Gå till innehåll


I maj 2018 bryggde jag en saison på min dåvarande favoritjäst WLP565 som efter primärjäsning delades upp på två mindre jäskärl för att sedan sekundärjäsas med två sorters brettanomyces; Brettanomyces Lambicus och Brettanomyces Bruxellensis. De fick totalt tre månader med brett innan dessa buteljerades. Detta inlägg handlar om den del som sekundärjäste med Brettanomyces Bruxellensis. Brett B tog ner ölen från 1.007 till 1.002.


Ölens doft domineras av den medelintensiv brettkaraktären. Intressant hur en öl som i sitt grundutförande (torkad frukt, mandelmassa) kan förändras så pass mycket. Det finns inte särskilt mycket av basölen kvar utan bretten har tagit över doften helt och hållet. Samma brettkaraktär som flera av  de gueuzes jag brukar dricka; vissa blandningar av 3 Fonteinen och Boon Mariage Parfait.

Saisonjästen som ölen primärjästes med (wlp565) har jag flera gånger upplevt ha en mineralkaraktär över sig, vilket jag efter en del läsande och kritiskt utvärderande kommit fram till inte är någon felsmak som kommer från bryggarens okunskap. Den mineralkaraktär som 565 bär med sig lyfts fram ytterligare med hjälp av jordigheten från denna brettstam. Särskilt påtaglig i doften från skumkronan.

Jag snappar även upp en lite päron.


Bra bett i beskan, trots en någorlunda medelmåttig humlemängd. Bretten lyfter fram en tydlig smak av örter, trots att det nu är drygt ett år sedan ölen bryggdes. 

Den lätta pepprighet från den obrettade versionen har klivit tillbaka och istället möts man av en komplex jordighet. Inte lika rundad jordighet som tidigare utan en torr. Lätt fruktig syrlighet.

Detta är inte en brettad saison åt det fruktiga hållet, som lambicus-bretten är. Den här har torkat till ölet på ett ganska "rivigt" sätt som lyfter fram  en något kärv jordighet. Upplever ölen som ganska skarp i överlag då den är hög i kolsyra, torr munkänsla, höig brettkaraktär och en örtig humleprofil. 

Jag har provat denna öl till och från, från september fram till nu och det är tydligt hur pass mycket en öl med brettanomyces i förändras. Ölen var som godast runt jul, då den hade varit buteljerad i drygt fyra månader och jag var ganska mallig över min framgång. Under våren upplever jag dock att den riviga jordigheten blivit något kärv och smått otrevlig. 

Jag upplever det som både positivt och negativt att ölen förändrats så pass mycket. Det positiva var att den faktiskt utvecklads åt det bättre och blev mer och mer komplex, och att den under julledigheten passade på att vara som godast. Det negativa med denna smakutveckling är att den, något uppenbart, i skrivande stund inte är lika angenäm. Fortfarande en intressant dryck som med lätthet slinker ner, men det är helt klart något i min process kring hanteringen av brettanomyces som behöver bli bättre då jag önskar att ölens smaker ska vara mer stabil under en längre tid. Kanske hade ölen behöver mer tid till sekundärjäsning för att mogna?

Någon månad efter buteljeringen av både denna öl och den som sekundärjäste med brett L, bildades något svåridentifierat på ytan av ölen. Den hinna (pellicle) som alltid dyker när man använder sig av brettanomyces eller lactobacillus var det inte, utan detta såg mer ut som små vita klumpar. Misstänkte till en början mögel, men då tror jag att det skulle ha påverkat smaken mer. Har letat på Milk The Funk för att hitta svar, men utan framgång. Min ytterst amatörmässiga koppling och dåliga erfarenhet av bryggning av denna sortens öl, säger mig att det har något med processen att göra. Omtappning till sekundärt jäskärl, buteljering, kontakt med syre...

Hoppas under året att kunna använda brettanomyces b som sekundärjäst till min bas-saison. Men är då intresserad av hur den presterar när man tillsätter den direkt vid buteljeringen och sedan låter smaken utvecklas på flaska.

2

Exakt hur man ska göra för att jäsa ut sina saisons bryggda med dupont-stammen riktigt lågt verkar vara lika oklart som ett glas New England IPA. Lite beroende på OG så verkar de allra flesta hembryggare inte få ner FG under 1.010-sträcket, vilket egentligen är ganska logiskt om man tittar på de olika tillverkarnas utjäsningsgrad. Men då och då dyker det upp folk som utan större bekymmer jäser ner sina dupont-baserade vörter till 1.006 (vilket också är FG på just Saison Dupont), vilket också är högst önskvärt.

Drew Beechum har presenterat en teori om att dupont-stammen ska vara känslig för baktryck, vilket är en intressant tanke då det spekuleras om att den eventuellt är besläktad med vinjäst. För denna sats kommer jag inte bepröva denna teori utan jag kommer istället fokusera den primära jäsningen på temperaturen och klättra ännu högre än vid bryggningen med 3724.

Senast jag bryggde med WLP565 var för två år sedan till en större fest och då slutade FG på 1.008 utan temperaturkontroll. Eftersom jag nyligen bryggt med Wyeasts motsvarighet (3724) ska det bli intressant att jämföra dessa två med varandra.

