Gå till innehåll

Grainfather Rolled Plates

För drygt två månader sedan upptäckte jag att Grainfather skulle släppa en uppdaterad version av sina silplåtar. Alla som är bekanta med Grainfather vet att detta är den mest ifrågasatte delen av hela bryggverket där det känns som att man under tillverkningen valde att spara in på materialkostanad för plåtarna, samt att de på något sätt aldrig kändes riktigt genomtänka. Hembryggare verkar ha haft störst problem med den undre silplåten och de ökända silikonpackningarna som åker av när plåten ska ner i maltkorgen. Personligen har jag aldrig stört mig särskilt mycket på just den undre plåten eftersom några spray med Star San alltid hjälp mig att få plåten på plats relativt enkelt. Desto mer problem har jag haft med den övre silplåten som tenderar att kollapsa ner i vörten under mäskningen. Jag blev väldigt nyfiken på dessa uppdaterade och valsade silplåtar eftersom man nu slapp silikonpackningarna till både övre och undre silplåten, så jag beställde hem dem direkt de fanns tillgängliga på Humlegården.

Direkt när jag packade upp plåtarna började jag undersöka dessa och blev ännu mer nyfiken, eller rättare sagt osäker, på dess funktion. Den undre silplåten var det egentligen inget att fundera över då denna snabbt och smidigt gled ner i maltkorgen. Men när det gällde den övre silplåten så förstod jag inte riktigt hur jag skulle kunna använda denna. Här bör jag tillägga att det finns absolut ingen information om plåtarna på vare sig Grainfathers hemsida eller på Humlegården (eller annan återförsäljare inom Sverige eller utomlands), annat än att de ska ersätta de äldre plåtarna. Jag ställde några frågor om plåtarna på ett forum och när svar började trilla in så tenderade dessa att komma från ägare av de nya Grainfatherenheterna, som då inte förstod mitt problem. Det var då jag började förstå att problemet till stor del låg hos mig själv, eller kanske inte helt och hållet, men till stor del...

För det hutlösa priset av 749 kronor, en beskrivning som sa att dessa valsade plåtar ersätter de gamla plåtarna samt att man mäskar och lakar på samma sätt, så förväntar jag mig att dessa ska fungera precis som de gamla plåtarna, fast bättre. Det är ju så de marknadsförs. Samtidigt kände jag mig ganska korkad när jag plockade upp den övre silplåten, tittar på den, funderar, lägger den i ett vattenbad och ser att den sjunker som en sten. Vad ska jag med denna till, tänkte jag? Dyr var den också. För att detta ska bli begripligt för er som inte lusläser bloggen bör jag tillägga att jag slutade laka för några år sedan och att det är här som det felar. Den gamla övre silplåten hölls, en bra bryggdag, fast ovanför vörtytan med hjälp av just den besvärliga silkonpackningen. En dålig dag åkte packningen av så pass många gånger att man till slut gav upp, eller så greppade packningen inte mot maltkorgens kanter vilket gjorde att hela plåten gled ner i vörten. Eftersom de uppdaterade plåtarna inte har någon silikonpackning kan jag nu konstatera att dessa, med fokus på den övre, är designad för de som lakar eftersom plåten då "flyter"/vilar ovanpå mäsken då denna är tjock nog att bära upp den. Lakar man inte och tillsätter hela vattenmängden vid inmäskning så blir mäsken för tunn för att detta ska fungera. För lakande ägare av de nyare Grainfatherbryggverken antar jag att detta känns ganska självklart eftersom dessa nya bryggverk har silplåtar med samma design. Men, borde inte Grainfather ha kunnat varit lite tydligare med detta? Skriva något om detta ganska dyra tillbehör på sin hemsida, eller kanske på förpackningen så att återförsäljare kan informera om detta? Även om man förespråkar lakning vid användningen av bryggverket så har tillverkarna själva skrivit artiklar på sin egen hemsida om icke-lakning med bryggverket. Samt att man borde vilja marknadsföra sin produkt som ett mer flexibelt bryggverk än vad det blir om man säljer dyra tillbehör och då tar för givet att alla brygger på ett och samma sätt. En gnutta dåligt kan jag tycka.

