Gå till innehåll

Etikett: goldings

Publicerat den Lämna en kommentar på Husets Saison och ny gadget

Slipandet på bryggverkets mäskningskvalitét fortsätter med ny gadget samt att jag nu tror mig har kommit till ett slutgiltigt test av vilken jäst som faktiskt kommer höra till husets Saison för all framtid, eller i alla fall fram till nästa bryggning.

Vi inleder med några rader om varför jag fortsätter att envisas med att slipa på mäskningen. Ska sanningen fram så kommer jag nog aldrig närma mig någon fullvärdig LODO-lösning på mitt bryggande. Det har väl egentligen heller aldrig varit målet, men som jag skrivit tidigare finns det vissa aspekter av LODO-bryggande, eller kanske är det bara sund bryggpraxis, som kan tillämpas. Att maltrester, proteinfällningar och annat "bös" inte följer med i koket är en sådan sak som jag tror gör skillnad för ölets livslängd och smak. Renare smaker som också håller längre tror jag detta kan bidra med. Sedan tycker jag också det gör bryggandet lite roligare när jag har någon aspekt att klura lite på, vilket troligtvis är huvudsyftet. Som ni ser på bilden ovan har jag införskaffat mig en liten pryl från SS-Brewtech som kommer göra återcirkuleringen av vört under mäskning lite smidigare. Syftet med "grenröret" är att sprida vörten bättre och inte enbart cirkulera längs en och samma kant, vilket är fallet med den slang som används till Grainfathers G40. Grenröret i kombination med den specialsydda bryggpåsen ger mig betydligt bättre förutsättningar att nå en renare vört fri från maltrester. Grenröret passar perfekt att koppla direkt på cirkuleringsslangen till bryggverket och kräver ingen vidare modifikation. Bara att koppla på och köra. Återigen bör nämnas att jag troligtvis har större utmaningar med att nå klarare vört med Grainfather G40 på grund av att jag inte lakar utan mäskar med hela vattenmängden från start, vilket leder till att det är en större mängd vätska som ska bli klar då filtreringsbädden blir mindre sett till ratiot mellan vätska och malt.

När det gäller själva receptet och vad som ska bryggas är det dags för ännu en omgång av husets Saison. Det blir att nästintill maxa bryggverket för en lakningsfri bryggning för att sedan dela upp vörten på två jäskärl för att jäsa med två olika jäster. Delvis tycker jag det är roligt att få ut två öl från en och samma bryggning, men jag har heller inget större jäskärl.

Sommarens Saisonbryggning där jag tog flera steg tillbaka med bryggprocessen för att kunna förfina ytterligare gav gott resultat på flera punkter. Dels stämde min teori om att POF+ (positiv) Saisonjäst, vilket de flesta är, kan skapa en riktig fenolbomb om man mäskar in för lågt. Därför blev sommarens Saisonbryggning en enkel mäskning på 65 grader, vilket resulterade i rena och fina smaker utan stora och kletiga fenoler. Jag kommer göra samma sak denna gång då jag vill se hur de olika jästerna presterar mot min standardmaltnota. Ibland är det svårt att bara göra en ändring i taget, men nu så verkar jag kunna lyckas med just det. En annan mycket positiv överraskning från sommarens Saisonbryggning var torrjästen från Lallemand (Farmhouse) som ena halvan av den satsen fick jäsa med. Den bidrog med otroligt balanserade och rena smaker. Jag tycker faktiskt att den ölen blev bättre än den som fick jäsa med WLP566 (Dupont) så jag kommer därför att jäsa en halvan med Lallemandjästen även denna gång. Den kommer dock att ställas mot den Saisonjäst jag använt mig av överlägset flest gånger, Wyeast 3726 (Blaugies). Beroende på hur resultatet av denna bryggning blir och vilken jäst som jag tycker fungerar bäst kommer en av dessa bli den jäst som får tillämpas som husets Saisonjäst. Nästan så att jag hoppas lite extra på torrjästen eftersom det underlättar förberedelsen till bryggningen så pass mycket, samt att den är billigare.

På ingredienssidan så blir några ändringar från sist. Maltnotan kommer likna den jag använt mig av under de senaste åren när det gäller min standardsaison. Inte mycket att resonera kring den, utan det blir lite vetemalt och rågmalt utöver basmalten.

