Gå till innehåll

2h och 20min innan jäskärlet var fyllt.

Jag är ganska dålig (eller bra) på att kompromissa när det gäller min bryggning. Visst har jag gränser för vad jag mäktar lägga tid och tanke på, men jag är nog ganska noggrann med det mesta. Dock får även jag nog ibland och vill bara ha saker och ting lite enklare och smidigare, utan att behöva förlora FÖR mycket i kvalité, eller de saker som jag tror bidrar till kvalité. Därför tänkte jag nu påbörja ett recept, eftersom den här ölen förmodligen kommer att behöva några bryggningar för att bli så som jag vill, där jag för en gångs skull gör saker lite enklare för mig själv. Helst av allt vill jag korta ner på bryggdagen, det är fokus nummer ett. Ölen behöver nödvändigtvis inte bli klar snabbt, för då hade nog det smartaste varit att använda en kveik-jäst, men jag vill kunna brygga en öl utan allt för mycket förberedelse och utan att jag släcker lampan 01:30 på bryggdagen (jag brygger alltid på kvällen efter barnen har lagt sig).

Efter att ha gjort lite research, som kanske inte alla gånger är helt vetenskaplig, har jag kommit fram att jag kan brygga en IPA eller Pale Ale, beroende på var effektiviteten landar, och ta följande genvägar:

40min mäsk istället för 60min
På denna punkt var det svårt att hitta några riktlinjer förutom diverse amerikanska foruminlägg. Det är möjligt att man skulle kunna korta tiden ytterligare, men jag ville trots allt inte chansa för mycket denna första gång. Jag kommer för första gången pröva att använda enzymatisk malt som ska hjälpa med konverteringen. Hittar inte särskilt mycket information om denna maltsort heller vilket gör mig lite misstänksam, men jag prövar.

Ingen lakning
Den delen av bryggningen som vanligtvis känns överlägset tråkigast. Eftersom jag inte bryggt utan att laka med Grainfather tidigare blir det något klurigt att gissa sig till vilken effektivitet jag kommer att landa på. Efter att ha kikat på grainfatherbloggen samt några andra GF-relaterade forum så uppskattar jag att en förlust på ca. 16% känns rimligt, vilket gör att jag kan därefter kan planera mängder av malt och humle någorlunda.

30min kok istället för 60min
Koket är den delen jag oroar mig minst för, eftersom jag inte kommer använda mig av pilsnermalt eller något hop stand. Dock tror jag det är viktigt med att man får till ett kraftigt kok, vilket grainfather faktiskt är riktigt bra på.

Inget hop stand
Just den här delen har jag haft svårast att kompromissa med eftersom jag starkt förespråkar hop stands/whirlpool för humledriven amerikansk öl. Jag föredrar helt enkelt välhumlad öl där tekniken används då jag tycker det bidrar med en bredare humlesmak. Dock skulle ett hop stand förlänga bryggdagen, vilket känns kontraproduktivt, samt att ett kortare kok inte rimmar väl med ett hopstand i syfte att förhindra DMS.

Torrjäst
Ibland orkar man inte pilla med någon förkultur, men det har också sitt pris. Man begränsar sina möjligheter till att brygga olika stilar avsevärt. Dock tycker jag att US-05 är en torrjäst som fungerar utmärkt till icke-grumlig IPA, och det är ju det som ska bryggas.


En av utmaningarna med att korta ner bryggdagen med kortare kok och utan att laka på ett bryggverk vars kalkylatorer är inställda på att laka, är att beräkna vilken mängd vatten man ska börja med. Grainfathers vattenkalkylator beräknar vattenmängd efter allt eventuell spill, som jag inte brytt mig om att ändra från "fabriksinställningar" än, och koktid. Eftersom jag inte tänkt laka slog jag ihop den beräknad mängden mäskvatten och lakvatten. Sedan var det bara att knappa in den vattenmängden i vattenprogrammet för att beräkna ph och vattenprofil i vanlig ordning.