Här kan det vara intressanta att resonera kring den övre silplåtens funktion då det säkert finns ganska många GF-bryggare där ute som inte tycker den behövs alls. Jag har själv bryggt några gånger utan denna och visst går det utmärkt, men jag föredrar trots detta en fungerande övre silplåt. Denna hjälper till att jämna ut den cirkulerande vörten så att den fördelar sig jämt över maltbädden. Man får, anser jag, en bättre effektivitet men med hjälp av silplåten, ett argument man kan ifrågasätta vikten av, men även en klarare vört. Här kanske några lyfter på ögonbrynen. Dels ser man inte poängen med en klar vört men även inte hur den övre silplåten faktiskt hjälper till med detta. Lyfter man bort silplåten så landar den cirkulerande vörten på ett och samma ställe i maltbädden, även om det ligger en del vätska ovanför. När man sedan lyfter upp maltkorgen för avrinning så är det tydligt att vätskan tagit en och samma väg ner genom maltbädden, vilket en försämring i effektiviteten också visat mig, då det finns tydliga försjunkningar i malten. Med silplåten på plats fördelas malten jämt över maltbädden, vörten tar inte en enskild väg ner genom bädden, samt att detta hjälper till att filtrera bort allt det som gör vörten grumlig. Sprider man vörten ovanför maltbädden jämt fördelar man trycken/suget neråt jämt, vilket torde underlätta filtreringen, samt minska risken för kanalbildning. Här har jag full förståelse för att det kan anses som hårklyveri för vissa. Om man inte bryr sig om klarheten på vörten så är det helt okej. Alla brygger vi på olika sätt och med olika tekniker. Jag ser dock hellre en klar vört då jag tror det finns fördelar med detta. Köper man sedan ett bryggverk med RIMS-funktion tänker i alla fall jag att möjligheten till en klar vört ska finnas där då det är en funktion som man betalat för.


Vi börjar med den övre silplåten:

Som förhoppningsvis syns på bilden är det en klar förbättring gällande kvalitet på den övre silplåten. Medan de äldre plåtarna kunde vara lite skeva, men fungerande, är dessa raka, robusta och betydligt tjockare.


Den undre silplåten:

Inte så mycket att skriva om den under plåten. Den glider enkelt ner i maltkorgen vid installation. Hade kanske kunnat ha någon nanomillimeter större diameter då jag tycker den hade kunnat sitta lite tajtare mot maltkorgen. Vid den första provbryggningen så rann vörten betydligt fortare genom maltbädden när korgen höjdes för avrinning. Det uppstod även en försjunkning längs kanterna på bädden vilket innebär att vörten rann längs väggarna istället för jämt fördelat genom hela bädden. Kanske en småsak i sammanhanget dock?


Övre silplåt på plats:

Tydligt glapp mellan maltkorgen och plåtens valsade kant.


Min tillfälliga, fula men fullt fungerande lösning för att kunna brygga lakningsfritt:

Tillslut fick jag vara lite uppfinningsrik och göra på detta sätt, vilket fungerade utmärkt. Lite ståltråd som snabbt och enkelt kan justeras i höjd beroende på vörtmängd. Med hjälp av dessa kunde jag vila silplåten ovanpå vörten och cirkulera utan problem. Det blev också enkelt att lyfta upp sillåten och röra om i malten efter halva mäskningen, en rutin jag också kommer kunna bibehålla utan bekymmer då det var under detta moment som de gamla packningarna inte kunde fästa mot den fuktiga maltkorgen. Ett sista plus är att man nu också slipper de småvassa kanterna på de äldre plåtarna.

Slutet gott allting gott. Plåtarna var dyra men de har efter lite modifikation visat sig fungera fint även för en ickelakande GF-bryggare.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.