WLP565

Classic Saison yeast from Wallonia. It produces earthy, peppery, and spicy notes. Slightly sweet. With high gravity saisons, brewers may wish to dry the beer with an alternate yeast added after 75% fermentation.

**This strain has been genetically typed in our lab using polymerase chain reaction (PCR). Through this genetic testing, we have determined WLP565 Belgian Saison I Yeast to contain the STA1 gene (glucoamylase), a potential indicator of Saccharomyces cerevisiae var. diastaticus. Brewers yeast are natural hybrids, which make it possible for certain strains to display elements of the STA1 gene. These strains have the ability to utilize some dextrins (unfermentable sugars), resulting in higher levels of attenuation than what is considered typical.

At White Labs, we do everything possible to detect for undesired organisms within our process and cultures. The strains we carry with known Saccharomyces cerevisiae var. diastaticus genetics have been researched and validated to perform without excessive over-attenuating, which is possible through our nearly 25 years of experience paired with internal and external fermentation data.** 

Note to brewers: This strain tends to stall out in fermentation and then restart as long as two weeks later. Make sure the wort is well-oxygenated and allow the temperature to free rise in order to ensure complete fermentation. Some brewers add WLP001 to finish.

Förjäsning: 65-75%
Temp: 20-24

Jag hade primärt tänkt fördela vörten på lite olika sätt. Till en början hade jag en tanke om att buteljera denna öl tillsammans med brettanomyces. För att göra det måste man kommer ner riktigt lågt i FG innan buteljering, gärna runt 1.002, vilket jag inte räknar med att 565 klarar av. För att nå detta hade jag tänkt tillsätta en andra bryggarjäst (sacc) efter att den primära jäsningen är klar. Dock inser jag efter lite funderande, samt input från medlemmar i Milk The Funks facebooksida att en andra sacc-jäst inte kommer ha särskilt goda förutsättningar för att komma igång efter att WLP565 käkat upp majoriteten av sockret. Sedan kommer det inte finnas särskilt mycket syre kvar i vörten, så jag kan inte anse att förutsättningarna för en andra sacc-jäst är särskilt goda. Så istället för att buteljera med brett, ett projekt som jag redan har planerat och som ligger i pipelinen, så kommer jag fördela vörten på följande sätt:

  • En del buteljeras som vanlig för att utvärdera WLP565.
  • En del flyttas till nytt jäskärl för att sekundärjäsa med brettanomyces lambicus
  • En del flyttas till nytt jäskärl för att sekundärjäsa med brettanomyces bruxellensis.

Detta kommer ge mig totalt tre olika öl att utvärdera.


Stil: Saison
Bryggmetod:
Satslakning
Beräknat SRM: 3.2
Beräknat IBU:
40
Beräknat OG: 1.056
OG: 1.056
FG: 1.007 (Innan brett. Separat inlägg om detta kommer senare.)
ABV: 6.4%
Koktid:
90min
Effektivitet:
82%
Mängd till jäskärl:
12L


Total mängd vatten :20L
Mäskvatten:
12 L
Vört efter mäsk:
Lakvatten: 8L
"Lakvört": Ej mätt
Total mängd vört innan kok:
Ej mätt


Maltnota (kg-%)

96.5% Weyermann pilsner 2.5-4.5L
3.5% Castle Acid 2.8-5.4L


Vattenbehandling

Både mäsk och lakvatten behandlas med salter tillsammans i samma stora kärl innan uppdelning.

5.5gr Kalciumsulfat
4gr Magnesiumsulfat
0.5r Bordssalt
1gr Kalciumklorid

Vattenprofil
Kalcium: 100
Magnecium: 21
Natrium: 16
Klorid: 50
Sulfat: 238


Beräknat mäsk-ph utifrån maltnota, salter och ev.syra: 5.26
Mätt mäsk-ph: 5.4
Mäskjustering: -
Mätt laknings-PH:
5.6
Lakningsjustering: -
Slutgiltig beräknad resterande alkalinitet: -81
*Rekommenderad resterande alkalinitet:
-30 - 30


Mäskning
65°C i 90 min


Humleschema
@60min - Hallertau Mittelfruh 4.4AA - 32IBU
@15min - White Labs jästnäring
@15min - Protafloc
@15min Hallertau Mittlefruh 4.4AA - 8 IBU


Jäst: WLP565 2L förkultur.
Jässchema: 30 grader vid start, gradvis stegring till 33 under de första 3 dagarna.
Rekommenderad antal jästceller för pitch rate 1.0: 152 md
Beräknad mängd jästceller: 126 md


Brygglogg

2018-05-08 Sätter förkultur.
2018-05-12 Bryggdag.
2018-05-20 SG 1.010
2018-05-26 SG 1.007
2018-05-29 FG 1.007. Buteljerar del as sats. Delar resterande mängd på två och tillsätter brett b och brett l.
2018-08-11 Utvärdering av ölen som INTE blandades med någon brett.
2018-08-19 Buteljerar båda brett-versionerna. Brett B FG:1.002. Brett L FG:1.003.
2019-05-06 Publicerar utvärdering på Brett B.
2019-06-30 Publicerar utvärdering på Brett L.