När det gäller humlen har jag dock lite nya idéer jag vill pröva. När jag tänker tillbaka på de anledningar till att jag ganska länge använt mig av en humlesort med kraftigare alfasyra än vad som traditionellt använts, vilket är Godlings eller annan kalssisk humle där AA-nivån brukar ligga mellan 3 och 5, är att jag upplevt att den primära, skarpa och rena beskan inte riktigt kommit fram i ölet. Jag har dock en teori om vad det kan ha berott på, vilket är att ganska många av mina säsonger haft en övervikt av fenoler som dolt beskan något, vilket lett till att jag inte upplevt den som ren och fräsch. Sommarens Saisonbryggning där jag lyckades minimera fenolerna visade också att en lågalfasyrehumle fungerar utmärkt som bitterhumle, vilket självklart är logiskt med tanke på hur välrenommerade Saisonbryggerier gör. Om min teori kring fenoler i den här typen av öl stämmer så skulle det kunna förklara ganska många av de problem jag stött på i många av mina säsonger.

Namn: Phare XVII och Phare XVIII
Stil: Saison
Bryggmetod: Grainfather - Ingen lakning
Mäskeffektivitet: 78%
Beräknad mängd till jäskärl: 22L
Mängd till jäskärl: 11+9
Beräknat SRM/EBC: 3.7/7.4
Beräknat OG: 1.056
Koktid: 90 min
Beräknat IBU: 40
OG: 1.054
FG: 1.009 (3726) och 1.010 (Lallemand Farmhouse)
ABV: 5.9% (3726) och 5.8% (Lallemand Farmhouse)

Maltnota (kg-%) (Färg lovibond)
71.1% Weyermann Barke pilsnermalt (~1.8L)
15.4% Weyermann vetemalt (~1.8L)
7.7% Weyermann rågmalt (~3L)
3.1% Crisp valsat korn (~1.8L)
2.7% Weyermann syramlat (~2.4L)

Mäskschema
65 grader i 80 min
76 grader i 10 min

Total mängd vatten: 37.2L
Mäskvatten: 37.2L
Lakvatten: -

Vattenbehandling
12g Kalciumsulfat
6g Magnesiumsulfat
3g Kalciumklorid
g Antioxin SBT

Vattenprofil
Kalcium: 120
Magnecium: 18
Natrium: 8
Klorid: 54
Sulfat: 250

Beräknat mäsk-ph: 5.3
Mätt mäsk-ph: 5.5 (dock strulade PH-mätaren en del så ej säker på tillförlitligheten)

Humleschema
@60 min - Styring Goldings Bobek (T-90) - 20 IBU
@30 min - Saaz (kottar) - 10 IBU
@15 min - Styrian Goldings Bobek (kottar) - 10 IBU
@15 min - White Labs jästnäring
@15 min - Protafloc
@5 min - Spindasol B

Jäst
Wyeast 3726 (1L förkultur) i ena halvan
Lalllemand Farmhouse torrjäst i andra halvan
22 grader till FG.

Brygglogg
2023-09-01
Sätter förkultur på 3726.

2023-09-03
Bryggdag utan bekymmer, som drog igång strax efter 06:00 på morgonen. Ca 100 minuter mäskning gav inte någon superklar vört, dock noll maltrester vid rengöring av bryggverk i botten eller runt utloppet vid slutet av bryggdagen. Aktivitet i båda vattenlåsen under kvällen.

2023-09-10
SG på Lallemand Farmhouse: 1.011
SG på 3726: 1.012

2023-09-15
Ställer in jäskylen på 4 grader och påbörjar kallkrash.

2023-09-19
Flaskar båda satserna till 3.5 kolsyrevolymer.
FG på Lallemand Farmhouse: 1.010
FG på 3726: 1.009

Dagens val av jäst. Ena halvan med 3726 som det gjordes förkultur på och andra halvan med en ny favorit.

Betydligt bättre kok idag. Har upplevt det som något för klent vid tidigare bryggningar, men idag behöll jag locket på hela vägen till koket drog igång, och då vill jag tror att det höll i sig bättre. Sannolikt inte den enda anledningen, men kanske en...

Ordentlig humlesoppa med både pellets och kottar

Publicerat den Lämna en kommentar på Oklar belgisk öl

Som titeln på inlägget antyder så vet jag inte riktigt vad det här blev för någon slags öl. Att den kan klassas som belgisk, det vet jag, men det är ungefär där det tar stopp i klassificeringsfrågan. Detta spelar egentligen ingen roll, utan jag får vänta och se vad den smakar.