Stil: Amerikansk India Pale Ale
Bryggmetod: Grainfather - no sparge
Beräknat EBC/SRM: 12/6
Beräknat IBU: 40
Beräknat OG: 1.062
OG: 1.065
FG: 1.010
ABV: 7.2%
Koktid: 30min
Effektivitet: 63% (mash)
Mängd till jäskärl: 13L


Total mängd vatten: 20.4L
Mäskvatten:
-
Lakvatten: -


Maltnota (%) (Färg i lovibond)
67% Crisp Maris Otter Extra Pale (2L)
20% Weyermann Enzymatisk Malt (2L)
10% Weyermann Munich I (8-10L)
3% Weyermann Syramalt (1.7-3L)


Vattenbehandling av mäskvatten
4gr Kalciumsulfat
5gr Magnesiumsulfat
1gr Bordssalt
2gr Kalciumklorid

Vattenprofil
Kalcium: 102
Magnecium: 26
Natrium: 23
Klorid: 99
Sulfat: 212


Beräknat mäsk-ph utifrån maltnota, salter och syra: 5.27
Mätt mäsk-ph: 5.3
Slutgiltig beräknad resterande alkalinitet: -133


Mäskning
65°C i 40min

Ljusare vört än vanligt denna gång, vilket så klart berodde på den ökade vattenmängden.

Humleschema
@15 min Jästnäring och Protafloc
@5min Idaho 7 - 12.8AA - 21IBU (55gr)
@5min Simcoe - 11.7AA - 20IBU (55gr)
@Torrhumling i 3 dagar
Totalt 7gr/L av samma humle som ovan.


Jäst US-05, 3 paket.
Jässchema 19°C
Rekommenderad antal jästceller: 207
Beräknad mängd jästceller: 207


Brygglogg
2019-08-14 Bryggdag. Med städning inräknat strax under tre timmar. Påminde mig om dagarna då jag bryggde med BIAB, förutom att det här innefattade mer städning. Av de tre timmarna var fyrtio minuter städning. Sammanfattat var det en bryggdag som gav blodad tand. Oväntad liten felmarginal på dagens bryggsiffror, som trots allt var en höftning med några foruminlägg som källa:
Gissade effektivitet (mash): 60%
Effektivitet (mash): 63%
Beräknad mäsk-PH: 5.24
Mätt mäsk-PH: 5.3
Beräknad OG: 1.062
Mätt OG: 1.065
Beräknad mängd till jäskärl: 13L
Mätt mängd till jäskärl: ~12.7
Åter igen gör uppgraderingen med falskbotten bryggdagen lite bättre med en snabbare tömning av vört till jäskärl, samt en lite bättre filtrering av humle.

2019-08-22 Torrhumlar enligt ovan.
2019-08-25 Kallkrashar under 1 bars tryck.
2019-08-26 Flytt till fat med övertrycksventil. FG 1.010. Trycksätter till 0.8 bar.
2019-09-10 Publicerar utvärdering.

En smidig och skumfri flytt av öl från trycksatt jäskärl till inte lika trycksatt fat.

4

Whirlpooltekniken har jag prövat i olika utföranden kanske 5-6 gånger tidigare med blandat resultat. Är ännu inte helt övertygad om att fördelarna överväger nackdelarna. Jag upplever att man får en mjukare beska, samtidigt som den enligt mig försvinner något snabbare. Beskan i sig blir inte lika ren och fräsch, men till en starkare IPA som torrhumlas ganska krafitigt anser jag inte att man märker det lika tydligt, som i t.ex. en svagare pale ale. Möjligtvis framträder humlesmakerna på ett "fruktigare" sätt, har dock inte provat denna teknik utan torrhumling så jag vågar inte uttala mig definitivt ännu.

I slutet av augusti bryggde jag en liknande öl som denna. Dock la jag aldrig upp den här på bloggen då den inte jäste ut ordentligt. Den gången körde jag på ett citrustema med citra, mosaic och ekuanot. En mycket lyckad kombination. Denna gång testar jag dock kombinationen rakau, nelson sauvin och azacca, helt utan efterforskning och enbart på känn.

Idén till maltnotan och jästen bygger på viss del på Stigbergets GBG Beer Week 2016 - IPA med viss modifiering.

Under de senaste bryggningarna har jag lattjat runt med mäskvattenmängd och lakvattenmängd. Bryggningen innan denna använde jag mig av lika mycket vatten till mäsken som till lakningen, vilket resulterade i att jag fick ut nästan tre liter mer vört från lakningen (second runnings). Jag prövar nu att kompensera detta genom att ta tre liter vatten från lakningen för att tillsätta till mäskningen, alltså 13l och 7l. Frågan är om detta kommer påverka mäsk-PH som jag så tillfredsställande lyckades pricka in perfekt förra gången?


