Den här ölen bryggdes den 16/2 i ett försök att både jäsa med kveik varmt, under tryck samt att torrhumling skulle ske samtidigt som jästen tillsattes. Allt detta för att ha en öl klar på ungefär fyra dagar. Det tog 63 timmar, möjligtvis gick det ännu lite fortare men jag kollade aldrig FG.
Ölet hälls upp med en stadig och mustig skumkrona som hänger kvar i glaset ett bra tag. Doften är oväntat lågmäld. Svårt att hitta några specifika dofter förutom en allmän humledoft.
Munkänslan på ölen är mjuk och len utan att vara söt. På denna punkt tror jag Voss kveik skiner lite extra om det är lite munkänsla man är ute efter till en IPA i New England-stil. Även chitmalten tror jag gör sitt och jag överväger på att inhandla mer för att ha till dessa sortens öl.
Smakmässigt är ölen något för gräsig i sin humlesmak. Till min stora besvikelse finns det inga riktiga toppnoter från humlen kvar, utan den fruktighet som humlen bidrar med är rund och något spretig. Krusbär tar mest plats tillsammans med mango och passionsfrukt, dock inte särskilt tydliga. I bakgrunden skymtar en rundad smak av apelsin. Beskan ligger i bra nivå trots allt.
Jag är inte särskilt förtjust i den här ölen. Den är fullproppad med smakrik humle (Nelson, Galaxy och Vic) men den gör sig inte alls rätta. Skulle jag brygga samma öl igen skulle jag börja med att försöka filtrera bort en del av humlen från whirlpool. Att jäsa med kveik under tryck fungerade bra och något jag absolut skulle kunna tänka mig att göra igen. Dock skulle jag inte torrhumla tillsammans med jästpitch. Jag förstår varför vissa gör det och visst var det smidigt. Det ger en viss fyllighet och "juiceighet" till humlen, men dessvärre inget jag föredrar. Istället skulle jag sänka temperaturen till 17-19 och torrhumla som vanligt. Chitmalt gillar jag skarpt till denna sortens öl och jag ser det som ett bättre alternativ till både vete och havre. Jag blir mindre och mindre imponerad av Galaxy och Nelson Sauvin som humlesort. Nästa Pale Ale/IPA blir nog något med kanske bara en humlesort i, för nu vill jag inte ha något spretigt nästa gång.
Att jäsa under tryck har blivit mer och mer populärt bland hembryggare det senaste året. För mig så dök metoden upp när jag för något år sedan läste om möjligheten att producera en lager på kortare tid och att man kunde åstadkomma just detta genom att jäsa under tryck samt i varmare temperatur.
Trots att jag har ett jäskärl som hanterar jäsning under tryck så har jag inte någon erfarenhet av detta, varken i lager- eller alesammanhang. Att prova brygga en lager på det här sättet är dock något som jag varit småsugen på ett tag, men kanske inte tillräckligt för att skrida till verket. Ännu mer nyfiken har jag varit på att testa jäsa en IPA med kveik under tryck.
Beroende på vilken kveik du jäser med så kan ölen vara klar så snabbt som efter någon eller några dagar, vilket då ger en möjligheten att tillsätta all torrhumle redan vid jästpitch för att sedan inte behöva öppna jäskärlet något mer. När ölet sedan jäst klart, vilket borde ta ungefär lika lång tid som en vanlig torrhumling, är det bara att med hjälp av kolsyra flytta ölet till ett fat via öl-ut i vanlig ordning. Eftersom jag tycker om att tillsätta all humle på den varma sidan i ett så kallat hop stand/whirlpool så tänker jag mig att det även här finns fördelar med att inte låta humlens aromer smita ut ur jäskärlet via ett vanligt vattenlås, eftersom det borde finnas kvar en del i jäskärlet från ett hop stand/whirlpool.
