Jag har kommit in i något slags bryggfritt vakuum just nu som med stor sannolikhet har med det allmänna läget att göra. Ingredienser finns men viljan tryter något och detta har nog med flera skilda saker att göra. Dels är november en ganska långsam transportsträcka mot julledighet för min del. Högarna på jobbet växer och mitt i detta har vi ett ganska ansträngt coronaläge som långsamt gnager ner mitt tålamod och situationen på jobbet. Barnen snorar och mörkret utomhus är minst sagt påtagligt. Jag har på 1,5 månads tid avverkat två förkylningar som dragit ner på mitt i annars ganska höga energiläge, vilket leder till att jag inte tränar regelbundet och då blir jag knäpp, typ. Jag går inte så långt och diagnosticerar mig själv med någon höstdepression, men det är lite tunga växlar just nu. Dock upplever jag att det går mot ljusare tider och inget ont som inte för något gott med sig.
Jag har två versioner av husets saison som ska utvärderas. Dessa har blivit till två väldigt olika öl, trots att det bara är jästen som skiljer, och det jag försmakat bådar gott. Främst känner jag att de senaste versionen, nummer åtta, ligger väldigt nära min målbild. I december månad har jag även två flaskbrettade säsonger att provsmaka samt att det snart passerat ett helt år sedan jag satte mina pseudolambikar, som ska få några olika fruktblandningar i sig. Så nog finns det superspännande projekt på gång i hembryggeriet. Frågan är bara vad nästa bryggning ska bli och när jag ska hitta energi att planera, beställa ingredienser och sedan genomföra denna?
Tidigare under hösten var jag väldigt sugen på att brygga mer IPA och APA, men det är något extra energikrävande med dessa ölsorter för min del. Dels kostar de i regel ganska mycket mer att brygga på grund av humlesorter, men dessa humlestinna öl blir helt meningslösa för mig att dricka om de inte sitter direkt samt att de är ganska kortvariga i sin kvalité trots idoga ansträngningar till syreminimering. Det är också sällan jag vill ha mer än en IPA/APA per gång jag dricker öl, vilket tenderar att bli någon enstaka kväll i veckan, om ens det. Där är jag inte ens i närheten av att tömma några fat, och då använder jag för tillfället endast ett 9-liters. Och kommer inte ölen upp i den målbild jag haft, då får det hellre vara.
Julöl har jag funderat på, men det känns mer som något som bara ska finnas där, istället för något som faktiskt är särskilt gott. Lite som Janssons frestelse på julbordet.
Vi får se vad som händer. Jag har i och för sig gått och funderat på att brygga en Märzen ett tag...
Sedan april i år har jag bryggt mina öl på bryggverket Grainfather, ett val som jag än så länge inte ångrar. Visst uppstår det ibland en del problem som får en att under bryggdagens bråda tid får att ilskna till. Men hittills har det inte dykt upp något problem som jag inte lyckats lösa. När problemen dykt upp så har dessa oftast förorsakats av min egen okunnighet, ibland saker som jag borde ha kunnat läsa eller ana skulle dyka upp, men ibland också saker som man måste stöta på för att i framtiden kunna undvika. Men så är det ju med allt från ölbryggning till pizzabakning, man kan inte förvänta sig felfria bryggdagar och perfekta resultat på en gång.
För ett tag sedan fick jag en fråga på Instagram där en hembryggare i Grekland undrade om det var några tillbehör jag ansåg att man borde skaffa till sin Grainfather. På det temat tänkte jag här gå igenom några saker som jag tycker kan vara bra att känna till när man går i tankarna på att skaffa en GF, precis har skaffat en eller också har haft sin ett tag. Också vilka tillbehör man kan unna sig samt lite andra saker som bör finnas till hands. En del saker har kanske inte med själva bryggverket att göra, utan är något som jag funderat på då bytet till bryggverk också blev en uppgradering av mängd öl som produceras vid varje bryggning.