Från början var tanken att brygga en Trippel som skulle få stå på flaska fram till solen börjar titta fram mer frekvent här uppe i den norrbottniska vårvintern. Det brukar nämligen komma en tid på året då jag alltid vill dricka trippel. Snön ligger fortfarande vit, himlen är för det mesta blå och man kan värma sig mot husväggen utan jacka medan snön sakta smälter och vatten droppar från taken. Vårvinter kallas det i folkmun och kan ett bra år vara en ganska lång period. Om man likt två tävlande i På Spåret för några veckor sedan placerade Gävle inne i Dalarna under programmets "placera ut platsen på kartan"-segment så känner man kanske inte till att våren här uppe i norr ter sig ganska annorlunda i mer tätbefolkade delar av Sverige. Där fick jag det sagt. Vårvinter alltså.

Varför jag inte bryggt en trippel på 6-7 år kan jag inte riktigt svara på. Stark öl undviker jag oftast, vilket är en förklaring, men förutom Saison så är nog trippel den belgiska ölsort som jag föredrar allra mest. Innan vi flyttade norrut satte jag ihop en belgisk trippel på pilsnermalt och kandisocker, och kanske någon maltsort till som jag glömt, och jäste med wlp500 (Chimay). Jag minns den som mycket, mycket god, fast något för mörk. Troligtvis använde jag en mörkare kandisocker än brukligt, samt att den blev lite låg i kolsyra. Troligtvis orkade jästen inte jäsa ut sockret som tillsattes vid flaskning då den redan var över 10%.

Denna gång ville jag dock inte ha en så fruktig trippel som Chimayjästen producerar utan istället blir det svårforskade WLP545 - Belgian Strong Ale. Jag motiverar även mitt val av jäst med att den är STA1-positiv, vilket bidrar till att den jäser ner ölen väldigt lågt. När jag klickar mig runt på White Labs hemsida kommer jag fram till att WLP545 tillsammans med WLP570 (Duvel) är de enda STA1-positiva belgiska jäststammarna, Saisonjäster borträknat. Detta gör mig ännu mer nyfiken på ursprunget på just WLP545. Och det är nu jag kommer in i resonemanget om att ölet i sitt förstadie gått från en Trippel (det jag tänkte brygga), till en Belgisk Golden Strong (dels det den smakade under pågående jäsning, dels är det vad jästen heter), för att slutligen landa i att den kanske närmar sig en Saison? Att den närmar sig en Saison beror på att närmare efterforskning visar att jästen är nära besläktad med flera andra Saisonjäster. När WLP545 - Belgian Strong Ale och vad jag antar man kan kalla för jästens genetik analyserats har man kommit fram till att den är mycket nära släkt med torrjästen Belle Saison. Det är alltså inte samma jäst, men det är dess närmaste släkting. Andra nära släktingar till WLP545 är WLP565 (också kallad för Dupontjästen), dess motsvarighet från Wyeast 3724 (dock inte identisk med 565), WLP566 (ev. också med kopplingar till Dupont), WLP585 (vet inget om den) och WLP590 (White Labs felaktigt benämnda "franska" Saisonjäst). Intressant nog finns något längre bort i släktrträdet, men betydligt närmare än alla andra belgiska jäststammar som man annars skulle förknippa med tripplar, golden strongs mm., WLP038 som är en engelsk jäst med namnet "Manchester Ale. Studerar man släktskapen närmre finns det många intressanta saker att fundera över. T.ex. så är WLP540 som man länge tror härstammar från Rochefort, närmast besläktad med en rad engelska jäster vilket kan antyda något om ryktet att en rad klassiska belgiska bryggerier hämtade sin jäst från England stämmer. Vill man läsa mer om detta rekommenderar jag varmt https://beer.suregork.com/.

Ingrediensmässigt är trippel inte särskilt avancerat. Läser man i Stan Hieronymus utmärkta "Brew like a monk", vilket jag varmt rekommenderar både ur ett historiskt och bryggtekniskt perspektiv, så är det några maltsorter som rekommenderas mer frekvent. Basen ska bestå av pilsnermalt upp till en väldigt hög procent av den totala maltnotan. Sedan kan man addera mindre givor av andra sorter om man vill. Det är ganska fritt fram. Jag kommer tillsätta lite aromatic från Dingemans för att få lite färg och extra djup. Socker kommer jag också hoppa över denna gång, även om det också är väldigt vanligt förekommande.