Biotransformation är ett något uttjatat begrepp vid det här laget, men även det borde kunna främjas med denna metod då torrhumlen åker i tillsammans med jästen. Huruvida kveik kan eller inte kan skapa biotransformation verkar det finnas flera åsikter om. Ärligt talat är jag inte särskilt intresserad av detta just för denna öl. Istället ser jag fördelen med att inte behöva öppna kärlet för en torrhumling. Är man känslig för DMS så torde även detta motverkas eftersom torrhumlen inte kan starta igång en ny jäsning efter att den primära avslutats, vilket kan bidra till små portioner av DMS, beroende på jäst.
Det som talar emot att jäsa under tryck och därmed tillsätta humlen samtidigt som jästen är att jästen binder humlens alfasyror och framkallar en oönskad beska vid torrhumling under aktiv jäsning. Den forskning som jag tagit del av på ämnet har kommit fram till att jäst och humle bör hållas isär för att maximera humlesmak och arom. Huruvida detta gäller vid jäsning under tryck, vet jag dock inte. I slutändan tänker jag mig att det handlar om vad man själv tycker om. Jag gillar smidigheten i detta förfarande; flytta den kylda vörten till jäskärlet, tillsätt jäst och humle, och sedan på med övertrycksventilen och låta det sköta sig själv. Jag måste helt enkelt prova.
En annan aspekt som ska bli intressant att undersöka, är huruvida humlen reagerar på att jäsa så pass varmt. Jag kommer skruva upp temperaturen på jäskammaren till 35 grader. Den optimala temperaturen sägs ligga runt 17-20 grader för torrhumling i syfte att utvinna arom och smak. Dock kan den förmodade korta jästiden eventuellt motverka negativa bidrag från en så varm torrhumling.
När det gäller maltnotan blir det inget spektakulärt förutom att jag nu tänker börja göra mig av med den chitmalt som ursprungligen skulle användas till mina saisoner. Förhoppningsvis kan den mjuka upp ölet något. Även vattenmässigt blir det en något mer balanserad profil än vad jag annars brukar vara för IPA.
Namn: Oksøy Stil: IPA - New England Bryggmetod: Grainfather - Ingen lakning Beräknat SRM/EBC: /12 Beräknat IBU: 60 Beräknat OG: 1.058 OG: 1.066 FG: 1.012 ABV: 7.1 (84% utjäsning på 63h) Koktid: 60min Effektivitet: 72% (mäsk) Mängd till jäskärl: 14L (beräknat 13)
Total mängd vatten: 22L Mäskvatten: - Lakvatten: -
Maltnota (kg-%)(Färg lovibond) 56% Viking Pale Ale (~2.5L) 20% Crisp Maris Otter (~2.8L) 20% Castle Chitmalt (~1.5L) 4% Weyermann Syramalt (~2L)
Mäskning 65°C i 60min 5min omrörning under inmäskning. Omrörning när 30min återstår av mäskning.
Humleschema @15min - White Labs jästnäring @15min - Protafloc @Hop stand/whirlpool i 30min - Lika delar av Galaxy, Vic Secret och Nelson Sauvin. Totalt 6gr/L vört. @Jästpitch - Lika delar av Galaxy, Vic Secret och Nelson Sauvin. Totalt 7gr/L vört.
Rekommenderad antal jästceller: 186MD Beräknad mängd jästceller: 161MD
Brygglogg 2020-02-14 Sätter förkultur. Jästen tillverkad i oktober, nöjer mig dock med 1L förkultur eftersom Kveik ska vara väldigt okänslig i antalet celler. 2020-02-16 Bryggdag. Mycket smidig bryggdag. Fruktansvärt skönt att slippa laka och jag överväger att sluta med det helt och hållet. Fick ut en liter mer än beräknat samt att OG blev betydligt högre, nåväl. Flyttade den kylda vörten till en nästan helt läckagefri Fermentasaurus och trycksatte till 20 PSI. Skurvade sedan in den nya övertrycksventilen till 10 PSI.