Tillbehör - nödvändiga och icke lika nödvändiga
Wortometer En smart liten pryl som du med en slangklämma fäster på motströmskylarens vörtslang och sedan kopplar en bit slang på vid utgången (för att kunna leda vidare vörten ner i bryggverket eller ner i jäskärlet när önskad temperatur är nådd). Du kan sedan flytta bryggverkets termometer från botten till wortometer och på så sätt se vörtens temperatur på displayen till bryggverket och slippa stå med en separat termometer vid vörtslangens ände. Det gör det betydligt lättare att styra flödet och värmen/kylan på motströmskylaren via vattenkranen om man har två händer över. Tveklöst det tillbehör jag inte skulle vilja vara utan.
Wortometer.
Mäskpaddel med tjock handtag Jag använder mig av en längre mäskpaddel, men med ett ganska smalt handtag, vilket gör det lite småjobbigt att röra om i malten när korgen är full. Skaffa dig en mäskpaddel med ett tjockare handtag om du kan istället för en smalare. Absolut inget måste men man blir rätt trött i händerna annars.
Min mäskpaddel med en smalt handtag.
Graincoat I förhållande till vad bryggverket kostar så kan ett isolerande överdrag för 500:- tyckas vara mycket. Då går lika bra att tillverka ett eget av liggunderlag eller liknande. Att man isolerar sitt bryggverk tycker jag dock är en nödvändighet då det påskyndar uppvärmningen avsevärt. Jag skaffade mig ett eftersom jag hunnit avverka några egentillverkade när jag körde BIAB och satslakning, och tyckte att jag kunde unna mig ett.
Bryggverket med Graincoat på.
Filterduk i stål från Braumeister 20 Det här är ett tillbehör som jag inte tror så många kanske känner till eller använder sig av, men som faktiskt passar helt perfekt i botten av maltkorgen, ovanför GFs silplåt. Ger ett lite mer finmaskigt avsilning av vört utan att stoppa upp. Kostar 150 kronor.
Filterduken ligger här ovanpå maltkorgens silbotten.
Falskbotten Tillbehöret som förmodligen varannan ägare av en Grainfather skaffade i och med att David Heath la upp sin video om detta för ett tag sedan. En billig och ruskigt vass uppgradering som jag kan rekommendera, framförallt när man brygger öl med mycket humlepellets i. Hjälper till att fånga upp humlerester ovanför GFs egna filter, vilket gör att kylningen går fortare. Finns på ölbryggning.se. Dock vill jag påpeka några saker som man bör ha koll på. Det är inte världens mest robusta produkt och min har faktiskt blivit bucklig och lätt böjd då jag körde kok och cirkulering samtidigt. Värmen från elementen och suget från pumpen strax under falskbotten gjorde att den helt enkelt böjde sig. Ska man skapa en virvel (whirlpool) för att samla humlen innan kylning bör man också vara försiktig. Den ligger inte särskilt stabilt mot botten och jag har lyckats få den ur position både med hjälp av Whirlpool-paddeln kopplad till skruvdragare, samt vid manuell virvel med mäskpaddel. Framför allt ska man inte tro att falskbotten ersätter det vanliga filtret, använd båda.
Den var inte helt rak från början, men här ser man att den redan har hunnit vara med om en del.
Lakvattenvärmare Ja, om du vill laka med bryggverket och inte har andra möjligheter till att värma vatten i närheten av ditt bryggverk så är Grainfathers lakvattenvärmare helt okej. Ratten som du pejlar in önskad temperatur på, eller rättare sagt termostaten, är väl kanske inte riktigt att lita på så. Det är bra att ha en annan termometer redo vid sidan om. Sedan är siktglaset som anger mängd vatten i kärlet ett skämt, så är du som jag noggrann med vattenmängder så mäter du upp detta vid sidan om. Möjligtvis finns det bättre produkter på marknaden för detta, men den fungerar som nämnt, helt okej.
Fyller sitt syfte.
Paketvåg Inget jag skaffat mig ännu, men något som jag inom tid kommer att inhandla. Detta är inget som nödvändigtvis hänger ihop med införskaffandet av en GF, men är en pryl som kan ha flera användningsområden i hembryggeriet om du brygger satser över, tja, kanske 20 liter. Med en rejäl och precis paketvåg och en större hink kan du snabbt mäta upp rätt mängd vatten till både mäskning och lakning istället för att laborera med bunkar kors och tvärs. Också användbart när du fyller ett fat och vill fylla upp det så nära gasröret som möjligt, om du vet vad ett fyllt fat väger. Ska du väga upp större mängder malt är en paketvåg också smidig.