När det gäller humle så är det även där ganska fritt fram så länge man håller sig till nobla europeiska sorter. Jag har sneglat på belgiska goldings ett tag och tänkte att detta blir ett utmärkt tillfälle att testa dessa. Dessa ligger ganska mycket högre i sin alfasyra än de slovenska som man vanligtvis kan få tag på från humlegården, så det ska bli intressant att se vilken beska dessa tillför.

Kommer mäska vid låga 63 grader för att hjälpa till med utjäsningen samt att vattenbehandlingen blir åt det krispigare hållet.

Namn: Horga
Stil: Belgisk "golden strong"
Bryggmetod: Grainfather - Ingen lakning
Mäskeffektivitet: 51%
Beräknad mängd till jäskärl: 14 L
Mängd till jäskärl: 11 L
Beräknat SRM/EBC: 7/14
Beräknat OG: 1.077
Koktid: 90 min
Beräknat IBU: 30
OG: 1.066
FG: 1.007
ABV: 7.8%

Maltnota (kg-%) (Färg lovibond)
91% Warbo Balder Pilsnermalt (~2L)
5% Weyermann syramalt (~2L)
4% Dingemans Aromatic (~20L)

1.6mm krossning

Mäskschema
63 grader i 60 min
Omrörning när 30 min återstår av mäskning.

Total mängd vatten: 25.8 L
Mäskvatten: 25.8 L
Lakvatten: -

Vattenbehandling
5g Kalciumsulfat
4g Magnesiumsulfat
2g Kalciumklorid

Vattenprofil
Kalcium: 89
Magnecium: 17
Natrium: 6
Klorid: 49
Sulfat: 177

Beräknat mäsk-ph: 5.18
Mätt mäsk-ph: 5.3
Mäskjustering: -

Humleschema
@60min - Belgiska Goldings (pellets) 8.9AA - 15 IBU
@20min - Belgiska Goldings (pellets) 8.9AA - 10 IBU
@15min - White Labs jästnäring
@5min - Belgiska Goldings (pellets) 8.9AA - 5 IBU
Torrhumling - Spalter Select 4g/L

Jäst
WLP545 - Belgian Strong Ale - 1L förkultur
20 grader till FG
Rekommenderad antal jästceller: 133 MD
Beräknad mängd jästceller: Mer än nog

Brygglogg
2022-12-26
Sätter 1 L förkultur

2022-12-29
Bryggdag utan problem. Induktionsplattan fungerade över förväntan och lyckades värma vörten från 63 grader till en bit över 80 minuter medan jag tömde bryggverket och rengjorde botten. Det var dock på håret att inmäskningen gick vägen då nästan 26 liter vatten tillsammans med drygt 6 kg malt är precis vad bryggverket rymmer. 1.5 cm till godo när hela maltkorgen kommit på plats. Hade jag inte varit försiktig hade det svämmat över. Fick ut ett väldigt mycket lägre utbyte än förväntat. Med facit i hand är detta troligtvis en kombination av två saker; dels kan det vara så att pilsnermalten från Warbo som jag provade till denna bryggning har betydligt lägre konverteringsgrad än den från Weyermann som jag är inkörd på, dels är det rimligt att mäskningseffektiviteten avtar något desto mer malt per liter vatten man använder. Till nästa gång blir det nog att tillsätta någon sockerform för att hjälpa till med att komma upp i stilenlig procenthalt. Har jag flyt med utjäsningen kan jag närma mig en öl på 8%, vilket känns okej. Landar den runt 7-7.5% känns det lite tunt för att vara en trippel. Läste dock att Fabrikör Ekstedt bryggt en trippel med samma jäst och den landade på 1.005. Dock så tillsatte han socker 4 dagar in i jäsningen samt jäste några grader varmare. Vi får se.

Regelbunden aktivitet i vattenlåset efter någon timme i jäskylen.

2023-01-02
Fyra dagar med aktiv jäsning och det puttrar på med regelbunden hastighet i vattenlåset. Har tittat till den några gånger per dag och det har aldrig bubblat med någon frenetisk hastighet, utan med samma medelhöga aktivitet. Har bara två liter tomrum i jäskärlet, vilket oroade mig lite, men krausen har inte letat sig upp i vattenlåset.

