Gå till innehåll

Fermenter King Junior

Ni som lusläst bloggen minns kanske att jag resonerat kring ett trycktåligt jäskärl mindre än Fermentasaurs (35L) och Fermzilla (27L). Nu har det dykt upp ett på den svenska marknaden och jag hämtade ut mitt förbokade exemplar i fredags (skrivande stund måndag) som jag nu också skruvat ihop och provat att trycksätta.

Anledningen att jag väntat på ett nytt jäskärl med de funktioner som nya Fermenter King Junior har är flera. För det första har jag slutat att satslaka eftersom jag inte kan finna några smakmässiga fördelar med att göra det, enbart nackdelar med min bryggutrustning, och det blir aldrig att jag dricker eller ens har möjlighet att bjuda bort större mängder. 10-15 liter räcker alldeles utmärkt för mig.

För det andra så är ett "headspace" på 20-25 liter inte önskvärt av utrymmesskäl men jag intalar mig även (kanske i onödan) att det blir ett större täcke av syre, även om det pågått en jäsning. Kanske inte det starkaste argumentet men ett jäskärl på 35L är lite väl onödigt att arbeta med om man inte behöver.

För det tredje så vill jag ha möjligheten att kunna jäsa under tryck. Även om jag hittills bara gjort det en gång med kveikjäst i min Fermentasaurus så vill jag i framtiden eventuellt göra det igen eller även kunna snabbjäsa en lager.

För det fjärde så vill jag inte brygga öl där toppnoterna från modern humle ska skina så effektfullt som möjligt i ett jäskärl utan icke trycktåligt jäskärl. Jag kan flytta ölen relativt syrefritt samt även trycka in kolsyra efter torrhumling, vilket skapar en mer syrefri miljö men framför allt kan jag trycka ner humlen i vörten för att maximera samtliga pellets kontakt med det blivande ölet. Det blir således inte samma matta ovanpå vörten där en stor mängd av humlen inte får tillräcklig kontakt. Just detta moment har gjort stor skillnad för mig och jag har som sagt svårt att ta mig för att brygga humle utan denna möjlighet.

För det femte så är jag lite less på det jobb Fermentasaurusen kräver. Den har fungerat helt okej och det är absolut ingen dålig produkt, men det har blivit en del jobb som jag gärna undviker. Den är omöjlig att få tag på reservdelar till om man som jag lyckats skruva sönder en del av spjällventilen. Vid var tredje bryggning så har samma ventil, ej trasig, läckt lite mer än brukligt och jag har behövt säkra med en bunke under jäskärlet vid jäsning. Det har i sig inte varit något problem med jag har blivit rätt trött så att rengöra den med PBW och sedan desinfektionsmedel, torka utsidan torr och sedan lägga hushållspapper under spjällventilen för att se om det droppar. Sedan måste man även komma fram till om kärlet läcker eller om det är vattedroppar som runnit ner längs sidan så man fyllt det under rengöringen. Nej tack. Fermenter King Jr. är utan bottenventil likt Fermentasaurus snub nose-version.

Att den är utan bottenventil leder också till en kompromiss som jag helt enkelt får svälja. Jag kommer använda detta jäskärl till att primärt brygga humlebetonad öl. Förra året skrev jag ett blogginlägg om att maximera humlesmaken som knyter ann till metoderna ovan. I det inlägget tipsar jag om att göra sig av med så pass mycket jäst som möjligt innan torrhumling, något som går emot vad många hazy ipa-fanatiker förespråkar. Dock håller inte forskningen kring detta med humlesmak och arom med om detta, utan istället bör man avlägsna så mycket av jästen som möjligt innan torrhumling. Jag tänker inte gå in på det i detalj utan kan istället rekommendera Hop & Brew School podden där detta på ett mycket detaljerat sätt tas upp, av bland annat Yakima Valley. Sedan är jag personligen inte så förtjust i de smaker som utvecklas när man torrhumlar i början eller under aktiv jäsning. Fruktsmakerna tenderar att bli lite för jolmiga istället för vassa och fräscha. Men, med mitt nya jäskärl kommer jag alltså INTE kunna göra mig av med jästen innan torrhumling, vilket är lite trist.

För det sjätte så möjliggör ett trycktåligt jäskärl kallkrasch under tryck. Jag vill inte ha med massa humlebös och jäst ner i fatet och en effektiv kallkrasch under tryck med möjligheten att tappa ölet från ytan, som med Fermentasaurus, tar hand om detta på ett effektivt sätt.


Efter att ha skruvat ihop den och trycktestat produkten så har jag några reflektioner att dela med mig av. Egentligen så nämner jag alla de positiva egenskaperna i mina resonemang ovan och kvar blir då de saker som jag tycker hade kunnat göras bättre.

På bilden nedan ser ni en del av locket som ska monteras och skruvas på. Säkerhetsventilen är självklar och med lite fundering så förstår man även hur fjäderpackningen ska sitta i fatventilen. Jag blev dock lite förvånad över att man behövde göra detta själv och för en oerfaren bryggare kan det nog uppstå en del frågetecken. Det var i ärligheten namn inte glasklart för mig heller, men efter att ha sökt upp reservdelar till fat på humlegårdens hemsida så visade det sig att jag tänkt rätt. Jäskärlet kom helt utan manual, vilket jag tycker är okej om det då finns tydliga instruktioner om var detta finns att tillgå. Dessvärre är att de manualer för att sätta ihop produkten som finns på Keg Kings (tillverkaren) hemsidan inte korrekta. Locket består av helt andra delar vilket får en undra om allt står rätt till. Nu fick jag det att fungera utan större problem, så ingen fara på taket. Keg King har en video på youtube om produkten, men även den är något missvisande. Eftersom produkten är så pass ny antar jag att det gjorts en del förändringar i och med lanseringen i Europa.


