Gå till innehåll

12

Sedan april i år har jag bryggt mina öl på bryggverket Grainfather, ett val som jag än så länge inte ångrar. Visst uppstår det ibland en del problem som får en att under bryggdagens bråda tid får att ilskna till. Men hittills har det inte dykt upp något problem som jag inte lyckats lösa. När problemen dykt upp så har dessa oftast förorsakats av min egen okunnighet, ibland saker som jag borde ha kunnat läsa eller ana skulle dyka upp, men ibland också saker som man måste stöta på för att i framtiden kunna undvika. Men så är det ju med allt från ölbryggning till pizzabakning, man kan inte förvänta sig felfria bryggdagar och perfekta resultat på en gång.

För ett tag sedan fick jag en fråga på Instagram där en hembryggare i Grekland undrade om det var några tillbehör jag ansåg att man borde skaffa till sin Grainfather. På det temat tänkte jag här gå igenom några saker som jag tycker kan vara bra att känna till när man går i tankarna på att skaffa en GF, precis har skaffat en eller också har haft sin ett tag. Också vilka tillbehör man kan unna sig samt lite andra saker som bör finnas till hands. En del saker har kanske inte med själva bryggverket att göra, utan är något som jag funderat på då bytet till bryggverk också blev en uppgradering av mängd öl som produceras vid varje bryggning.


Tillbehör - nödvändiga och icke lika nödvändiga

Wortometer
En smart liten pryl som du med en slangklämma fäster på motströmskylarens vörtslang och sedan kopplar en bit slang på vid utgången (för att kunna leda vidare vörten ner i bryggverket eller ner i jäskärlet när önskad temperatur är nådd). Du kan sedan flytta bryggverkets termometer från botten till wortometer och på så sätt se vörtens temperatur på displayen till bryggverket och slippa stå med en separat termometer vid vörtslangens ände. Det gör det betydligt lättare att styra flödet och värmen/kylan på motströmskylaren via vattenkranen om man har två händer över. Tveklöst det tillbehör jag inte skulle vilja vara utan.

Wortometer.

Mäskpaddel med tjock handtag
Jag använder mig av en längre mäskpaddel, men med ett ganska smalt handtag, vilket gör det lite småjobbigt att röra om i malten när korgen är full. Skaffa dig en mäskpaddel med ett tjockare handtag om du kan istället för en smalare. Absolut inget måste men man blir rätt trött i händerna annars.

Min mäskpaddel med en smalt handtag.

Graincoat
I förhållande till vad bryggverket kostar så kan ett isolerande överdrag för 500:- tyckas vara mycket. Då går lika bra att tillverka ett eget av liggunderlag eller liknande. Att man isolerar sitt bryggverk tycker jag dock är en nödvändighet då det påskyndar uppvärmningen avsevärt. Jag skaffade mig ett eftersom jag hunnit avverka några egentillverkade när jag körde BIAB och satslakning, och tyckte att jag kunde unna mig ett.

Bryggverket med Graincoat på.

Filterduk i stål från Braumeister 20
Det här är ett tillbehör som jag inte tror så många kanske känner till eller använder sig av, men som faktiskt passar helt perfekt i botten av maltkorgen, ovanför GFs silplåt. Ger ett lite mer finmaskigt avsilning av vört utan att stoppa upp. Kostar 150 kronor.

Filterduken ligger här ovanpå maltkorgens silbotten.

Falskbotten
Tillbehöret som förmodligen varannan ägare av en Grainfather skaffade i och med att David Heath la upp sin video om detta för ett tag sedan. En billig och ruskigt vass uppgradering som jag kan rekommendera, framförallt när man brygger öl med mycket humlepellets i. Hjälper till att fånga upp humlerester ovanför GFs egna filter, vilket gör att kylningen går fortare. Finns på ölbryggning.se. Dock vill jag påpeka några saker som man bör ha koll på. Det är inte världens mest robusta produkt och min har faktiskt blivit bucklig och lätt böjd då jag körde kok och cirkulering samtidigt. Värmen från elementen och suget från pumpen strax under falskbotten gjorde att den helt enkelt böjde sig. Ska man skapa en virvel (whirlpool) för att samla humlen innan kylning bör man också vara försiktig. Den ligger inte särskilt stabilt mot botten och jag har lyckats få den ur position både med hjälp av Whirlpool-paddeln kopplad till skruvdragare, samt vid manuell virvel med mäskpaddel. Framför allt ska man inte tro att falskbotten ersätter det vanliga filtret, använd båda.

