Gå till innehåll

I tre års tid har jag bryggt med bryggpåse, eller BIAB (brew-in-a-bag) som det också kallas. Fördelarna med BIAB är många. Bor du som jag i lägenhet eller inte har så mycket plats över för dina kära bryggprylar, samt lever med småbarn och begränsad fritid, så hävdar jag att det är den bästa (flera faktorer inräknade) bryggmetoden. Du sparar tid och pengar utan att kvaliteten blir lidande, så länge du är medveten om det höga förhållandet mellan malt och vatten i mäsken och vet hur du ska förhålla dig till det. Jag är ingen professionell bryggare och är väl medveten om vissa ganska grundläggande byggstenar i bryggprocessen som jag inte använder mig av på grund av platsbrist i hemmet. Dock besitter jag ett enormt självkritiskt förhållningssätt till allt jag gör, vilket visar sig i hembryggningen. Denna egenskap i kombination med en lätt autistisk ådra för saker jag intresserar mig för gör att jag är medveten om mina egna brister som bryggare, men även andras. Med detta sagt (skrivet) och efter att ha provat en stor mängd öl på senaste SM, i kategorier som jag själv brygger hemma, så anser jag mig kunna gå i god för att BIAB-metoden kan producera öl likvärdig eller säkerligen bättre än de öl som plockar hem de ädlaste valörer i folkets val. Det fullkomligt kryllade av utmärkt öl på SM. I flera kategorier anser jag mig dock kunnna producera godare öl i egen regi.

Som rubriken antyder så kan man då ställa sig frågan varför jag skaffar ny bryggutrustning om jag i dagsläget är så pass nöjd med ölen jag producerar? Jo, dels vill jag prova något nytt för att utvecklas som bryggare. Men också för att jag tror att min uppgradering kommer att:

  • Underlätta vissa moment av min bryggdag som jag är rätt less på.
  • Efter viss tid och träning resultera i godare öl.
  • Ge möjligheten att producera större mängd vört med syftet att dela upp satser och jämföra t.ex. olika sorters jäst och bakterier mot varandra.
  • Ge mig erfarenhet av flerkärlsbryggning, som kommer vara nödvändiga att ha om mina icke helt uttalade framtidsplaner kommer förverkligas.

Min nya utrustning består i all sin enkelhet av en ny patinagryta med kulventil och en lauterhelix, som jag kommer använda till att mäska och recirkulera (vorlauf) vörten i. Planen är att fortsätta att mäska in full vattenmängd på en gång, även om jag nu också har möjligheten att prova på ett mer klassiskt förhållande mellan malt och vatten. Men eftersom jag kommer från ett treårigt användande av BIAB-påse så känns det fortfarande som en viktig faktor att kunna hålla bryggdagen någorlunda kort. Min bryggdag kommer oavsett bli längre. Dock inte så mycket som man kanske kan tro. När jag brygger med BIAB så silar jag alltid den kylda vörten i saftsilpåse på väg ner i jäskärlet, något som tar mer tid än vad man kan tro. Att nu med hjälp av en lauterhelix kunna producera en klar vört redan under mäsknkngen gör att jag kommer kunna undvika detta steg. Humlen då? Jo, jag har även införskaffat ett humlefilter till kokkärlet som ska hålla humleresterna borta. Nedan följer inhandlingslistan med länkar, som skatteåterbäringen finansierat. Diverse muttrar, slangar och gängtejp lämnar jag därhän.

24L patinagryta med kulventil

Lauterhelix 1000mm

Hop spider humlefilter 

 

2

Utseende

Ljus och lätt disig.

Doft

Doftar väldigt lite. Någon månad sedan jag provad den sist, och vid tidigare prövningar har den har kraftig till medelmåttigt doft från något som efterlämnat från jäsningen.

Smak

Tunn och krispig på tungan. Finns verkligen ingen sötma kvar i denna cider alls. Positivt är också att den trots sina 7.9% har en väldigt diskret smak av alkohol som värmer mot slutet. Efter ett tag i munnen framträder äppelsmaken tillsammans med en lättare beska.

Kropp och kolsyra

Som jag skrev i bryggloggen så var det lite krångligt med kolsyresättningen på flaska, men tack vare safbrew f2 så har den nu uppnått en tillräcklig kolsyrenivå, även om jag hade önskat lite mer. Kroppen är givetvis tunn och den upplevs som väldigt torr.

 

Övrigt

Jag är av den åsikten att cider bör eftersötas, vilket denna inte är. Anledningen till detta är att jag inte ville ockupera mitt enda fat med cider då jag inte visste hur lång tid det skulle ta innan den var drickbar. Det optimala vore alltså att eftersöta cidern, trycksätta på fat och sedan buteljera med en mottrycksfyllare.

