Här kommer en fördröjd rapportering från semesterns sista vecka...
Med tid på hand, två tomma fat, samt ingredienser hemma fanns det egentligen ingen anledning till att inte inleda en bryggdag. Med ett fortfarande relativt nytt bryggsystem som man från början såg förbättringsmöjligheter med är det lätt att bli sugen på nya bryggningar. Har man väl investerat i ett system som man vet kommer vara en trogen en lång tid framöver är en del av charmen att hitta nya vägar och metoder för att nå de resultat man vill ha. Istället för att fokusera på de fel och brister systemet har får man istället fokusera på lösningar. För att göra det krävs det fler bryggdagar och med spridda ingredienser hemmavid var det bara att gräva i maltlådor, humlefrys och jästkyl för att se vad som kunde knåpas ihop.
Oavsett om jag ska skrapa ihop ingredienser som redan finns hemma och sätta ihop dessa till ett recept, eller om jag beställer ingredienser där jag planerat ett recept i förväg, så börjar jag alltid med att bestämma vilken jäst som ska användas. Det brukar alltid ligga några paket torrjäst i min serveringskyl och denna gång hittade jag ett paket S-04 tillsammans med några paket champagnejäst. Sistnämnda har jag inga planer att brygga öl med utan de vill jag ha tillgängliga ifall jag behöver tillsätta pigg jäst vid buteljering. Safale S-04 är en ganska allsidig jäst men som har sitt ursprung i England. Den är en ganska kass utjäsare vilket kan vara ganska signifikativt för viss typ av brittisk jäst. Den har länge varit och är fortfarande populär bland bryggare som vill ha en torrjäst för sina New England IPAs eftersom den lämnar en del kropp kvar till ölet, vilket också gör den till ett bra alternativ för svagare engelsk öl. Nu var det ett tag sedan jag bryggde något engelsk samt att jag hade både Maris Otter samt karamellmalt hemma. I humlefrysen hittade jag ett fräscht paket med Goldings, dock belgiska, men målbilden kändes klar. Någon slags bitterliknande historia fick det bli.
Även om det inte händer mer än någon gång på år så är det nästan de roligaste bryggningarna man genomför, de som inte är planerade i förväg utan som man liksom förverkligar när lusten är som störst. Jag gillar generellt inte att bunkra upp med massvis med ingredienser hemma, men nu fanns det över från diverse icke genomförda bryggningar som jag tappat lust för. Receptet är enkelt och något som också ger mig möjlighet att verkligen lära känna Crystal 150 lite bättre, en maltsort som jag använt ganska många gånger i olika öl, men vars egenskaper jag inte riktigt fått grepp om eftersom de alltid använts i kombination med annan Crystalmalt.
Utvärdering av ölet finns längst ner i bryggloggen.
Namn: Easy ESB
Stil: Extra Special Bitter
Bryggmetod: Grainfather - Ingen lakning
Mäskeffektivitet: 78%
Beräknad mängd till jäskärl: 11L
Mängd till jäskärl: 12.5L
Beräknat SRM/EBC: 10/20
Beräknat OG: 1.050
Koktid: 60 min
Beräknat IBU: 30
OG: 1.053
FG: 1.016
ABV: 4.9%
Maltnota (kg-%) (Färg lovibond)
87% Crisp Maris Otter (~2.8L)
10% Crisp Crystal 150 (~64L)
2% Weyermann syramalt (~1.8L)
Mäskschema
67 grader i 60 min
Total mängd vatten: 22.3L
Mäskvatten: 22.3L
Lakvatten: -
Beräknat mäsk-ph: 5.2
Mätt mäsk-ph: 5.2
Mäskjustering: -
Humleschema
@60 min - W. Goldings - 20 IBU
@15 min - White Labs jästnäring
@10 min - W. Goldings - 10 IBU
@5 min - Spindasol B
Jäst
S-04 i 18 grader till FG.
Brygglogg
2023-08-07
Bryggdag.
2023-08-08
Ett dygn efter att jästen tillsattes och noll aktivitet i jäsröret. Planen var att jäsa denna i samma temp som Cold IPAn då de delar jäskyl, men jag skruvar upp tempen till 18 för att se om det händer något. S-04 kunde enligt tillverkarna jäsa från 15 grader för några år sedan. Man har sedan dess ändrat rekommendationen på förpackningen till 18?
2023-08-09
Morgon och aktivitet i jäslåset. Skönt!
2023-08-11
SG 1.016 och avstannad aktivitet.
2023-08-13
FG blir 1.016. Längesedan jag bryggde med S-04 och jag har inte letat efter anteckningar om jäsningen i bryggloggarna, men fort gick det. FG provet är också relativt klart. Kallkrashar.
2023-08-16
Flytt av öl till fat. Ölet kommer serveras med stoutmunstycket eftersom jag fått flytta över munstycket från min rostfria kran till den andra svarta "batmankranen", då beläggningen på munstycket till den svarta börjat släppa, vilket medför flagor ner i ölet när man serverar det. Även om den svarta "batmankranen" är cool så hade det i efterhand varit bättre med en rostfri kran, eller i alla fall ett rostfritt munstycke.
2023-09-01
Ölet blir lite för runt med lägre kolsyretryck samt den skumkrona som stoutmunstycket bidrar med, så byter till vanligt munstycke samt ökar kolsyretrycket en aning.
2023-09-05
Efter att ha druckit ölet några gånger kan jag konstatera att bryggningen av ölet gett mig en förståelse för vilken typ av maltbas man kan bygga vidare en bitterliknande öl på. Ölet är det inget fel på, men det landar heller inte riktigt rätt. Helt utan felsmaker och jag tycker nivån på beskan ligger helt rätt, även om man skulle gå ner i procent något, vilket man absolut borde, så skulle jag nog behålla samma IBU-nivå. Det som inte landar riktigt rätt är malten. Crystal 150 (Crisp) är en väldigt uttrycksfull malt och enligt Crisps hemsida bör man inte ha mer än 10% av den till sin maltnota, vilket var exakt den mängden jag använde, i syfte att lära mig om maltens karaktär. Den är väldigt karamellig och bidrar med en väldigt påtaglig rundhet till ölets smak. För min palett blir det lite för mycket av just detta. Ölet är inte så mörk som den ser ut på bilden högst upp i inlägget, så den är lite missvisande för hur ölet ser ut. Men om jag skulle brygga samma öl igen skulle jag nog gå ner till 5-6 % av Crystal 150. Jag skulle nog också komplettera Maris Otter-basen med en annan lite maltigare sort, kanske en munich av något slag, för att skapa något av en smakbrygga mellan basmalten och den karamelliga karamellmalten. När fördelningen i denna öl är på 90/10 blir det lite för skarpa skillnader mellan basmalten och karamellmalten och det är där jag tror en mindre mängd av karamellen och munichmalt som kompletterar basmalten skulle balansera upp maltprofilen något.
Ett vörtkok var allt som fångades från bryggdagen