2023-01-03
Idag har aktiviteten avtagit något, även om det fortfarande är regelbunden rörelse.

2023-01-05
På pricken en vecka av aktiv jäsning. Vattenlåset går långsamt, men 4-5 "bubblingar" per minut. SG ligger på 1.013. Jag trodde det skulle vara lägre än så. Får jag gissa kommer den stanna runt 1.010, men jag kommer ta det med ro. I skrivande stund håller jag på att återhämta mig från covid så varken lukt eller smaksinne är på topp. Smuttade dock lite på SG-provet och det smakade väldigt lite trippel. Kände absolut noll frukt, men jag vågar inte lite på mig själv just nu. Återkommer.

2023-01-11
Vattenlåset har stått stilla i två dagar. SG och troligt FG ligger på 1.007. Torrhumlar med Spalter Select 4g/L. Sänker även till 17 grader i jäskammaren.

2023-01-16
Påbörjar kallkrash i 4 grader.

2023-01-19
Buteljerar med sockerlag till 3.0 volymer samt med 0.3g Lalvin EC-118 per liter.

2023-01-04
Har provat några flaskor nu och kan konstatera att jag glömde tillsätta Spindasol B vid kallkrashen, vilket hade hjälp till. Jag har nu ett disigt och rent utseendemässigt ofräsch öl. Smakerna är spännande och intressanta vilket gör att jag gärna skulle vilja göra en ombryggning med samma jäst. T.ex. hade det varit intressant att snickra ihop en Saison. Torrhumlingen döljer jästsmakerna en hel del och disigheten samt den lite jolmiga känslan gör att det känns som en crossover mellan en häjs-IPA och något belgiskt. Lite för otydligt för min smak. Spalter är god att torrhumla med, men ölens smaker är spretiga och "all over the place", så att säga. Effekten från torrhumlingen är betydligt mer fruktig än vad jag hade hoppats på. Den är utan felsmaker men både renare smaker och munkänsla hade öka ölens kvalitét avsevärt. Även första gången jag använder Lalvin EC-118 vid buteljering och jag tror den i kombination med torrhumlingen är med och stökar till ölens utseende och smak. Helt okej, men är inte nöjd. Hade jag skippat torrhumlingen hade ölen varit betydligt bättre. Gillar beskan från de belgiska Goldings. Hade den inte hunnit ta slut på humlegården hade jag använt den igen vid andra belgare.

Provar att flaskjäsa liggande för en snabbare syreupptagning.

Publicerat den Lämna en kommentar på Nu ska väl pubölen sitta?

Den här ölen har jag lite slarvigt kallat för puböl i tidigare inlägg, mest för att när jag bryggde ölen första gången inte ville lägga den i ett bestämt fack utan receptet knåpades ihop helt och hållet på känsla och erfarenhet, utan recept som förebilder. Känslan kring ölet var att det skulle vara just lite "pubigt". Jag kommer garanterat att utveckla min bryggning mer åt engelska stilar i framtiden och jag kanske inte kan stå för den generaliserande pubölsbenämningen om något år. Ungefär som att gå fram till baren på Bishops eller annat ölhak och säga att man vill ha en öl. Nu tror jag dock att personalen på dessa ställen lärt sig förstå vad en sådan kund är ute efter, troligtvis en Mariestad. Nåväl. Jag har redan provat brygga mild och bitter, men denna "puböl" landar i något slags mellanland där pale ale eller golden ale troligtvis den minst felaktiga beteckningen.

Till denna ombryggning av ölet, som nu är tredje gången, ville jag inte förändra så mycket mer än att få ner alkoholen och få upp beskan. Fullersjästen kan bete sig väldigt annorlunda beroende på hur pigg den är. För att få kontinuitet är det förkultur som gäller för denna typ av kraftigt flockande jäster, som jag får för mig presterar sämre utan en förkultur efersom den klumpar ihop sig mer och går in i viloläge lite lättare än andra jäster. Första bryggningen av denna öl blev utan förkultur, vilket resulterade i en låg utjäsning som jag sedan baserade maltmängden på till den andra ombryggningen, fast då med förkultur. Detta ledde så då klart till en betydligt bättre utjäsning och ett starkare öl, vilket inte är vad jag vill ha. Givetvis förespråkar jag alltid en förkultur eftersom jästen ska må så bra som möjligt när den åker ner i vörten, men det är inte alltid man kan planera i förväg utan att livet utanför hembryggningen kommer i vägen.