För att vara första cidern så är jag nöjd. Den blev kanske något i starkaste laget, men helt utan oönskade smaker. Den påminner mer om ett moserande vin än en cider, vilket den också kommer att drickas som.

I somras var jag och min sambo på besök uppe i dalarna för att plocka svamp och beskåda Poker Runn, en båttävling där man samlar kort som senare på kvällen används för att spela med. I samband med detta pratade vi lite om vad man skulle kunna göra med alla äpplen som fanns i de två stora äppelträd min sambos syster har på sin tomt. Där det växer äpplen finns det oftast även musterier och då även möjligheten att göra egen cider. Sagt och gjort.

Detta är första gången jag provar att göra cider och det krävdes mer efterforskning än vad jag trodde. Precis som med ölbryggning finns det flera olika sätt men man måste börja med att bestämma sig för om man vill vildjäsa eller inte. Vildjäsning innebär att man låter musten självjäsa med hjälp av den vildjäst som redan befinner sig i musten. Som första försök ansåg jag inte att detta var vägen att gå. Då behöver man dock döda den eventuella vildjästen, vilket kan göras på genom pastörisering eller med hjälp av Campden-pulver, vilket är vanligt att använda sig av vid vattenbehandling vid ölbryggning.

Efter detta är processen förvånansvärt okomplicerad fram till tappningsprocessen. Man verkar kunna förvänta sig en otroligt torr cider, då FG vanligtvis landar under 1.000. För att få upp sötman något kan man eftersöta. Innan detta måste dock jästen man tillsatt neutraliseras, annars kommer den troligtvis sätta igång igen, vilket innebär att man tillsätter en "wine-sweetener". Ska du buteljera din cider är dock inte ett alternativ eftersom sockret du tillför för att skapa kolsyra inte kommer ha någon jäst att samspela med. Jag hade tänkt buteljera cidern, så jag förväntar mig något väldigt torrt. Nästan som ett kolsyrat vin...

Stil: Torr engelsk cider
OG: 1.058
FG: 0.998
ABV: 7.9%
Jäst: WLP775

1. Använde 13 liter färskpressad must från Dalarna av två sorters äpplen, som jag dessvärre inte kommer ihåg namnet på. Fyllde jäskärl med must och tillsatte rekommenderad mängd kaliumdislufit (Campden-pulver) för att döda eventuell vildjäst.

2. 12 timmar efter steg 1 tillfördes pektoglas. Detta för att öka utbytet, men främst för att underlätta grumligheten av den färdiga cidern.

3. 12 timmar efter föregående steg (24 timmar efter Campden-pulvret tillsattes) tillsätter jag jästnäring från White labs, samma som jag använder vid ölbryggning samt jästen. Syresätter musten genom att röra om i några minuter. Ingen starter gjordes av jästen.

Brygglogg
2016-10-30
-> 2016-11-01 Steg 1-3

2016-12-10 FG nere på 0.998. Buteljering då det smakmässigt inte hänt så mycket senaste tre veckorna. ABV landar på 7.9%!

2017-01-01 En första provsmakning. Kolsyran har inte tagit sig alls. Tvivlar på att den kommer att komma alls. Smaken är dock väldigt trevlig. Officiell avsmakning kommer senare.

2017-01-27 Tillsätter Safale F-2 i flaskorna för få mer kolsyra.

2017-05-13 Utvärdering

2

 Utseende

Kanske inte det vackraste jag skapat. Denna kallkraschades ej då jag ville kunna servera den innan helgen. Jästen bidrar lite extra till disigheten, men jag kommer nog gradvis sluta flytta ölen mellan primärt och sekundärt jäskärl, främst för att jag inte tycker det är särskilt kul. Detta bidrar nog också till att denna är lite extra disig. Dock passar det namnet med lite "josighet".

Doft

Otroligt tydlig doft av tropiska frukter, stenfrukt och citrus. Mer än vad jag tidigare upplevt i någon öl. Lätt doft av gräs dyker upp ibland vid olika prövningar.

Smak

Citrustonerna är något mer framträdande i smaken än vid doften. Detta kan dock vara en av de öl där doften går mest hand i hand med smaken.  Påminner tydligt om en fruktpunsch som drar åt citrushållet. Jag kommer även att tänka på sådana engelska fruktkarameller i plåtburk som badade i florsocker(?). Beskan är rund och kommer smygandes efter att fruktsmakerna lagt sig. Avslutningsvis framträder en svag maltsmak.