Några allmänna punkter att känna till
Maltmjöl Bryggverkets botten, ovanför elementen, är känslig för fastbränningar. Oavsett om du krossar din malt själv eller köper färdigkrossat kan det vara bra att ha koll på detta. Desto mer du cirkulerar vörten och inte höjer temperaturen, desto mindre är risken för fastbränningar, så klart. Krossar du malten själv så laborera lite med ett bladbått till kvarnen. Alla bryggare har olika preferenser och kvarnar.
Lär känna bryggverkets element En fortsättning på punkten ovan. Det här skrev jag en del om i bryggloggen till min senaste saison. Har du skaffat dig ett bryggverk är chansen att du kommer vilja stegmäska ganska stor. Risken för fastbränningar är inte lika stor om du enbart vill höja temperaturen för en utmäskning eftersom du då troligtvis har recirkulerat vörten så pass länge att det mesta av mjölet då fastnat i maltbädden. Men under stegmäskning kan du beroende på schema vilja höja temperaturen på vörten efter bara 15-20 minuter. Jag lägger cirka fem minuter av inmäskningen på att röra om i maltkorgen och tappar då "recirulationstid", vilket innebär att det kommer finnas mjöl och andra saker från malten i botten av bryggverket. Här är det viktigt att man håller koll på elementens effekt, som visas på displayen, när man vill höja temperaturen. Jag har märkt att elementen slår på till 100% om man anger att bryggverket ska höja temperaturen mer än 1-2 grad åt gången, det är inte alltid samma effekt som går igång. Undvik att låta elementens effekt gå för högt under stegmäskningen, låt det hellre ta lite tid och låt effekten ligga runt 30-50%. Var aktiv med temperaturknapparna och sänkt direkt om du ser att effekten stiger. Det sämsta du kan göra är att knappa in en stegmäskningshöjning på tio grader och bara låta bryggverket sköta det själv, då är risken stor att du bränner fast mjöl på botten av bryggverket och att säkerhetsspärren slår ifrån. Detta har jag fått erfara den hårda vägen och det var inte särskilt lyckat att mitt under en mäskning få tömma hela GF på vört och maltkorg för att skrapa botten fri från fastbränningar. Just på denna punkt får man nog lite vad man betalar för. GF är i sammanhanget ett ganska billigt bryggverk och kanske är detta också en av de större nackdelarna. Det är trots allt automatiserat och många köper säkert bryggverket för att kunna förprogrammera hela mäskningen, men det fungerar olika bra. Här blir som ovan nämnt maltens krossning också viktig.
Här har önskad temperatur uppnåtts och elementets effekt är på väg ner.
Lite inte på volymmätningarna Jag har alltid varit ganska slavisk med volymmätningar eftersom det är en av flera faktorer för repeterbarhet, något som är viktigt för mig. Jag vill kunna förbättra mina bryggningar, och de faktorer som jag med inte för stor ansträngning faktiskt kan kontrollera vill jag då vara noggrann med, just för att försöka skapa någorlunda samma förutsättningar för bryggningarna. Jag märkte ganska tidigt att volymmätningarna på insidan av bryggverket inte stämmer till 100%, vilket man kanske inte kan kräva heller. GF egna receptprogram, som många verkar ha problem med av någon anledning, har en utmärkt kalkylator för vattenmängd som justeras i och med att du ändrar ingredienserna i receptet eller koktid. Jag brukar runda av dessa beräkningar till en decimal, men då försöker jag också mäta upp exakt den mängden vatten. Det känns ju onödigt att följa kalkylatorn annars? Som jag beskrev ovan så är volymmarkeringarna på lakvattenvärmarens siktglas urusla och något av ett konstruktionsfel, så även där rekommenderar jag att man mäter upp sitt vatten vid sidan om.
Räckvidd på blåtanden Ja, den är ganska värdelös. Jag har mitt bryggverk ståendes i källaren och den tappar kontakten med min telefon när jag går en trappa upp. Detta vet jag upprör ganska många användare. Dock inget jag bryr mig särskilt mycket om eftersom jag vill höja temperaturen manuellt, men är möjligheten att styra via telefonen en avgörande faktor vid införskaffandet så bör du ta dig en funderare. Jag har inte särskilt många blåtandsprodukter hemma och kan inte heller något om tekniken, men kanske finns det blåtandsförlängare som det finns med wi-fi routers?