Detta ska vara ett enkel öl, därav är det endast en basmalt (med lite syramalt) samt en humlesort som gäller. Jag vill att den karaktärsfulla Fullersjästen ska få utrymme att skina i ett svagare öl samt att humlen ska vara rejält påtaglig och pigg utan att dra iväg för mycket åt diverse fruktiga håll. Jag tipsar ännu en gång om att byta basmalter när man går mellan olika stilar eftersom det är ett enkelt sätt att ge ölen olika karaktär och nyanser. Jag har gillat hur Whitbreadvarianten av Golding smakat i de tidigare ölen, så jag fortsätter med den. Det är också ett medvetet val att köra på en lite mindre vanlig humlesort än "vanliga" goldings, Fuggles eller annan mer frekvent förekommande humlesort, eftersom jag återigen vill ge ölet en mer unik karaktär och påminna om mycket annat.

Namn: Källarale 2022
Stil: Engelsk Pale Ale/Golden Ale
Bryggmetod: Grainfather - Ingen lakning
Mäskeffektivitet: 79%
Beräknad mängd till jäskärl: 13L
Mängd till jäskärl: 11L (2.2L kvar = 13.2L)
Beräknat SRM/EBC: 4.5/9
Beräknat OG: 1.041
Koktid: 60 min
Beräknat IBU: 45
OG: 1.043
FG: 1.011
ABV: 4.2%

Maltnota (kg-%) (Färg lovibond)
96.2% Crisp Best Ale (~2.8L)
3.8% Weyermann syramalt (~2L)

Mäskschema
65°C i 60 min
76°C i 10 min
5 min omrörning under inmäskning.
Omrörning när 30 min återstår av mäskning.

Total mängd vatten: 20.1L
Mäskvatten: 20.1L
Lakvatten: -
Mäsk-/lakvattenfördelning: -

Vattenbehandling
2g Kalciumsulfat
2g Magnesiumsulfat
2g Kalciumklorid

Vattenprofil
Kalcium: 72
Magnecium: 12
Natrium: 6
Klorid: 59
Sulfat: 102

Beräknat mäsk-ph: 5.3
Mätt mäsk-ph: 5.6
Mäskjustering: -
Slutgiltig beräknad resterande alkalinitet: -60

Humleschema
@60 min - Whitbread Golding (T-90) - 30 IBU
@20 min - Whitbread Golding (T-90) - 10 IBU
@15 min - White Labs jästnäring
@10 min - Whitbread Golding (T-90) - 5 IBU

Jäst
Wyeast 1968 - 1 L förkultur
Jäsning i 19 grader, höjning till 21 mot slutet.
Rekommenderad antal jästceller: 100MD
Beräknad mängd jästceller: 145MD

Brygglogg
2022-07-16
Sätter förkultur.

2022-07-17
Bryggdag utan problem. Tillsatte jästen i den nedkylda vörten strax efter 23:00.

2022-07-18
Tittar till jäskärlet på morgonen och ingen aktivitet, vilket gör mig något fundersam då den vid senaste tillfället satte igång bara efter någon timme. Den har dock kommit igång under eftermiddagen, dock inte med samma häftiga aktivitet som förra gången. Kan ju vara så att den beter sig något lugnare när vörten innehåller mindre sockerarter också, eller så är den helt enkelt inte lika pigg som förra gången.

2022-07-21
Idag har aktiviteten i vattenlåset lugnat ner sig betydtligt efter tre dagar av hög aktivitet. Höjer till 21 grader för att hjälpa till med utjäsningen. SG på 1.013. Med tanke på att den rör på sig fortfarande gissar jag att FG kommer landa runt 1.010 och då bli en öl strax över 4%, vilket är helt perfekt!

2022-07-25
FG landar på 1.011. Kallkrashar.

2022-07-28
Fatar och trycksätter till 1 bar.

Jag är mycket för att filtrera bort så mycket rester som möjligt inför jäsningen.
Smidig och enkel flytt av kallkrashad öl till fat.

2

Publicerat den 2 kommentarer till Engelsk Pale Ale

Detta kommer kanske bli det minst lästa blogginlägget som hembryggarbloggvärlden skådat. Det anser jag dock inte vara mitt fel. Det är bara hembryggarbloggvärlden som inte förstått att Engelsk Pale borde vara nästa stora hembryggargrej.