 

Utseende

Ljus och väldigt disig. Inte rakt igenom gul utan antydan till en mer orangefärgad nyans finns. Utan partiklar. Mina ipor och pale ales med havre brukar se ut så här.

Har mörkat något i färgen efter några veckor på fat.

Doft

Upplever direkt att Nelson Sauvin-humlen sticker ut med sig ganska säregna karaktär av krusbär. Persika finns där tillsammans med en lätt gräskaraktär. Citrus, givetvis...

Aromen är faktiskt lite mer tillbakadragen än vad jag hade förväntat mig från en så pass kraftfull torrhumling. Den torrhumlades i det mindre humlefiltret vilket ger humlen mer kontakt med ölen då den sjunker till botten av jäskärlet. Borde väl inte ha med detta att göra?

Aromen har avtagit ganska kraftig efter bara någon vecka på fat.

 

Smak

Krusbär tillsammans med en len persikosmak och jordgubbar. Den är lite klurig att plocka fram några supertydliga fruktsmaker från. Citrus finns givetvis där, men det tycker jag det gör i de flesta ipa-vänliga humlesorter. Upplevs nästan något gräddig.

Beskan är len, rund och tillbakalutad i denna, precis som jag önskar det i dessa ipor i New England-stil. Den framträder i samspel med de andra smakerna och hoppar inte fram och biter tag i den främre delen av gommen utan lägger sig sakta till plats. Beskan hänger heller inte kvar särskilt länge i munnen utan bidrar till en lättdruckenhet.

Munkänslan är len, rund och nästan precis som jag vill ha den.

Även dessa smaker har avtagit en del efter viss tid på fat.

 

Övrigt

Ölen serverades till ett tiotal personer och de flesta verkade som jag inte alls uppleva dess 7.2%. Extremt lättdrucken och man väntar inte länge innan glas är åter vid munnen för nästa klunk.

Känns som helt okej bryggning. Det finns justeringar att göra. Men i min jakt på att pricka en rund, fruktig, disig och icke-citrusdominant IPA så har jag i och med denna bryggning tagit ett kliv åt rätt håll. För mig är det lätt att vara för självkritiskt och i och med detta är det också lätt att glömma hur pass lättdrucken denna är, vilket egentligen är något av det viktigaste för denna sortens öl.

 

Ändringar för eventuell ombryggning

Som jag skrivit ovan så är munkänslan nästan där jag vill ha den. För att pricka in den helt funderar jag på att addera en mindre giva carapils för att få lite, lite mer restsötma och kropp. Det är finlir men värt att pröva. Munichmalten funderar jag på att skippa helt då den bidrar med en mörkare färgton som jag inte vill ha.

Jästen är något jag funderat på. Även om jag denna gång lyckades bra med S-04 så beter den sig lite märkligt och jag är inte riktigt beredd att "lita" på den fullt ut. Ett försök med London Ale III eller conanjäst vore intressant då det var något år sedan jag använde dem.

Humlen spelar en stor roll och inledningsvis var detta är den mest lyckade icke-citrusdominerande kombinationen hittills. Visst har den en viss citruskaraktär men den totala upplevelsen av humlesmakerna är en rundad fruktsmak. Jag hade önskat en lite mer "saftig" fruktkaraktär från humlen. Dock har både arom och smak dalat väldigt fort, vilket jag efter lite efterforskning förstår är ganska vanligt i proteinrik öl.

Vid bryggningstillfället luktade vi noggrant på humlen och konstaterade att rakau-humlen var den mest anonyma av humlesortera, och även den som var mest "dankig". Kanske byta ut denna mot t.ex. simcoe som jag upplever kan ha en rundare fruktkaraktär, nästan åt fruktkaramellhållet. Sneglar även på Galaxy som jag tycker har varit fantastisk att torrhumla med på grund av sina passionsfruktaromer, men knepig och för dominant att använda i den "varma sidan av bryggningen".

Denna gång så fanns det en viss tidspress då ölen skulle vara klar till en fest, så helst skulle jag vilja torrhumla ett extra varv oavsett humleval.