Den var inte helt rak från början, men här ser man att den redan har hunnit vara med om en del.

Lakvattenvärmare
Ja, om du vill laka med bryggverket och inte har andra möjligheter till att värma vatten i närheten av ditt bryggverk så är Grainfathers lakvattenvärmare helt okej. Ratten som du pejlar in önskad temperatur på, eller rättare sagt termostaten, är väl kanske inte riktigt att lita på så. Det är bra att ha en annan termometer redo vid sidan om. Sedan är siktglaset som anger mängd vatten i kärlet ett skämt, så är du som jag noggrann med vattenmängder så mäter du upp detta vid sidan om. Möjligtvis finns det bättre produkter på marknaden för detta, men den fungerar som nämnt, helt okej.

Fyller sitt syfte.

Paketvåg
Inget jag skaffat mig ännu, men något som jag inom tid kommer att inhandla. Detta är inget som nödvändigtvis hänger ihop med införskaffandet av en GF, men är en pryl som kan ha flera användningsområden i hembryggeriet om du brygger satser över, tja, kanske 20 liter. Med en rejäl och precis paketvåg och en större hink kan du snabbt mäta upp rätt mängd vatten till både mäskning och lakning istället för att laborera med bunkar kors och tvärs. Också användbart när du fyller ett fat och vill fylla upp det så nära gasröret som möjligt, om du vet vad ett fyllt fat väger. Ska du väga upp större mängder malt är en paketvåg också smidig.


Några allmänna punkter att känna till

Maltmjöl
Bryggverkets botten, ovanför elementen, är känslig för fastbränningar. Oavsett om du krossar din malt själv eller köper färdigkrossat kan det vara bra att ha koll på detta. Desto mer du cirkulerar vörten och inte höjer temperaturen, desto mindre är risken för fastbränningar, så klart. Krossar du malten själv så laborera lite med ett bladbått till kvarnen. Alla bryggare har olika preferenser och kvarnar.

Lär känna bryggverkets element
En fortsättning på punkten ovan. Det här skrev jag en del om i bryggloggen till min senaste saison. Har du skaffat dig ett bryggverk är chansen att du kommer vilja stegmäska ganska stor. Risken för fastbränningar är inte lika stor om du enbart vill höja temperaturen för en utmäskning eftersom du då troligtvis har recirkulerat vörten så pass länge att det mesta av mjölet då fastnat i maltbädden. Men under stegmäskning kan du beroende på schema vilja höja temperaturen på vörten efter bara 15-20 minuter. Jag lägger cirka fem minuter av inmäskningen på att röra om i maltkorgen och tappar då "recirulationstid", vilket innebär att det kommer finnas mjöl och andra saker från malten i botten av bryggverket. Här är det viktigt att man håller koll på elementens effekt, som visas på displayen, när man vill höja temperaturen. Jag har märkt att elementen slår på till 100% om man anger att bryggverket ska höja temperaturen mer än 1-2 grad åt gången, det är inte alltid samma effekt som går igång. Undvik att låta elementens effekt gå för högt under stegmäskningen, låt det hellre ta lite tid och låt effekten ligga runt 30-50%. Var aktiv med temperaturknapparna och sänkt direkt om du ser att effekten stiger. Det sämsta du kan göra är att knappa in en stegmäskningshöjning på tio grader och bara låta bryggverket sköta det själv, då är risken stor att du bränner fast mjöl på botten av bryggverket och att säkerhetsspärren slår ifrån. Detta har jag fått erfara den hårda vägen och det var inte särskilt lyckat att mitt under en mäskning få tömma hela GF på vört och maltkorg för att skrapa botten fri från fastbränningar. Just på denna punkt får man nog lite vad man betalar för. GF är i sammanhanget ett ganska billigt bryggverk och kanske är detta också en av de större nackdelarna. Det är trots allt automatiserat och många köper säkert bryggverket för att kunna förprogrammera hela mäskningen, men det fungerar olika bra. Här blir som ovan nämnt maltens krossning också viktig.