Kropp

Upplever denna klart mycket fylligare och mindre krispig än andra pale ales jag bryggt. Detta beror troligtvis på jäststammen och att jag halverade klorid:sulfat-ration. Jag tillsatte även lite carapils denna gång som kan bidra.

Övrigt

Sammanfattningsvis är detta min mest lyckade fruktiga ale. Kombinationen av conanjästen, som enligt tillverkaren ska bidra med stenfrukt, och citra fungerar otroligt bra ihop. Utseendemässigt skulle den tjäna på en kallkraschning. En av aspekterna som jag verkligen uppskattar är att den har en rundare beska, något som jag tror jästen bär ett visst ansvar för i kombination av de senare humlegivorna. Jag inser allt eftersom att jag verkligen föredrar dessa inte fullt så bittra pale ales.

Ändringar för eventuell ombryggning

Jag skulle inte ändra något med denna ale. Kan tänka mig att fler skulle uppskatta den med påtagligare beska, men det är inte det jag är ute efter, det känns som en annan öl att brygga.

Att WLP001, US-05 och 1056 är tre versioner av samma jäststam som alltid levererar efter förväntan, det är nog de flesta överens om. Ibland vill man dock prova en annan jäststam som ger ens beprövade ales en annan karaktär. Lite extra roligt blir det när något nytt finns att tillgå och experimentera med.

Inför denna bryggning var min tanke att jobba vidare på det fruktiga pale ale-konceptet, fast med en annan jäst. Jag har tidigare provat Yeast bays Vermont ale i en New England-ipa. Dock med en maltnota som gav ett för sött resultat. Nu var det dock dags att prova samma jäststam i en pale ale. Dock hade varken Humlegården eller Maltmagnus Vermont ale på lager, så jag valde därför att prova på Imperial yeasts A04 - Barbarian, som ska vara samma jäststam som i just Vermont ale, den jäststam som The Alchemist använder till sin Heady Topper.

Jag ville även ge min humlekorg ett nytt försök, så det blir ännu en torrhumling på fat, fast denna gång med kottar och inte samtidigt som som kolsyresättning. När det gäller humlen så återgår jag till citra, som än så länge är min favorit. Det blir pellets under bryggningen och under torrumlingen i jäskärl, och kottar i fatet innan trycksättning, dock med ett lager av co2 ovanpå ytan.

Även om jag blev väldigt nöjd med min C&C, som även denna gång ligger till grund för denna brygd, så kommer jag dra ner på klorid/sulfat-ration till 1:2 istället för 1:3, för att se om det påverkar munkänslan något. Detta tillsammans med att jag sänker IBU till 30 hoppas jag kommer påverka ölet marginellt åt det hållet jag önskar.

Stil: Amerikansk pale ale
Bryggmetod: BIAB
Beräknat SRM: 15
OG: 1.054
FG: 1.015
Beräknat IBU: 31
ABV: 5.1

Startmängd vatten:
17l
Koktid: 60 min
Effektivitet: 72%

Vattenbehandling
3gr kalciumsulfat
2 gr magnesiumsulfat
3gr kalciumklorid

Vattenprofil
Kalcium: 114
Magnecium: 15
Natrium: 10
Klorid: 98
Sulfat: 181
RA:-45

Malt
74% Briess pale ale
9% Viking munich malt
9% Briess Caramel 40L
8% Briess Carapils

Mäskning
67 grader celcius i 60min

Mäsk-PH
5.3 efter 4ml mjölksyra

Humleschema
@60 min - Columbus (pellets) - 14 IBU
@15 min - White Labs jästnäring
@15 min - Protafloc
@10 min - Citra (pellets) - 17 IBU
@0 min - Citra (pellets) - dubbel mängd av 10 minutersgivan

Torrhumling i jäskärl - Citra (pellets i humlekorg) - 5.5gr/L i 4 dagar
Torrhumling i fat - Citra (kottar i humlekorg) - 10 gr/L i 3 dagar

Jäst
Imperial yeasts A04 Barbarian

Brygglogg
2017-03-12
Bryggdag
2017-03-13 Aktivitet i jäslocket efter 10h.
2017-03-15 Torrhumlar i jäskärlet. Flyttar även jäskärl till 22 grader då SG avstannat på 1.020, något denna jäststam gjort för mig förut.
2017-03-19 SG kommer ej lägre än 1.015. Flyttar till CO2-sköljt fat och torrhumlar med kottar i korgen. Trycksätter ej denna gång, enbart ett lager CO2 mellan yta och lock.
2017-03-22 Lyfter försiktigt ur humlekorgen och trycksätter till 20 psi.
2017-03-25 Öl kolsyresatt och färdig.
2017-03-29 Avsmakning och utvärdering