Syresättning av vört under flytt från bryggverk
2020-02-17 Morgonen efter bryggdagen. Tittar till jäskärlet och övertryckventilen visar på närmare 20PSI, vilket innebär att den inte släppt på trycket under natten. Får se om detta kommer påverka utjäsningen. Släpper ut trycket till mätaren visar 10PSI och låter det pysa ut långsamt. Hoppas inte kärlet exploderat när jag kommer hem efter jobbet.
2020-02-19 Tar ett hydrometertest, ca 63h efter pitch. SG 1.012 efter temperaturkorrigering. Otroligt. Misstänker att den var klar redan igår. Kallkrashar under tryck.
2020-02-20 Fatar. Jag börjar bli mer och mer irriterad på min fermentasaurus som läkt ut ca 1dl öl under kallkraschningen, trots extra packning. Är rejält sugen på en snub nose eller liknande, bara för att slippa detta. Tar ett smakprov direkt från jäskärlet. Oväntat mjuk och humleprofilen är inte lika "grön" som jag förväntade mig från ett hop stand kombinerat med torrhumling för bara fyra dagar sedan. Otroligt påtaglig tropisk karaktär. 2020-03-05Publicerar utvärdering.
Den här ölen jäste med samma vört som Phare III och bryggdes alltså på samma dag, den 22:a oktober förra året. Imperial Yeast har flera imponerande jäster i sin katalog och till saison finns också tidigare beprövade Napoleon samt den jäst som denna öl är bryggd med, Rustic.
Angenäm klassisk fruktig saison-doft. Mindre kryddig än många vad många andra jäster brukar producera. Humlen känner jag inte av. Lätt gräddig maltighet i och med temperaturen stiger.
Kolsyran är något låg för en saison, alltså ganska lagom för annan ale. Lätt rund munkänsla för en ganska torr öl. Citrus och lite torkad ljus frukt. En lätt kryddighet dyker upp mot slutet. Något spretig i sina smaker rent allmänt. Finns en viss syrlighet i den som jag inte riktigt uppskattar. Beskan är något baktung och ligger kvar i gommen istället för att möta smakerna i början. Humlekaraktären är påtaglig, jämn och nobel, men lite för klen.
Fullt duglig saison men något tunn i sina grundsmaker, och då tänker jag på de som kommer från jästen. Humlen håller sig i bakgrunden lite för mycket och jag behöver fortsätta fundera på hur jag ska lyfta fram mer humle i mina saisons, vilket har varit betydligt svårare än väntat. Känns som att alla smaker behöver behöver kliva fram ett steg för att ölen ska flyga högre. I ett tidigare skede smakade ölen mer belgiskt och hade en ganska tydlig smak av banan och bubbelgum. Denna har dock försvunnit nu.
Ryktet säger att detta är samma jäst som favoriten 3726 (Blaugies) som jag bryggt med i olika konstellationer fler än 10 gånger. Tycker Imperial Yeasts version är betydligt anonymare än Wyeasts 3726. Smakerna från jästen är inte lika komplexa och i färre lager.
En okej öl, men inte top 5 av min säsonger. Jästen är jag inte jätteimponerad av. Den gör det den ska, men särskilt spännande öl producerar den inte. Jag tyckte faktiskt bättre om detta öl när den var ung och drog mer åt det allmänna belgiska hållet med sin banansmak. Wyeast 3726 är ett bättre val. Imperials Napoleon tycker jag känns som ett mer spännande alternativ för att brygga saison med. Dock producerar den jästen en öl som drar mer åt det franska hållet, vilket jag inte är vad jag vill med min hus-saison, som är anledningen till att jag fortsätter att prova nya jästsorter.
