Gå till innehåll

Vinterpilsnern som blev till vinterdricka

Förra året inledde jag ett blogginlägg med orden: "detta kommer kanske bli det minst lästa blogginlägget som hembryggarbloggvärlden skådat". Detta på grund av en misstanke om att intresset för engelsk pale ale troligtvis är ganska lågt där ute i hembryggaretern, vilket var vad det inlägget skulle handla om. Nu är det möjligt att jag överträffat detta genom att skriva om en, om möjligt, ännu svalare ölstil, nämligen en mörk pilsner, som inte heller blev riktigt som jag tänkte. Mer om detta i bryggloggen.

Tanken med att brygga en mörk pilsner grundar sig att jag varit sugen på att ha en humlig lager på fat ett bra tag och att jag också velat prova något nytt. Därför slog jag två flugor i en smäll och valde att satsa på mörkare och maltigare pilsner än vad jag brukar brygga. Munichmalt är en maltsort jag inte tycker mig ha tillräckligt bra koll på även om jag använder sorten relativt ofta i mindre delar för att förbättra maltigheten. Det har dessvärre blivit en sådan där sak som jag tillsätter utan att riktigt veta vad den rent smakmässigt bidrar med, eftersom dess eventuella smakbidrag troligtvis försvinner i virrvarret av allt det andra. Ingen minns dock en fegis så därför valde jag att gå på den mörkare typ-II-varianten i kombination med 15% melanoidinmalt, så något rejält maltigt borde jag kunna få till av den maltnotan. Generellt tycker jag att de flesta av mina ljusa öl (lager, IPA och Saison) saknar en stadig smakmässig maltbas, och därför kan det också vara intressant vad denna kraftigare maltnota kan framkalla.

Senaste åren har det blivit en hel del jäsning med Saflager-34/70, vilket är en otroligt pålitlig torr lagerjäst om man lärt sig hur den reagerar i olika temperaturer. Den fungerar för övrigt alldeles utmärkt att brygga IPA med om man lägger jäsningen runt 14-16 grader. Att brygga lageröl är något som jag tror det kommer bli mer av i framtiden, vilket gör mig lite nyfiken på andra lagerjäster i torkat format. Denna gång föll valet på Saflager-189 som ursprungligen är en jäst från Hürlimannbryggeriet i Schweiz som jag inte vet så mycket om förutom att det var de som en gång i tiden bryggde den legendariska Samichlaus-ölet, som var en dubbelbock på 14% som brukade bryggas den sjätte december varje år för sedan lagras till jul följande år.

I övrigt är det inget speciellt med själva ölet. Jag kommer köra på ett längre lagermäskschema för att se om vörten kan hinna bli klar efter mäskning. Har även en tanke på att dra ner tempot på pumpen en bit in i mäskningen för att se om det kan påverka klarheten.


Namn: Vinterdricka
Stil: Mörk pilsner
Bryggmetod: Grainfather - Ingen lakning
Mäskeffektivitet:
84%
Beräknad mängd till jäskärl: 11L
Mängd till jäskärl:
11L
Beräknat SRM/EBC: 9.7/19
Beräknat OG: 1.044
Koktid: 90 min
Beräknat IBU: 35
OG: 1.045
FG: 1.015
ABV: 3.9%


Maltnota (kg-%) (Färg lovibond)
84% Weyermann munich II (~9L)
15% Weyermann melanoidimalt (~27L)
1% Weyermann syramalt (~2,4L)

Mäskschema
60ºC i 20 min
65ºC i 20 min
72ºC i 30 min
76ºC i 10 min


Total mängd vatten: 23.45L
Mäskvatten:
23.45L
Lakvatten: -


Vattenbehandling
2g Kalciumsulfat
1g Magnesiumsulfat
3g Kalciumklorid
1.7g Antioxin SBT

Vattenprofil
Kalcium: 78
Magnecium: 6
Natrium: 8
Klorid: 77
Sulfat: 71


Beräknat mäsk-ph: 5.2
Mätt mäsk-ph: 5.4


Humleschema
@60 min - Perle - 20 IBU
@20 min - Perle - 15 IBU
@15 min - White Labs jästnäring
@5 min - Protafloc
@5 min - Spindasol B


Jäst
Fermentis Saflager S-189 - 1 paket till 11L vört.
Jäst i 12-13 grader.
16 grader mot slutet av jäsningen.