Gummilisterna Listerna som ska fästas runt filterbotten på maltkorgen förstår jag faktiskt inte varför man inte hittade en annan lösning för. Jag har aldrig lyckats få bottenplattan på plats i maltkorgen på första försöket, utan vanligtvis krävs det att man tar upp plattan en tre-fyra gånger innan man får den på plats utan att den åker av. Detta tar inte så mycket tid men kan vara lite irriterande. Åter igen får man vad man betalar för och jag har väl egentligen inga större problem med att denna del av monteringen är lite meckig. Jag har löst det så att jag gör i ordning maltkorgen dagen innan bryggdagen för att slippa stå och svära på den när man vill att allt ska flyta på som bäst. Sprejar man lite vatten eller Star San/Saniclean på insidan av korgen går det lättare. Listen som ska fästas på den övre plattan, som vilar på maltbädden, är det dock aldrig några problem med eftersom sidan av maltkorgen efter inmäskning alltid är lite mjölig av malten, så den glider alltid ner utan problem.
Tålamod.
Ström och säkringar Ha lite koll på vad uttaget som du kopplar in ditt bryggverk går på för säkring, och om du samtidigt ska koppla in något annat i ett uttag som går på samma säkring. Jag kör mitt bryggverk på ett uttag för 10A och det fungerar utmärkt. När elementen går på 100% och jag startar pumpen märker jag att säkringen blir ganska ansträngd och ligger på max för vad den klarar av utan att gå. Det är inte helt orimligt att man kopplar in en eventuell lakvattenvärmare eller annan värmekälla på ett uttag som går på samma säkring som bryggverket, och då kommer 10A kanske inte räcka till.
Placering av bryggverket Det kan vara bra att kunna flytta på bryggverket under bryggdagen. I alla fall för mig som leder ut ångan genom en fläkt på ett fönster och sedan har 4-5 meter till vattenkran och diskbänk, där jag vill koppla på motströmkylaren. Mitt bryggverk står på en bänk med hjul och det gör att jag kan rulla bryggverket närmare diskbänken när det är dags för kylning. Fundera på var ditt bryggverk kommer att vara placerat och vilka behov du kommer att ha. Första bryggning med GF flyttade jag inte på bryggverket utan trixade med långa slangar och slangklämmor för att kunna koppla på motströmskylaren. Jag samlade också upp restvattnet från kylaren i en hink, som jag så klart glömde bort fler än en gång och som då svämmade över. Det kan hända att du kommer vilja komma åt återställningsknappen på undersidan av bryggverket om du som jag råkar ut för att värmesäkringen slår ut. Skulle jag bygga en ny bänk idag skulle en SJ-pall på hjul vara det bästa valet, för att då kunna komma åt knappen utan att behöva lyfta eller luta. Att försöka luta på ett bryggverk fullt med het vört och malt är inte att rekommendera, även om det går.
Skaffa dig en rutin för hur och när du rör om i maltkorgen och håll dig till den Detta för att i största mån kunna skapa repeterbarhet i din effektivitet. Jag rör om i 5 minuter vid inmäskning för att undvika maltbollar och se till att all malt får kontakt med vattnet. Jag har även lagt till mig rutinen att röra om i maltkorgen när det återstår 30 minuter av mäskningen, mest för att undvika att malten rör sig i kanaler i bädden under längre tid. Under de resterande 30 minuterna hinner vörten bli klar ändå. Jag får ut en högre mäskeffektivitet genom att göra detta. Skulle dock gissa att de flesta inte rör om i maltbädden mer än vid inmäskning, vilket också fungerar bra. Det viktiga är att man hittar en procedur som du trivs med och sedan följer den.
Detta var vad jag i dagsläget kommer på. Kanske dyker det upp fler saker i framtiden.
När jag skrev detta inlägg fanns dessa öl i kylen. Saison, ifall någon trodde annat.