Phare III bryggdes den 22:a oktober förra året med en hel förändringar från tidigare versioner. Den innehöll bland annat chitmalt och dinkelmalt, samt något svårfångad humle i form av Groene Bell och Strisselspalt, tillsammans med Celia. Har druckit av denna öl regelbundet sedan två veckor efter buteljering och här kommer nu mina slutgiltiga tankar kring ölet. I skrivande stund har Phare IV stått två veckor på flaska och även den ska snart granskas, men först tar vi tag i version 3.
Det ligger en trevlig och lätt örtighet i skumkronan, som är något för flyktig och med för stora bubblor för att jag ska känna mig nöjd. Mer om detta i ett annat inlägg. Kolsyran är även denna lite låg. Överväga att släppa taget om carb drops, trots att de är så fruktansvärt smidiga att arbeta med. Övrigt är dofterna ganska tillbakadragna. Visst känner man att det är en saison som lurar i glaset, men jag känner inte av särskilt mycket krydda. En lätt blandning av örtig humle och jord. Lovande.
Smakerna träffar verkligen samtidigt i denna öl, dock kort och effektivt. Humlen gör entré samtidigt som alla grundsmaker från jästen. Dock avtar även alla dessa på tok för fort vilket gör att jag upplever att smakerna krockar något. Den örtighet från humlen som jag hoppats på i doften är inte lika påtaglig i smaken, utan där blir humlen mer nobel. Detta får mig att fundera på hur mycket energi man ska lägga på humlesorter i denna typen av öl. Det handlar nog mer om total mängd nobel låg alfa-syre-humle, än just rätt variant. Den klassiska kryddigheten ligger lättsamt där, men den grundsmak som tar mest plats är en lätt spetsig citrussmak som nästan drar åt yuzu. En något mer rundad manlighet än vad jag är van vid, men det har nog med chitmalten att göra. Vill jag verkligen ta min saison åt det här hållet? Tror nog inte det. Större mängd basmalt nästa gång.
Munkänslan ligger som vanligt rätt med denna kombination av jäst (3726 och 566). Torr och lättdrucken. Men... Jag är klart störd av citruskaraktären som jag inte stött på tidigare med denna kombination. Den kommer helt klart från jästen, så mycket kan jag om den hör typen av öl vid det här laget. Detta är anledningen till att redan bryggda Phare IV får en annan kombination av jäst. Att just denna fått citruskaraktär beror troligtvis på att 566:an tagit mer plats än vanligt.
Samtaget en helt okej öl. Bättre än Rustic, som är jäst på samma vört. Dock inte åt den riktning som jag hade hoppats. Förväntade mig mer av de enorma givorna humle, även om jag upplever en liten förbättring. Önskar fortfarande en renare och friskare beska och betydligt mer humlekaraktär genom hela ölen. Jästkombinationen presterade sämre än tidigare, vilket drar ner helheltupplevelse ganska mycket. Phare II var bättre. Väntar med spänning på Phare IV.
Dags för ännu en bryggning av husets saison, denna gång med en del förändringar. Förra bryggningen resulterade inte i ett öl som tog den riktning jag hoppades på, även om jag tycker den håller ganska hög klass, så därför blir det en del justeringar.
På inrådan av flera mer eller mindre erfarna saison-bryggare på facebook-gruppen Saison, Bière de Garde, & Farmhouse Ale Appreciation Societykommer jag denna gång till största del använda mig av klassiska humlekottar. Jag har strävat efter en mer örtig och grönare påtaglighet från humlen och jag har då letat och funderat på specifika humlesorter. Ett tips jag fått är att så länge man håller sig till mer nobla sorter i kottvariant med en alfasyra under 3%, så spelar det inte lika stor roll vilka sorter man använder. Jag har varit något tveksam till detta men har med tiden mjuknat något då förra versionen av Phare bryggdes med nobla sorter i pelletsform, och den landade inte alls där jag ville i humleprofil. Denna gång blir det Tettnanger i kottform, tillsammans med en liten liten pelletsgiva Magnum vid 60min för att försöka framkalla en lite friskare beska.