Brygglogg
2023-11-02
Smärtfri bryggdag där jag prickade alla siffror nästan felfritt, något som vissa kanske inte lägger någon större vikt vid. Det är ändock tillfredsställande att veta vad ens system levererar och att kunna förutspå resultatet. Tillsatte jästen vid 19:30-tiden på kvällen.

2023-11-03
Morgonen dagen efter finns det inga spår efter startad jäsning. Givetvis störigt med jäst som tar lång tid på sig, men med lagerjäst i svalare temperaturer kan det vara så. Efter lite letande på forum så verkar det vanligt för jästen att ta lång tid på sig att komma igång. Rekommenderad jästemperatur för jästen är 9-15 grader och min jäskyl är inställd på 13 så det borde inte alls vara några problem för det att komma igång i den temperaturen. Ska hålla lite koll under dagen.

2023-11-05
Världsrekord för "lag time" för denna jäst. Även om det alltid pågår mer aktivitet i jäskärlet än vad man kan se på ett vattenlås så går det ruskigt långsamt denna gång. Uppskattar uppstarten för S-189 att ligga på ca. 60 timmar. Vi får se hur detta påverkar ölet i slutändan och min fingerkänsla säger att detta även kommer påverka utjäsningen negativt. Dock ska detta vara en jäst som jäser ut ölet mer än t.ex. 34/70, men den tröga starten känns det tveksamt. Nivåan i vattenlåset rör sig låååångsamt.

2023-11-07
Nu helt stilla i vattenlåset?

2023-11-08
Tar ett SG-prov och ser att ölet jäst ner till 1.020. Oroväckande att aktiviteten i vattenlåset tog så pass många dagar att komma igång samt att det var ovanligt dålig fart på det. Jag höjer till 15 grader i jäskylen för att se om det hjälper till med utjäsningen, men något säger mig att det inte kommer jäsa ut som det ska. Ölet är nu 3.3%, men utjäsningen är bara 55%. Hade räknat med ett FG runt 1.010 och därmed en utjäsning på 77%, ungefär. Vi får se vad som händer. Var det något fel på jästen?

2023-11-12
SG: 1.017

2023-11-15
SG: 1.015

2023-11-19
FG blir 1.015. Sätter igång med kallkrash. Får se hur den här ölen blir och smakar. Utjäsningen landar på ynka 66% vilket är betydligt mindre än vad jag hade räknat med. Efter att jag misstänkte att jäsningen inte riktigt gick som den borde så började jag läsa om andras erfarenheter av jästen och det verkar som att jästen (eventuellt) gynnas av att rehydreras. Det råder olika råd och rön om just detta så jag låter det vara osagt. En påse jäst ska dock räcka till 20-30 liter och jag hade bara 11 liter till jäskärlet, så någon underpitch är det inte tal om. I slutändan blev det dock öl, även om jag hade räknat med att den skulle bli ca. 0.5% starkare, vilket känns som en större motgång när det nu rör sig om rätt alkoholsvag öl. Hade det varit en öl på 6% eller starkare hade det spelat mindre roll. Nu landar den precis under 4%, så det blir en riktigt sessionabel historia. Jag väljer därför att byta namn på ölet till "Vinterdricka", vilket anspelar på den svagare pilsnerversionen från tiden före starkölsförbudet i Sverige (1922-1955). Ölet ser även ut att bli betydligt mörkare ön vad jag hade räknat med. Lite orolig är jag även för att den kommer vara lite för söt med tanke på den dåliga utjäsningen i kombination med den krafitga munich II malten.

2023-11-26
Fatar.


Ställer alltid in vattentemperaturen på två grader över inmäskningstemperatur då temperaturen alltid sjunker när malten åkt i.


När maltmängden inte är så stor blir det enkelt att med hjälp av den specialsydda bryggpåsen mäska in lite försiktigare. Långsamt sänka ner malten i mäsken.


Grenröret från SS Brewtech fungerar perfekt tillsammans med Grainfather G40. En del skum blir det dock trots den försiktiga nedsänkningen.


