev det ett dock att boka in elektrikern som fick dra lite kabel och öka upp säkringen till 16A då 10A helt enkelt inte räckte till, trots att det enligt återförsäljare och tillverkade ska göra just det. Mer om detta i ett kommande inlägg om bryggverket.


Namn: Sommar & Phare XVI
Stil: Saison
Bryggmetod: Grainfather - ingen lakning
Mäskeffektivitet: 69%
Beräknad mängd till jäskärl: 20L
Mängd till jäskärl:
18L (10.5 + 7.5)
Beräknat SRM/EBC: 5/10
Beräknat OG: 1.058
Koktid: 90 min
Beräknat IBU: 35
OG: 1.059
FG: Sommar (3711) 1.005 och Phare XVI (3726) 1.009
ABV: Sommar 7% och Phare XVI 6.5%


Maltnota (kg-%) (Färg lovibond)
55% Weyerman viennamalt (~3.4L)
20% Weyermann vetemalt (~2L)
15% Weyermann rågmalt (~2L)
5% Crisp torrefied barley (~1.8L)
5% Weyermann syramalt (~2L)

Mäskschema
45°C i 30 min
55°C i 15 min
62°C i 30 min
68°C i 15 min
74°C utmäskning

5 min omrörning under inmäskning.
Omrörning när 30 min återstår av mäskning.


Total mängd vatten: 33.3 L
Mäskvatten:
33.3 L
Lakvatten: -


Vattenbehandling
5g Kalciumsulfat
4g Magnesiumsulfat
3g Kalciumklorid
2.5g Antioxin SBT

Vattenprofil
Kalcium: 83
Magnecium: 14
Natrium: 8
Klorid: 59
Sulfat: 138


Beräknat mäsk-ph: 5.2
Mätt mäsk-ph: 5.0
Mäskjustering: -


Humleschema
@60 min - Belgiska Goldings - 20 IBU
@20 min - Saaz - 15 IBU
@15 min - White Labs jästnäring
@5 min - Spindasol B


Jäst
3711 i ena halvan och 3726 i den andra. 1.5 L förkultur till varje jäst.
Jäsning i 19 grader till FG.


Brygglogg
2023-03-24
Sätter 1.5L förkultur till båda jästerna.

2023-03-26
Bryggdag. Finns inte så mycket mer att skriva om kring denna dag. PH blev för lågt också, men det har att göra med Antioxinet som jag börjat med igen. Ingen fara på taket dock.

2023-04-06
11 dagar sedan bryggdag och jästen arbetar fortfarande. Långsamt med visuellt synbar aktivitet i vattenlåset.

2023-04-15
Buteljeringsdag. FG på 3726 blir 1.009, två poäng högre än förväntat. 3711 landar på 1.005, vilket också är lite högre än väntat. Har haft regelbunden koll på jäskärlen under hela jäsningen och jag kan konstatera att när man jäser vid 18-19 grader så behöver dessa saisonjäster betydligt mer tid på sig än om man jäser vid mer vedertagna temperaturer. Tre veckor för båda dessa är lagom. Då har de också hunnit klarna till sig någorlunda. Buteljerade en ovanligt klar och fin öl, för att vara en jästa med jäst som inte flockar märkbart bra. Denna gång enbart med sockerlag.