Stil: Amerikansk IPA - New England
Bryggmetod:
Satslakning
Beräknat SRM: 12
Beräknat IBU:
62
Beräknat OG: 1.070
OG: 1.070
FG: 1.015
ABV: 7.2%


Total mängd vatten :
20L
Mäskvatten:
13 L
Vört efter mäsk: 8.6
Lakvatten: 7L
”Lakvört”: 7L
Total mängd vört innan kok: 15.6L
Koktid: 60min
Effektivitet: 61%
Mängd till jäskärl: 10.3L


Maltnota (kg-%)

55% Crisp extra pale
20% Crisp flaked torrefied oats
20% Crisp wheat
5% Crisp light munich


Vattenbehandling

Både mäsk och lakvatten behandlas med salter tillsammans i samma stora kärl innan uppdelning.

1gr Kalciumsulfat
3gr Magnesiumsulfat
0.5gr Bordssalt
6gr Kalciumklorid
5ml Mjölksyra

Vattenprofil
Kalcium: 114
Magnecium: 17
Natrium: 14
Klorid: 167
Sulfat: 94


Beräknat mäsk-ph utifrån maltnota, salter och syra: 5.34
Mätt mäsk-ph: 5.5
Mäskjustering:-
Mätt laknings-PH:
5.5
Lakningsjustering:-
Slutgiltig beräknad resterande alkalinitet: -131
*Rekommenderad resterande alkalinitet: 
-30-30


Mäskning
67°C i 60min


Humleschema
@15min - White Labs jästnäring
@15min - Protafloc
@Whirlpool i 30min - Lika delar Rakau 10.3AA, Nelson Sauvin 11AA och Azacca 12.5AA - 5gr/L vört till jäskärl

@Torrhumling - Lika delar av samma humle som ovan - 9gr/L


Jäsning

Jäst: S-04 30gr
Jässchema
17 grader tills hög aktivitet börjat avta, då höj till 21 grader och jäs i ytterligare 7 dagar. Därefter torrhumling.

Rekommenderad antal jästceller: 208 md
Beräknad mängd jästceller: 240 md


Brygglogg

2017-11-10 Bryggdag. Inleder jäsningen vid 17 grader.
2017-11-13 Gått från en bubbla var 6-10 sekund i jäsröret till en i minuten under det senaste dygnet. Höjer temperaturen i jäskylen till 21 grader.
2017-22-17 Andra gången jag använder S-04 och jäsningen fastnar på 1.020. Skakar runt jäskärlet lite försiktigt och höjer tempen ytterligare till 23 grader.
2017-11-18 Torrhumlar
2017-11-21 FG:1.015. Kallkrashar.
2017-11-23 På fat. 30 psi.
2017-11-26 Utvärdering.

*Palmer & Kaminski 2013

 

IPA tycker jag är bland det roligaste att brygga av den enkla anledningen att den kan göras på så många olika sätt. Det finns en hel del jästsorter att prova på, malten kan man också göra lite som man vill med, men framför allt kan man använda stilen för att utforska alla de humlesorter som finns tillgängliga.

 

img_1950

Jag har en någorlunda klar uppfattning hur jag vill att mina krispiga och fräscha ipor ska bryggas. Man kan låta sig inspireras av mängder av liknande sorter på pubar och från Systembolaget. Jag har dock varit mer eller mindre besatt av att utforska sätt att få fram fruktigare ipor, utan att tillsätta frukt som eventuellt jäser ut ölen ännu lite, vilket bidrar till ytterligare torr- och krispighet. Sedan började termen "New England IPA" dyka upp på amerikanska forum. Det visade sig att det var ungefär det här jag försökt brygga. En IPA som är snällare och rundare i sin beska, rejält fruktig från humlen och en lite fylligare kropp. Sedan kan jag inte sluta fascineras av diverse bilder på dessa grumliga, radioaktiva och ljusa öl.

I slutet av sommaren provade jag på Vermont Ale-jästen från Yeast Bay, vilket innehåller samma jäststam som många av New England-iporna bryggs med. Jästen lämnar mycket fruktiga estrar efter sig med inslag av bland annat persika. Dock var den ganska svår att jobba med. Dels rekommenderar tillverkaren att man höjer temperaturen mot slutet av jäsningen, vilket jag inte kan, samt att den fungerar allra bäst efter att ha återanvänts några gånger. Sedan kostar ett paket 119:- också, men jag ville ändå prova på den. Det receptet liknar det här nedan, fast jag använde endast Citra och Mosaic, samt utan bittergiva. Jag torrhumlade även samtidigt som jästen tillsattes, under pågående jäsning, samt efter flytt till nytt kärl. Det luktade ju fantastiskt, men jästen betedde sig märkligt, stannade av någon dag och fortsatte sedan. Mest aktivitet hade jag i sekundärkärlet. Resultatet blev rätt en riktig fruktbomb, men den kändes inte särskilt fräsch att dricka. För mycket frukt.