Jag har länge hållt mig till benämda husblandning av Wyeast 3726 och White Labs 566. Phare III hade en något fruktigare citruskaraktär är vad jag brukat få, vilket jag misstänker kan ha att göra med samspelet mellan jäst och humle, samt att 566 kanske var den betydligt piggare jästen i blandningen. En annan jästblandning hoppas jag kunna ta ölet åt ett mer rustikt håll och att detta också ska påverka humlen. Sedan några år tillbaka har jag föredragit 3726 (Blaugies) framför Dupont-varianterna (565 och 3724), men jag tänkte nu prova att blanda dessa två.
Maltnotan blir det också en del förändringar med, även om jag hävdar att det är den ingrediensdelen av en saison som man märker minst av när ölet ska drickas. Detta har givetvis att göra med att jag håller mig borta från alla sorters malt som ska bidra med just maltigare smak. Förra bryggningen provade jag både chitmalt och dinkelmalt i något större volymer (15% respektive 30%) då jag hoppades att få en liten annan karaktär än den annars ganska rena maltkaraktären jag brukar ha. Det var svårt att känna någon större skillnad så jag tänkte denna gång prova en mindre giva rågmalt samt skruva ner givorna av chit- och dinkelmalt något då dessa faktiskt känns lite onödiga i större mängd.
För några månader sedan köpte jag ett enklare kit för syresättning som jag inte använt än, men som nu kommer användas. Ska bli intressant att se om det gör någon skillnad i hur jästen agerar.
Namn: Phare IV Stil: Saison Bryggmetod: Grainfather - Lakning enligt GF-metod Beräknat SRM/EBC: 3.5/6.9 Beräknat IBU: 54 Beräknat OG: 1.053 OG: 1.056 FG: 1.011 ABV: 5.9% Koktid: 90min Effektivitet: 90% (mäsk) Mängd till jäskärl: 22L (beräknat 23L)
Total mängd vatten: 33.5L Mäskvatten: 17L Lakvatten: 16.5L
Kottar är roligare att titta på i koket än pelletsSyresättning av vört
Jäst Lika delar 3726 och 3724 26°C första 24h av aktiv jäsning, därefter höjning med 1°C per dag upp till 31°C för att utvänta FG. Sedan långsam sänkning till 26°C.
Aktiv jäsning
Rekommenderad antal jästceller: 304MD Beräknad mängd jästceller: Ca 380MD
Brygglogg
2020-01-10 Sätter förkultur 2020-01-12 Bryggdag. Jäser denna gång hela satsen i Fermentasaurusen. 2020-01-13 Full aktivitet i jäskärlet 7h efter att jästen tillsats. Även om jag förväntar mig att förkulturen var pigg och redo har jag inte varit med om att det varit denna sortens aktivitet så pass snabbt. Kan syresättningen ha något med detta att göra? Ska undersöka.
2020-01-26 SG: 1.012. Trodde att ölet skulle ha jäst klart efter två veckor, men jag hoppas det kan klättra ner till under 1.010 i alla fall. Ingen katastrof om den stannar på 1.012 men jag hade räknat med ett FG runt 1.006 vid den här tiden. Ger den en vecka till.
2020-02-02 FG:1.011. Oväntat högt FG som jag misstänker beror på mäskschemat, men det behöver nödvändigtvis inte vara dåligt. Flyttar ca 5 liter av ölet till glasdamejeanne för sekundär jäsning i sex månader med Omega Yeasts "All the bretts", som ska innehålla hela sju olika sorters brettanomyces. Detta blir årets version av Chris, min brettade saison. 12 liter flyttas till jäshink för att försiktigt blandas med champagnejäst (Red Star Red Star Premier Blanc), socker och vatten. Beräknad kolsyrenivå 3.0. Buteljeras i blandade flaskor.