Här har önskad temperatur uppnåtts och elementets effekt är på väg ner.

Lite inte på volymmätningarna
Jag har alltid varit ganska slavisk med volymmätningar eftersom det är en av flera faktorer för repeterbarhet, något som är viktigt för mig. Jag vill kunna förbättra mina bryggningar, och de faktorer som jag med inte för stor ansträngning faktiskt kan kontrollera vill jag då vara noggrann med, just för att försöka skapa någorlunda samma förutsättningar för bryggningarna. Jag märkte ganska tidigt att volymmätningarna på insidan av bryggverket inte stämmer till 100%, vilket man kanske inte kan kräva heller. GF egna receptprogram, som många verkar ha problem med av någon anledning, har en utmärkt kalkylator för vattenmängd som justeras i och med att du ändrar ingredienserna i receptet eller koktid. Jag brukar runda av dessa beräkningar till en decimal, men då försöker jag också mäta upp exakt den mängden vatten. Det känns ju onödigt att följa kalkylatorn annars? Som jag beskrev ovan så är volymmarkeringarna på lakvattenvärmarens siktglas urusla och något av ett konstruktionsfel, så även där rekommenderar jag att man mäter upp sitt vatten vid sidan om.

Räckvidd på blåtanden
Ja, den är ganska värdelös. Jag har mitt bryggverk ståendes i källaren och den tappar kontakten med min telefon när jag går en trappa upp. Detta vet jag upprör ganska många användare. Dock inget jag bryr mig särskilt mycket om eftersom jag vill höja temperaturen manuellt, men är möjligheten att styra via telefonen en avgörande faktor vid införskaffandet så bör du ta dig en funderare. Jag har inte särskilt många blåtandsprodukter hemma och kan inte heller något om tekniken, men kanske finns det blåtandsförlängare som det finns med wi-fi routers?

Gummilisterna
Listerna som ska fästas runt filterbotten på maltkorgen förstår jag faktiskt inte varför man inte hittade en annan lösning för. Jag har aldrig lyckats få bottenplattan på plats i maltkorgen på första försöket, utan vanligtvis krävs det att man tar upp plattan en tre-fyra gånger innan man får den på plats utan att den åker av. Detta tar inte så mycket tid men kan vara lite irriterande. Åter igen får man vad man betalar för och jag har väl egentligen inga större problem med att denna del av monteringen är lite meckig. Jag har löst det så att jag gör i ordning maltkorgen dagen innan bryggdagen för att slippa stå och svära på den när man vill att allt ska flyta på som bäst. Sprejar man lite vatten eller Star San/Saniclean på insidan av korgen går det lättare. Listen som ska fästas på den övre plattan, som vilar på maltbädden, är det dock aldrig några problem med eftersom sidan av maltkorgen efter inmäskning alltid är lite mjölig av malten, så den glider alltid ner utan problem.

Tålamod.

Ström och säkringar
Ha lite koll på vad uttaget som du kopplar in ditt bryggverk går på för säkring, och om du samtidigt ska koppla in något annat i ett uttag som går på samma säkring. Jag kör mitt bryggverk på ett uttag för 10A och det fungerar utmärkt. När elementen går på 100% och jag startar pumpen märker jag att säkringen blir ganska ansträngd och ligger på max för vad den klarar av utan att gå. Det är inte helt orimligt att man kopplar in en eventuell lakvattenvärmare eller annan värmekälla på ett uttag som går på samma säkring som bryggverket, och då kommer 10A kanske inte räcka till.