Eftersom det inte finns några fastställda riktlinjer råder det fortfarande en del oklarheter kring vad som är A och O för att lyckad med stilen. Jag har dock bestämt mig för följande:

  • Maltnotan ska vara ljus och innehålla en stor portion havre.
  • Ingen karamell- eller crystalmalt.
  • Jästen ska lämna fruktiga estrar och mer kropp än klassiska IPA-jästrar som US-05, WLP001 och Wyeast 1056.
  • Undvika humlesorter som bidrar med tall-, blomm- och örtsmak. Mer fokus på frukt.
  • Massiv torrhumling.

De flesta recept på New England-IPA, eller Vermont-IPA om man hellre vill kalla dem för det, har en annorlunda vattenprofil än klassisk västkust-IPA. Jag har därför balanserat ut kalcium-, klorid- och sulfatjonerna till en någorlund 1:1 skala, istället för att låta sulfatnivån dominera som man annars än van med vid IPA-bryggning. Denna brygd ska inte uppfattas lika torr och krispig, utan ska ha mer kropp och fyllighet.

Humlesorter verkar kunna variera, man ska dock hålla sig borta från "dankiga" sorter. Jag har tidigare provat på kombinationen Citra/Azacca. Jag brygger väldigt ofta med Citra och ville nu prova något annat, samtidigt som det är fruktigt. Valt föll därför på Mosaic, Simcoe och Amarillo.

img_1953

 

 

 

Fyrvaktarens IPA v.3

Stil: IPA (New England)
Bryggmetod: BIAB
Beräknat SRM: 11
OG: 1.058
FG: 1.014
Beräknat IBU: 75
ABV: 5.8
Startmängd vatten: 17L
Koktid: 60min
Effektivitet: 65%

Vattenbehandling
1gr Magnesiumsulfat
4gr Kalciumklorid
2gr Kalciumsulfat

Vattenprofil
Kalcium: 117
Magnecium: 10
Natrium: 10
Klorid: 126
Sulfat: 125

Malt
49.2% Maris Otter Extra Pale (Crisp)
24.6% Vetemalt (Crisp)
21.5% Flaked torrefied oats (Briess)
4.6% Carapils (Briess)

Mäskning
67 grader celcius i 60min
75 grader celcius i 10min

Mäsk-PH
5.4

Humleschema
@60min - Columbus 13 IBU
@15min - White Labs jästnäring
@15min - Protafloc
@1min - Mosaic 1.2 IBU
@1min - Simcoe 1.1 IBU
@1min - Amarillo 0.9 IBU
Hop Stand 30 min @76 grader - Mosaic - 21 IBU
Hop Stand 30 min @76 grader - Simcoe - 20 IBU
Hop Stand 30 min @76 grader -  Amarillo - 16IBU

Torrhumling i sekundär- Mosaic 2gr/L 11.7 1.2 IBU
Torrhumling i sekundär - Simcoe 2gr/L 1.1 IBU
Torrhumling i sekundär - Amarillo 2gr/L  0.9 IBU

Jäst
Wyeast London Ale III @ 19°C

img_1948

Brygglogg
2016-11-20 
Bryggdag. 10.8L till jäskärl. Ganska mycket lägre effektivitet än vanligt. Kan bero på havren? Aktivitet i jäslåset redan efter 4 timmar.

2016-11-20 FG nere på 1.014. Aktiviteten i jäskärlet har stått still i fyra dagar. Flyttar till sekundärt kärl och torrhumlar. Underbar fruktig doft. Inte lika sötsliskig doft som med det senaste försöket.

img_1960

2016-12-01 Flytt från sekundärt kärl till fat. Trycksätter med 13 bar.

2016-12-08 Önskad kolsyrenivå uppnådd. Väntar med officiellt utvärdering.

2016-12-18 Avsmakning och utvärdering.