Som jag varit inne på tidigare så dras jag mer och mer åt den engelska ölscenen, vilket till stor del beror på att jag för några år sedan upptäckte Skebos utmärkta sortiment. Visst har jag druckit ESB och andra öl genom åren, men det är helt klart Skebo som gjort att jag nu blivit mer och mer intresserad. När jag började med hembryggning så var brittisk öl kanske det mest ointressanta att brygga. Dels för att jag inte hade någon kunskap om ölen samt att det då, liksom nu, inte är öl som anses som särskilt trendig. För det är ju så det fungerar när man intresserar sig för något nytt. Man snappar upp det som alla skriver och pratar om för att senare fördjupa sig åt olika håll och kanter. Inom ölvärlden så kan dessa håll och kanter verkligen sticka iväg åt många olika håll och det kan också behöva få ta sin tid.

För att lära mig mer om vilken typ av brittisk öl jag vill brygga började jag i slutet av november fila på ett recept utan några större riktlinjer. Jag byggde ett recept och bryggde en öl med den kunskap jag hade i bagaget. KällarAle, som jag döpte ölen till, blev en riktigt trevlig öl med mjuk och fyllig kropp, härligt fruktiga toner från jästen samt att den låga kolsyran på fatet i kombination med stout-munstycket till tappkranen nästintill förflyttade mig från den svala källaren i norra Sverige till en stojig pub i York, eller liknande. Kunskapen om brittisk geografi är även den ganska bristfällig så jag ve inte om det finns några stojiga hak i York, men jag hoppas att det gör det.

KällarAle jäste med den klassiska Fullersjästen, Wyeast 1968, som bär namnet "London ESB Ale". Mitt intresse för belgisk jäst har börjat förflytta sig mot engelsk jäst och jag utgår, på samma sätt som när jag brygger Saison, från jästen när jag tänker kring det färdiga ölet. Eftersom min kunskap kring engelsk jäst fortfarande är ganska begränsad kommer jag inte göra någon lång utläggning om detta. Här utgår jag istället från utjäsningen av den jäst jag kommer använda till denna bryggning, som återigen kommer vara just Fullers-jästen. När jag tidigare använt denna jäst har utjäsningen varit riktigt dålig och jag har upprepade gånger legat runt 55-57%. Tittar man på produktinformationen ska den ligga på 67-71%, så jag anar att den kan bete sig något annorlunda beroende på hur pigg den är och troligtvis kommer den jäsa ner mot dessa siffror om man kokat ihop en förkultur. Här kan jag passa på att tillägga att det finns torrare engelsk öl än den som jag bryggt (pale ale, golden ale, bitters mm) och den som jag tänker mig att denna bryggning ska resultera i. Skebo använder sig t.ex. av Wyeast 1098 som kanske framhäver humlen lite tydligare än vad Fullers-jästen gör samt ger ett torrare och krispigare öl. Fullers-jästen upplever jag som fruktigare och fylligare vilket gör den bra att använda till svagare öl.

Även om KällarAle var en riktigt trevlig öl vill jag se vad som händer om man förenklar receptet något. Jäser man med Fullers-jästen upplever jag att man inte behöver oroa sig för kropp eller maltkomplexitet utan det är nästan tvärt om. Trots sina blygsamma 4.3% upplevde jag den nästan för fyllig. Så till denna bryggning blir det med undantag för lite syramalt enbart brittisk alemalt från Crisp. Egentligen hade jag velat följa de brittiska bryggartraditionerna även kring humlen och enbart använda kottar, men det verkar bli svårare och svårare att få tag på humle i kottform. Det blir därför en pelletsblandning av Whitbread Golding och Soverign, två sorter jag inte har någon erfarenhet av. Således hoppas jag att slutresultatet blir en öl runt 4% som bärs fram av en fruktig grundton från jästen, en maltig bas samt en rejäl kick från brittisk humle. Mitt enda frågetecken är huruvida en stor del av humlen kommer "ätas upp" av den relativt fyllig restsötman. För att återigen återkomma till Skebo så upplever jag deras öl som relativt torra, vilket också lyfter fram de brittiska humlesorterna på ett utmärkt sätt. Det är således inte helt omöjligt att jag i framtiden kommer använda Fullers-jästen till ett lite enklare och mer tillbakadraget öl, kanske i kombination med något rostat, medan torrare och pale ale-liknande öl med humlekick kommer jäsas med en annan jäst. Vi får se. Just nu är jag dock väldigt taggad på denna öl.