Vörten blir klarare och klarare för varje bryggning.


Inte mycket rester kvar efter att vörten kylts och flyttats till jäskärl. Majoriteten av det på bilden är humlerester samt proteinfällningar.


6 reaktioner på ”Vinterpilsnern som blev till vinterdricka

  1. Jan Torsson

    Hej Lars!
    Kul läsning! Alltid trevligt å roligt å se hur andra brygger å tänker.
    Tror du är på rätt spår med din Xtra påse å arm för att sprida mäsk/vört över maltbädden.
    Å att använda 2 jäst sorter vid bryggtilfälle är kanon! Bra sätt för att hitta sin perfekta jästsort.
    Men är lite förundrad över att du inte lakar?
    Missar du inte lite socker?
    Har precis köpt mig ett Grainfather, å är intresserad av tips.
    Å till skillnad från dig, är jag "nybryggare"
    Från 2020. Mvh Jannä

    Svara
    1. Lars

      Tjena Jannä!
      Riktigt kul att du hittat bloggen!

      Anledningen till att jag inte lakar är att jag helt enkelt inte upplever något behov av det. Att man missar några pinnar i effektiviteten tycker jag inte spelar någon större roll, och sedan finns det ju inga smakmässiga fördelar med att laka. Tvärtom kan man argumentera för att det är ett extra moment som tar både tid (även om det inte är så mycket) samt att det oxiderar vörten i onödan. Vill man maxa sitt bryggsystem i både effektivitet och mängd så är det givet att man ska laka, men jag har heller inget behov av så pass mycket öl. Jag kan lugnt och ledigt fylla två 13L-jäskärl utan att laka, vilket sedan blir lagom för mina fat, som är på 9-L. Så det är anledningarna att jag inte lakar, men jag tycker givetvis att alla ska göra det som de tycker passar bäst.

      Svara
      1. Jan Torsson

        Aha, då förstår jag.
        fast svaret fanns när dina tidigare inlägg lästet. Å om man använder 4-5 Hg mer eller 7-10 kr, kan ju kvitta!!! Mer e det inte.
        Själv är jag otroligt snål å brygger nog lite mer än du??? Å gillar att brygga exakt!.

        Köpte i somras samma kvarn från Grainfather. Så bra! 5 minuter 9,4 kg rätt ner i malthink. Precis innan bryggstart.

        Tack! Tänkte chansa på 13 amper säkring, men nu drar jag nya kablar å 16 amper. ( Fast 15 amper NZ, 13 UK å 16 i Sverige, om man läser det finstilta)

        Ser framemot din nästa bryggning!
        Å om det går bra å ställa fler frågor o undringar?
        Mvh Jannä

        Svara
        1. Lars

          Jag håller med om kvarnen. Jag har vevat själv under flera år och även om det tog emot att köpa en självgående på grund av kostnaden så är det ruskigt skönt.

          Det är bara att fråga på!

          Svara
  2. Johan

    Hej Lars!

    Jag delar din erfarenhet med S-189. Jäser en pilsner sedan en vecka tillbaka. Knappt någon aktivitet i vattenbadet första dagarna sen blygsam aktivitet någon dag för att sedan avta. Verkar dock som det händer en del aktivitet under huven trots allt då det från början rör sig i jästkakan samtidigt som det kröjsar (om än blygsamt).

    OG 1050, 1028 fjärde dagen idag (dag 8) är det på 1012 (tryckjäste sista tredjedelen på 18 grader). Gick från 13-15-18 grader. 13 grader första 2 dygn sen 15 grader 3 dygn följt av 18 och tryck. Pitchade 2 paket så till 21L vört så ca 1gram/liter.

    Kan det vara så S-189'an inte orkade din höga andel munichmalt (dessutom Munich 2), pga lägre diastatisk "power"? S-189'an verkar ju ganska känsligt och har inte alls den kraft som W34/70 besitter?

    Tack för bra läsning. Fortsätt så! 🙂

    Svara
    1. Lars

      Hej Johan!
      Kul att du läser bloggen och skriver. Intressant tanke om S-189 och munichmalten! Ska genast efterforska om det ligger något i det. Har planerat en till lagerbryggning med den jästen så får se om det blir någon skillnad.

      Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *