Gå till innehåll

Efter drygt sju år som hembryggare tänkte jag att det var dags att ta ut svängarna lite och brygga en öl baserad på vad jag hittills lärt mig. Det är en öl jag funderat på att sätta ihop alltsedan jag började få en fallenhet för engelsk ale. Det är något lättsamt med låg kolsyra och knäckig maltsmak som jag tänker mig ska få rinna från min nya Nukatap med stoutmunstycke, som jag skrev om tidigare. Det har varit väldigt roligt att få knåpa ihop receptet och även något jag ville göra utan att läsa andra färdiga recept, bläddra i böcker eller läsa på forum. Troligtvis är det första gången jag sätter ihop ett recept utan några som helst riktlinjer från andra källor, helt på egen erfarenhet, eller bristen av just detta, beroende på hur resultatet blir. Vad blir det för öl egentligen? Någon slags blandning av en porter och en ESB kanske?

Receptet utgår från jästen där jag alltsedan min engelska porter, som jag anser vara en av mina bästa hembrygder hittills, velat återkomma till Fullers-jästen. En ganska allsidig jäst för engelska stilar som kan användas till det mesta. Den är en väldigt tam utjäsare men desto bättre flockulerande jäst som jag tycker lämpar sig för alkoholsvagare öl, även om jag kommer försöka få denna öl att landa strax över 5%. Vid porterbryggningen landade FG på hela 1.023, så jag tar med det i beräkningen till denna öl. Jag går på Wyeast-varianten (1968) ännu en gång och hoppas att den kommer lämna samma mjuka och maltiga kropp efter sig som sist.

Basmalten blir en ny bekantskap i form av Crisps mest maltiga basmalt, Best Ale Malt. Den är något mörkare än den annars utmärkta Maris Otter och rekommenderas av Crisp själva att användas i basmalt till mer traditionell engelsk ale. Det är kanske inget supertraditionellt över just denna öl, men själva känslan vill jag åt. I övrigt vill jag slå ett slag för att man som hembryggare vågar variera sin basmalt då jag tycker det är ett bra sätt att få variation på sin öl. Brygger man alltid med samma basmalt kommer all din öl har toner av varandra. Basmalten utgör en övervägande majoritet av maltnotan och rör man sig mellan olika stilar från olika länder är det trevligt om grundsmakerna också varierar.

Ölen tar om möjligt ett litet steg från de brittiska traditionerna genom att bestå av ca 15% havremalt, även om också den kommer från Crisp. Tänker mig dock att havremalten ska ge mig lite extra krämighet.

När det gäller karamell-/crystalmalt anammar jag något som jag tror mig ha läst i någon av Gordon Strongs böcker, vilket är att dela upp malten mellan två olika sorter. Notera att jag inte letat upp boken för att se om det stämde. Det hade nämligen kunna betraktas som fusk i sammanhanget då jag skulle ha frångått principen att bygga ölet på egen erfarenhet. Så istället för 8% av en och samma karamellmalt delar jag upp denna i två lika stora andelar av Crystal 150 och 240. Det är denna del av receptet som jag känner mig mest osäker på. Respektive sort rekommenderas dock upp till 10% av maltnotan så jag hoppas 4% av varje inte ska bli för mycket.

Humlen har jag inte lagt alltför mycket tanke på utan jag tror att en jordig och lätt marmeladig Fuggle blir bra. Jag tänker mig att teoretiska 25 IBU blir lagom för att bryta igenom den förmodade låga utjäsningen något. Någon särskilt bitter öl vill jag som sagt inte att detta ska bli.


Namn: KällarAle
Stil: Någon slags engelsk ale
Bryggmetod: Grainfather - Ingen lakning
Mäskeffektivitet:
71%
Beräknad mängd till jäskärl: 12L
Mängd till jäskärl:
12L
Beräknat SRM/EBC: 11/22
Beräknat OG: 1.059
Koktid: 60 min
Beräknat IBU: 25
OG: 1.057
FG: 1.024
ABV: 4.3%


Maltnota (kg-%) (Färg lovibond)
75% Crisp Best Ale (~2.8L)
14% Crisp Naked Oat Malt (~1.5L)
4 % Crisp Crystal 150 (~64L)
4 % Crisp Crystal 240 (~101L)
2.5% Weyermann syramalt (~2L)

Mäskschema
67 grader i 60 min
76 grader i 10 min
Omrörning när 30 min återstår av mäskning.


Total mängd vatten: 19.9L
Mäskvatten:
19.9L
Lakvatten:-


Vattenbehandling
2g Kalciumsulfat
4g Kalciumklorid
1.5g Antioxin SBT

Vattenprofil
Kalcium: 101
Magnecium: 2
Natrium: 8
Klorid: 113
Sulfat: 62


Beräknat mäsk-ph: 5.25
Mätt mäsk-ph: 5.4
Mäskjustering: -


Humleschema
@60 min - Fuggle (kottar) 15IBU
@15 min - White Labs jästnäring
@15 min - Protafloc
@5 min - Fuggle (kottar) 10 IBU


Jäst
Wyeast 1968 - London ESB Ale
19 grader primärjäsning. Höjer till 21 mot slutet.
Rekommenderad antal jästceller: 131 MD
Beräknad mängd jästceller: 100 MD


Brygglogg
2021-11-21 Bryggdag utan några som helst bekymmer. Kom igång med bryggningen på eftermiddagen så 20:30 var jag städad och klar med allt.
2021-11-22 Kikar in i jäskylen morgonen efter och ser till min glädje att det är långsam aktivitet i vattenlåset. Var lite orolig eftersom det inte blev någon förkultur denna gång.
2021-11-23 Full fart i vattenlåset.
2021-11-24 Avtagande aktivitet på morgonen och under kvällen så är det väldigt lite fart i låset. Höjer temperaturen till 21 för att hjälpa till. Planerade OG efter en väldigt låg utjäsningsprocent så allt är troligtvis som det ska. Tidigare anteckningar visar även på att jästen är väldigt snabb. Förväntar mig att den når FG under morgondagen vilket innebär att den behöver 3-4 dagar på sig för en normalstark vört.
2021-11-26 Stopp i vattenlåset. SG ligger på 1.024. Är ganska säker på att det blir FG.
2021-11-27 Kallkrash.
2021-12-02 Fatar och tycksätter till låga 0.5 bar. Inte helt smärtfritt dock då jag till en början inte fick ut någon öl genom ventilen. Misstänkte då att den täpps igen av jästen eftersom den är extremt flockulerande och bildar ett nästan leraktigt kaka i botten. Så var det. I mitt försök att få ut ölen började jag då skruva på ventilen eftersom det gör att tappröret på insidan av brew bucket då roterar uppåt och från själva botten och jästen. Dock visad det sig att själva packningen satt väldigt löst och det började då runna ut öl från jäskärlet. Samtidigt som detta hände så släppte proppen i ventilen och det började flöda ut öl på golvet i jäskylen. Samtidigt som detta pågick så höll jag på att rengöra tappkranarna och slangarna på insidan av ölkylen med hjälp av det fat som ölen skulle flyttas till. Det hann således försvinna en del öl innan jag han lyckades börja flytta ölen. Allt som allt förlorade jag uppåt tre liter öl och det blev att fylla fatet med öppet lock. Inte jordens undergång men ölet utsattes för en del del syre samt att jag fick skura golv i jäskyl samt golvet i bryggrummet, under kylarna osv. Tur att jag inte hade bråttom till något. Öl blir det i slutändan och till min glädje har jag nu två fulla fat med öl för första gången på några år. Alltid lär man sig något.

Passade även på att fata en lager under bryggdagen.

Det har blivit väldigt mycket flasköl under de senaste åren och det är nog drygt ett år sedan jag gjorde mig av med mitt andra 18L-fat. Brygger man mycket belgiskt blir det så. Nu har jag dock tänkt ändra på det och har införskaffat mig ett nytt 9L-fat vilket innebär att jag nu är tillbaka till ägandet av två fat. Jag slutade med att laka mina brygder för ganska länge sedan och jag tömmer sällan ett fat på egen hand, vilket gör att ett mindre fat passar mina behov betydligt bättre. Senast jag jag tömde ett fat var i början på sommaren då min första version av husets lager gjorde entré. I skrivande stund jäser version två i jäskylen och min tanke är att ha ett dedikerat lagerfat då jag själv har ett växande intresse för stilen, samt att det är en stil som går hem i hushållet och bland gäster. Det är inte omöjligt att det i framtiden bli ännu ett fat eftersom lagringsfasen tar sin tid och man annars riskerar att vara utan lager en längre tid, vilket ju absolut inte är önskvärt!

I samma varukorg som fatet klickade jag även till en ny tappkran som jag sneglat på ett tag. Som ni ser på bilden ovan så är den bortre kranen av enklare utförande. Dessa har fungerat fint så länge man använder tappen någorlunda regelbundet. I mitt fall har jag märkt att den tenderar att klibba fast med jämna mellanrum och fram tills nu kunde jag faktiskt inte använda den nu utbytta kranen då den senaste ölen stått på så pass länge att handtaget helt enkelt inte gick att rubba. Jag dricker helt enkelt för lite öl.

Valet föll på en svart Nukatap-kran. Dels tyckte jag det var lite kul med en svart kran som bidrog med en viss Batman-känsla, men främst så fanns det en del roliga tillbehör till kranen. Det finns en snäppet dyrare version av kranen med inbyggd flödesreglering. För tillfället känner jag inget behov av en sådan eftersom jag använder sytråd mellan fatet och bakstycket. Det skiljer dock bara 100 kronor mellan kranarna så det är möjligt att jag skaffar mig en sådan om även den bortre, enklare kranen, i framtiden ska bytas ut. Förutom tillbehören så har Nukatap-kranarna även en invändig design som gör att den inte ska klibba fast lite enkelt. Den har en missilliknande släde som gett kranen sitt namn.

Första tillbehöret jag köpte var en stout spout. Kanske också det mest onödiga eftersom jag inte serverar med kvävegasblandning, men jag tyckte det var lite kul. Om det resulterar i ett kompaktare skum med vanlig kolsyra återstår att se. Men jag hoppas kunna ge mina engelska ale en lite elegantare touch:

Ett mer användbart tillbehör syns på bilden nedan, en growlerfyllare som gör att man snabbt och smidigt kan fästa en 12x15/12x16mm slang på kranen. Detta är något jag kommer ha en hel del användning för då jag fram tills nu haft det lite kämpigt med att fylla flaskor utan att det skummar över efter att man fyllt flaskan en fjärdedel. Mindre kladd och torkande blir förhoppningsvis resultatet:

Vill man vara ännu mer avancerad och syrefri i sin överföring kan man även skaffa sig "ball lock spout" som gör att man kan fästa en kulkoppling direkt på kranen. Det finns även en fjäder som man kan köpa till för att göra kranen självstängande. Fjädern känns likt stout-tillbehöret mest som en rolig finess, men dyker det någon gång upp en hållbar men mindre growler med kulkoppling på känns kulkopplingstillbehöret som ett utmärkt tillbehör om man vill skänka bort IPA eller annan syrekänslig öl.

Jag passade även på att byta ut sytrådarna på insidan av kylen då dessa suttit där i några år. Även om jag sköljer dessa med både PBW och Saniclean inför varje nytt fat så var det dags för nya slangar. Med JGs push-in kopplingar tar det inte mer än någon minut att byta ut båda. En välbehövlig renovering både invändigt och utvändigt.