Namn: Snooze and explore
Stil: Engelsk Pale Ale/Strong Bitter
Bryggmetod: Grainfather - Ingen lakning
Mäskeffektivitet: 76%
Beräknad mängd till jäskärl: 12L
Mängd till jäskärl: 11.4L
Beräknat SRM/EBC: 6/12
Beräknat OG: 1.058
Koktid: 60 min
Beräknat IBU: 42
OG: 1.063
FG: 1.014
ABV: 6.4%

Maltnota (kg-%) (Färg lovibond)
95.1% Crisp Best Ale (~2.8L) 3500gr
4.9% Weyermann syramalt (~2L) 180gr
1.6mm krossning

Mäskschema
65 grader i 60 min.
76 grader i 10 min.
Omrörning när 30 min återstår av mäskning.

Total mängd vatten: 20L
Mäskvatten: 20L
Lakvatten: -

Vattenbehandling
4g Kalciumsulfat
2g Magnesiumsulfat
2g Kalciumklorid

Vattenprofil
Kalcium: 96
Magnecium: 12
Natrium: 6
Klorid: 60
Sulfat: 159

Beräknat mäsk-ph: 5.15
Mätt mäsk-ph: 5
Mäskjustering: -

Humleschema
@60 min - Whitbread Goldings (pellets) 30 IBU
@15 min - White Labs jästnäring
@5 min - Whitbread Goldings (pellets) 5 IBU
@5 min - Sovereign (pellets) 6 IBU
@0 min - Whitbread Goldings (pellets) 2.5g/L vört
@0 min - Sovereign (pellets) 2.5g/L vört

Jäst: Wyeast 1968 London ESB - 1L förkultur
Jäser i 19 grader, 21 grader mot slutet.
Rekommenderad antal jästceller: 128MD
Beräknad mängd jästceller: 190MD

Brygglogg
2022-02-19
Sätter förkultur på 1L.

2022-02-20
Bryggdag. PH blev för första gången någonsin lägre än beräknat. Misstänker att det är basmalten som ställde till det då jag alltid planerar för ett lägre PH i bryggprogrammet. PH landar på 5.0 vilket är för lågt, men något jag får leva med eftersom jag inte har något att höja med samt att sådana företag alltid slutar med strul. I övrigt flöt bryggkvällen på bra. Aktivitet redan någon timme efter avslutad bryggdag. Utan förkultur har denna jäst varit lite långsam att komma igång. Ska bli intressant att se om utjäsningen påverkas.

2022-02-21
Häftig aktivitet i vattenlåset.

2022-02-22
Fortsatt hög aktivitet i vattenlåset.

2022-02-23
På morgonen har aktiviteten lugnat sig något, vilket talar för att jäsprocessen börjar att avta. Bedömer den fortfarande som väldigt aktiv men jag höjer till 21 grader redan nu för att hjälpa till med utjäsningen.

2022-02-25
Aktiviteten har avtagit kraftigt, men svag rörelse i vattenlåset. Uppskattningsvis en bubbla i minuten. Borde vara färdigjäst slutet av veckan. Upplever ganska stor skillnad i hur jästen beter sig nu när jag satte en förkultur. Både tidigare start och längre jäsning. Denna borde kunna söka sig ner under 1.020.

2022-02-26
Upptäcker till min stora förvåning att SG ligger på 1.014. Det är alltså en ganska stor skillnad på hur den här jästen beter sig när den är extra pigg och tillsätts från en förkultur, än när man enbart hivar i jästen direkt från paketet. Så är det givetvis med många jäster, men med tanke på mina småsatser så förväntade jag mig inte riktigt denna märkbara skillnad i utjäsning. Den ligger nu på 77% i utjäsning medan jag har beräknad OG på vörten efter en utjäsning strax över 60%. Fick även ut högre effektivitet från bryggdagen än beräknat, så detta kommer blir en ganska stark öl runt 6.5%, istället för 4-5%. Nåväl. Nu vet jag i allafall hur jästen fungerar i detta sammanhang, vilket är bra att veta eftersom jag troligtvis kommer brygga liknande öl fler gånger.

2022-02-27
Kallkrashar.

2022-03-01
Fatar.