Placering av bryggverket
Det kan vara bra att kunna flytta på bryggverket under bryggdagen. I alla fall för mig som leder ut ångan genom en fläkt på ett fönster och sedan har 4-5 meter till vattenkran och diskbänk, där jag vill koppla på motströmkylaren. Mitt bryggverk står på en bänk med hjul och det gör att jag kan rulla bryggverket närmare diskbänken när det är dags för kylning. Fundera på var ditt bryggverk kommer att vara placerat och vilka behov du kommer att ha. Första bryggning med GF flyttade jag inte på bryggverket utan trixade med långa slangar och slangklämmor för att kunna koppla på motströmskylaren. Jag samlade också upp restvattnet från kylaren i en hink, som jag så klart glömde bort fler än en gång och som då svämmade över. Det kan hända att du kommer vilja komma åt återställningsknappen på undersidan av bryggverket om du som jag råkar ut för att värmesäkringen slår ut. Skulle jag bygga en ny bänk idag skulle en SJ-pall på hjul vara det bästa valet, för att då kunna komma åt knappen utan att behöva lyfta eller luta. Att försöka luta på ett bryggverk fullt med het vört och malt är inte att rekommendera, även om det går.

Skaffa dig en rutin för hur och när du rör om i maltkorgen och håll dig till den
Detta för att i största mån kunna skapa repeterbarhet i din effektivitet. Jag rör om i 5 minuter vid inmäskning för att undvika maltbollar och se till att all malt får kontakt med vattnet. Jag har även lagt till mig rutinen att röra om i maltkorgen när det återstår 30 minuter av mäskningen, mest för att undvika att malten rör sig i kanaler i bädden under längre tid. Under de resterande 30 minuterna hinner vörten bli klar ändå. Jag får ut en högre mäskeffektivitet genom att göra detta. Skulle dock gissa att de flesta inte rör om i maltbädden mer än vid inmäskning, vilket också fungerar bra. Det viktiga är att man hittar en procedur som du trivs med och sedan följer den.

Detta var vad jag i dagsläget kommer på. Kanske dyker det upp fler saker i framtiden.

6

Med både bryggbänk och "fläktfönster" installerade kunde jag nu börja fundera på värmekälla. Tanken på att effektivisera bryggdagen var en stor faktor och det tog inte länge innan jag började snegla på bryggverk. Bara tanken på att kunna förbereda malt och vatten dagen innan, tidsinställa bryggverket för att sedan kliva upp dagen efter och mäska in utan att stå och mäta och vänta med en termometer gjorde mig varm inombords. Jag har under drygt ett år varit medlem i facebookgrupper för användare av både Braumeister och Grainfather för att kunna ta del av information om de båda bryggverken. Mycket talade väldigt länge för en Braumester Plus på 20L, med tanken på automatiseringen, kvalitén på bryggverket och kylkappan. Just att den har en kylkappa gör den ju extremt smidig och det möjliggör ju även bryggning utomhus under sommartid så länge man har en trädgårdsslang i närheten. Som jag ser det blir dock fördelarna med Grainfathern fler och jag går igenom dessa nedan.


Maltkapaciteten
På Braumeister 20L är malkapaciteten förhållandevis låg i förhållande till andra bryggverk, vilket var en kompromiss som jag inte var villig att göra. Braumeister har en maxkapacitet på 6kg malt medan Grainfather rymmer cirka 9kg, vilket är en ganska stor skillnad. Detta innebär att Grainfather möjliggör bryggandet av fler kraftiga stilar.

Pris
Även om det till en början inte kändes som en avgörande faktor så går det inte att blunda för prisskillnaden på bryggverken. I slutändan handlar det om att jag vill brygga så bra öl som möjligt och då spelar valet av bryggvek ingen som helst roll. Fördelar och nackdelar finns med respektive bryggverk och beroende på HUR din process ser ut så kan man säkerligen i slutändan se att man föredrar ett visst bryggverk över ett annat. Själv tänker jag mig att jag med tiden kommer lära mig olika knep och tillvägagångssätt som gör att jag kommer kunna brygga så bra öl som möjligt med Grainfather. Jag är således inte en bryggare som låser mig fast vid ett speciellt sätt och jag kommer säkerligen avvika från vissa rekommendationer eftersom jag tror att det blir bättre. Kvalitén på din öl har således ganska lite med din utrustning att göra om du lär dig hantera den. För att återkomma till priser så skiljer det ganska precis 10 000 mellan Braumeister Plus 20L och Grainfather Connect, något som inte går att blunda för. Jag är dock övertygad om att kvalitén på Braumeistern i överlag är högre. Men för 10 000 är jag villig att kompromissa.

Pris på tillbehör
Även här skiljer sig de två bryggverken åt, givetvis med kvalitén i åtanke. Tittar man på så enkla saker som humlesilar och värmejackor inser man att det i slutändan kommer kosta betydligt mer att uppgradera, skaffa tillbehör och reparera en Braumeister. Visst, kanske jämnar det ut sig om Braumeister har en längre hållbarhet. Dock vittnar flera hembryggare om att man inte behövt byta en enda del sin Grainfathern om man bara tar hand om det, efter så mycket som 100 bryggningar. En siffra som jag inte kommer att uppnå under de kommande 5-10 åren.

Pumpfunktionen
Här skiljer sig Grainfather från Braumeister i och med att de pumpar runt vörten på olika sätt. Braumeister pumpar upp vörten underifrån och igenom maltkorgen, medan Grainfather har en mer traditionell funktion och pumpar upp vörten genom botten, utanpå bryggverket, för att sedan lägga vörten ovanpå maltkorgen, så att vörten får sjunka igenom malten uppifrån och ner. Som jag förstått det blir nackdelen med Grainfathers mer traditionella pumpfunktion att effektiviteten, alltså bryggeriets förmåga att utvinna sockerarter från malten, kan skilja sig ganska mycket från bryggare till bryggare. Det bildads lättare så kallade kanaler i maltbädden vilket gör att den nedstigande vörten tar en och samma väg ner genom maltbädden, vilket resulterar i sämre utbyte då en viss del av malten förblir orörd. Därav har jag märkt att flera bryggare på forum beskrivit att deras effektivitet kan variera från 50-80%. Detta tänker jag mig kan undvikas om man rör om i maltkorgen några gånger under mäskningen. Visst kommer effektivitet också variera beroende på maltnota. Men, även om jag sett flertalet bilder på glasklar vört från braumeister-bryggare (betydligt fler än från GF-bryggare) kan jag inte komma runt tanken att funktionen att pumpa vört genom maltkoren underifrån borde innebära att maltmjöl kommer samlas på botten i större mängd än att den får silas av ovanifrån, vilket kanske inte är hela världen, även om jag personligen önskar att undvika det i största möjliga utsträckning.

Bryggprogram och kalkylatorer
De flesta bryggprogram kan på olika sätt kommunicera med varandra, så att Grainfathers bryggprogram skulle vara bättre blir således inget argument i jämförelse med Braumeister. Dock upptäckte jag att det fanns bra mycket fler hjälpmedel än vad jag trodde på grainfather.com, vilket gjorde övergången från min gamla bryggprocess relativt smidig. Om man surfar in på grainfather.com upptäcker man att det finns flera trevliga hjälpmedel, vilket bidrar med en helhetskänsla kring produkten som jag gillar. På hemsidan finns färdiga kalkylatorer för mäsk och lakningsvatten, bland annat. Loggar man sedan in på brew.grainfather.com kan man börja bygga upp sin egen receptdatabas eller ta del av andra användares recept, som givetvis går att synka med Connect-appen som i sin tur går att synka med telefonen. Jag har länge ondgjort mig över att de flesta brygg och receptböcker alla utgått från författarens bryggsystem och storlekar, vilket bidragit till att jag aldrig känt något behov av att gå igenom andra hembryggares recept i det receptprogrammet jag använt (brewersfriend) eftersom jag då behöver göra en hel del omräkningar för att anpassa till mitt system och bryggmetod. Grainfathers bryggprogram och kalkylatorer gör det enkelt att brygga andras recept, dels utifrån andra bryggares delade recept och dels från t.ex. böcker där bryggare har andra metoder. Man knappar bara in satsstorlek och maltmängd så räknar programmet ut hur du ska fördela vattenmängderna. Självklart behöver du få en viss koll på din effektivitet för att kunna pricka in siffrorna, vilket tar några bryggningar. Men jag har i mitt receptskapande med grainfathern behövt lägga ner betydligt mindre tid än vad jag trott, vilket är skönt.