Även om det är drygt två fulla månader kvar av året så tänkte jag redan göra en liten summering och ventilera en del tankar och funderingar jag skaffat mig under detta år av saison-bryggningar. Med två små barn hemma inser jag att antalet bryggningar kommer att minska något under den kommande tiden. Min målsättning är dock att hålla bloggen levande men annat innehåll än bara bryggrapporter.
Under året har jag hittills hunnit med att pröva tio olika "rena" saison-jäster. Under denna resa har jag kommit fram till några saker som jag inte visste om tidigare, eller ens hade kunnat läsa mig till. En del saker har jag fått bekräftade men framför allt har jag kommit fram till en ny målsättning för mina saison-bryggningar, vilket är att kunna brygga några olika varianter av denna fantastiska stil och känna att jag bemästrar alla de aspekter som krävs:
En vad som benämns, men som kanske inte historiskt sett är korrekt, "klassisk" saison runt 6% med kraftig jästkaraktär och nobla humlesorter. Har börjat laborera med maltnotan något. 100% pilsnermalt fungerar utmärkt så länge man håller sig till jäst med tydlig karaktär, men jag önskar dock kunna tillföra något med aningen mer komplexitet på maltsidan. Inte något som tillför kropp eller munkänsla utan något annat som ger en grynigare och råare känsla.
En saison som sekundärjäst med brett. Har två varianter på flaskjäsning som inte utvärderats ännu. Kommer troligtvis bygga på en öl som påminner om den "klassiska" ovan.
En utveckling av min "Saison Blanc" som till en början var inspirerad av Sauvignon blanc-vin. Min första version blev inte särskilt lyckad då den blev för besk och för gräsig. Kommer bibehålla Nelson Sauvin som en humlesort att torrhumla med, men ska se mig om efter en annan humlesort än Hallertauer Blanc då jag inte tyckte den tillförde särskilt mycket. Vill att denna öl ska jäsa ner till spannet 1.000-1.004 för att nå en torr vinkänsla. Utmaningen med en så pass bra utjäsning är att tillgodose maltnotan med något som fyller ut kroppen då 100% pilsnermalt blev lit för tunt. Man måste även tänka annorlunda med bittergivan och torrhumlingen. En 5 %-ig öl med ett FG på 1.002 och en lika stark öl med ett FG på 1.010 kan inte humlas på samma sätt. Här tror jag mig eventuellt har hittat rätt jäst som både jäser ut torrt, har tillräckligt med karaktär, klarar av en större mängd vetemalt som jag tror kommer behövas för kropp och munkänsla samt fungerar i kombination med just vetemalt och jästemperaturer runt 30 grader. Här har jag en misstanke om att vissa jäster i kombination med vetemalt och högre temperaturer inte fungerar särskilt bra ihop. T.ex. Belle Saison och Safale Be-134.
Kanske även en saison med en något mer unik jästkaraktär. Något som jag kanske kan vara lite ensam om. Här har jag senaste tiden funderat på att blanda en trappistjäst med en saisonjäst. Dock vet jag inte hur detta skulle fungera i praktiken. Fullt möjligt att en av jästerna skulle ta över för mycket.
Det jag vill undersöka härnäst är möjligheten att få fram något fruktigare estrar från jästen än tidigare. Jag funderar på en bryggning med WLP566 som enligt White Labs ska vara just fruktigare, men som bryggare rapporterat även vara oväntat neutral i smak. När det gäller jästemperatur så har jag kommit fram till att höga temperaturer för de klassiska 3724, 3726 och 565 inte nödvändigtvis framhäver mer fruktiga estrar utan istället ännu mer kryddighet, jordighet och eventuellt lite mandelmassa. Inget som jag har möjlighet att laborera med på hemmaplan, men som Oliver Dedeycker på Brasserie Dupont påpekar gör skillnad för fruktigheten, är utformningen av jäskärlet. På Dupont använder de jäskärl med platt, fyrkantig botten som Dedeycker hävdar tillför mer fruktiga estrar och ökade komplexitet. Är också lite nyfiken på dinkel och om det kan vara något att fylla ut pilsnermalten med då bland annat De blaugies gör detta framgångsrikt.
Där han ni mina funderingar i dagsläget. Alla mina saisonbryggningar med jästen i fokus dokumenterar jag i ett separat inlägg som jag ännu inte publicerat. Men kanske kommer detta år då jag närmat mig 20-talet jäster?