Orosmoln
Några saker har jag dock gått och funderat på när det gäller Grainfathern, och andra bryggverk med liknande maltkorgslösning:

Lakningsmetod och PH
Självklart kan man göra lite som man vill med lakningen. Själv tänker jag mig att prova på både den rekommenderade manuella kontinuerliga lakningsmetoden och även en lakningsfri metod. Den kontinuerliga lakningsmetoden utgår från de vattenmängder bryggprogrammet räknar ut. När jag satslakat har min vattenfördelning legat på 60/40, dvs. 60% av den total vattenvolymen i mäsken och 40% till lakning. Genom denna fördelning har jag alltid landat inom rätt PH-värde för lakningen. Grainfathers kalkylator föreslår lite olika fördelningsprocent beroende på maltnota. För svagare öl föreslår programmet ibland även mer lakvatten än mäskvatten. Oavsett funderar jag på om PH-värdet för lakningen kommer att bli för högt. När man satslakar så ger man lakningsvattnet mer tid tillsammans med malten, vilket gör att malten kan buffra ner ph-värdet inom rimliga gränser. Vid en kontinuerlig lakning och med större vattenmängder ges både kortare kotakttid med malten samt att en större vattenmängd ökar risken för högre ph. Jag har dock gjort en del eftersökningar kring detta och problemet verkar inte vara särskilt vanligt förekommande, alternativt så mäter de flesta bryggare inte dessa värden. Olika ph-värden spelar dock en ganska stor roll på slutprodukten, allt från smak till färg. Här känns det lite jobbigt att eventuellt behöva ta ett steg tillbaka från min gamla inarbetade och fungerande process.

Maltrester i koket
När jag satslakat har jag kunnat ha full koll på själva filtreringen och själv bestämt när jag ansett vörten klar nog att flyttas till kokkärl. Vilket resulterat i väldigt små mängder av maltrester i koket. För många spelar detta kanske inte någon större roll. Dock verkar det relativt vanligt att GF-bryggare skrapar med mäskpaddeln i botten av bryggverket för att undvika att maltrester bränner fast, vilket känns sådär. Jag har dock haft för vana att sila av vörten efter kylning på väg ner i jäskärlet och det är väl där som jag tror att eventuellt rester från kok, såväl malt som humle, kan bidra med ickeönskade smaker, så fortsätter jag med det kanske det spelar mindre roll. Jag får helt enkelt se.

Problem med pumpen
Ett orosmoment som jag tror de flesta bryggare har, oavsett bryggverk, är att en pump ska lägga av eller att något ska fastna i den under bryggningen. Inte mycket att tillägga på den punkten.

Sammantaget
Valet föll alltså på en Grainfather, vilket ni förmodligen listade ut redan på bilden högst upp i inlägget. Ska jag vara ärlig så känns det en smula jobbigt att gå från en bryggprocess som jag kan både bakifrån och framifrån, men jag inser även att jag efter några bryggningar på Grainfather sakta men säkert kommer kunna minska på den totala arbetsbördan och även på den totala bryggtiden, vilket är något jag ser fram emot.