Nedan ser ni fatventilerna och den vänstra är ganska inte i hundraprocentigt skikt och borde väl inte passerat någon slags kvalitetskontroll. Även om denna fungerar tycker jag det är lite tråkigt att få en helt ny produkt som ser ut så här. Eftersom Keg Kings film om jäskärlet förvirrade mig något till en början så funderade jag ett tag på om jacken i den vänstra ventilen var där för att markera att den ena är för gas och den andra för dryck, vilket det brukar kunna vara på conreliusfat. Dock så är allt i övrigt identiskt och likaså fjäderpackningen samt röret som dessa sätt på.


En sak som gjorde mig lite mer irriterad och som BORDE vara bättre är fjäderpackningens passform när man väl skruvat på allt på locket. Det är inte helt enkelt att se på bilden nedan men ovandelen av fjäderventilen, alltså den del som trycks ner när man sätter på kulkopplingen och som släpper ut tryck från själva fatet (gas eller öl beroende på vilken), sitter allt annat än horisontellt. Jag vågar till och med påstå att de sitter väldigt snett. Jag skruvade av båda dessa ett tiotal gånger, justerade fjädringen, skruvade igen på olika sätt för att försöka låsa fast packningen så rakt som möjligt, men icke. Lite för dåligt kan jag tycka. Tittar du på hur en fatventil på ett Corneliusfat ser ut så är skillnaden stor. Dock så fungerade både ventilerna i alla fall när jag trycksatte och tömde vätska från den "flytande bollen".

Det var mina först intryck av Fermenter King Junior utan att faktiskt ha jäst eller serverat någon öl från den. Men eftersom jag är så pass bekant med den snarlika Fermentasaurus så känner jag mig säker på att det kommer göra jobbet, nu när den är ihopsatt och bevisligen fungerar.

8 reaktioner på ”Fermenter King Junior

  1. Henrik

    Det är väl inte KegLand som gör dessa, därav de "missvisande" manualerna antar jag. Ser fram emot att höra en utvärdering när du hunnit testa den mer.

    Svara
    1. Lars

      Det har du rätt i, jag skrev fel i inlägget men har ändrat nu. Antar att jag var lite seg i skallen. Dock var det Keg Kings hemsida jag var inne på. Keg Land tillverkar vad jag vet ingen produkt med samma namn, så det kan omöjligen ha blivit så galet. Här är manualen:
      https://drive.google.com/file/d/1gak25xWwbh-JD15FrAnUw-HTJiR0xg3D/view

      Ska i skrivande stund flytta över första vörten till kärlet så om några veckor kommer en utvärdering. Tack för att du var uppmärksam!

      Svara
  2. Patrik

    Hej Lars!
    Tack för att du delar med dig av dina erfarenheter, själv har jag nyss kommit med i matchen och börjar intressera mig för detaljer kring jäsning. Noterar att en bild i början visar ett "prov" med trycksättning, så använder du en sodastream kolsyretub normalt för detta (manometer givetvis...)? Vilket tryck avser du köra med under jäsning? Enligt en notis jag läste så får du en "naturlig kolsyresättning" vid jäsning under tryck (förutsatt tryck med kolsyra?), kommentar till det?
    Tack på förhand!

    Svara
    1. Lars

      Hej Patrik!
      Kul att du börjat grotta ner dig i jäsningen. Det är den viktigaste delen i processen, anser jag. Jag kommer primärt inte jäsa under tryck med detta jäskärl utan koppla på en "blowoff". Men om och när det blir aktuellt med trycksatt jäsning så beror det lite på valet av jäst. Olika jäststammar är olika känsliga för tryck. Vissa saisonstammar är t.ex. känsligare för tryck medan det finns lagerstammar som hanterar tryck mycket bra. Så det beror lite på. Jag jäste med kveikjäst tidigare i år och just det jästen klarade 10 PSI utan problem.

      Och ja, du får en viss naturlig kolsyresättning vid jäsning under tryck. Tysk bryggning handlar till stor del om detta, att kolsyra med det tryck som jästen bildar.

      Svara
  3. Mike

    Såg precis ditt inlägg och blev lite glad! Jag har också skaffat en Junior och ska börja tryckjäsa vissa öl, men framför allt vill jag ha färre överföringar, trycksatt torrhumling och ett kärl man lätt kan kallkrascha i utan att få in syre i kärlet. Tänkte också förlänga gasröret neråt lite med en ett par cm lång slangstump så att man kan torrhumla samtidigt som man flushar ut luften som dras in med humlen (ett litet övertryck med locket öppet alltså). Ska också prova att tappa på flaska med mottryckstyllare direkt från fatet. Får se hur det landar! Ska bli kul att följa din resa med det i alla fall!

    Svara
    1. Lars

      Kul! Då får vi tipsa varandra. Jag har jäst en öl i Jr. nu och har hunnit fundera lite på det hr med blowoff. Min känsla är att det eventuellt skapar ett lite högre tryck i kärlet än med ett klassiskt vattenlås, och att detta kan påverka viss jäsning negativt. Jag har dock inte något vetenskapligt på detta och ölet jag bryggt nu har tagit sig ner till 1.015, så jag behöver lite fler bryggningar med bekant jäst för att se.

      Svara
      1. Mike

        Ja, vad jag har förstått så är det bara viss öl som man kanske vill tryckjäsa (alltså minska esterproduktionen i), och inte mer än ca 1 bar (kanske mer neråt 0.6-0.8 bar verkar vara en vanlig nivå på tryck under jäsning). Känns inte som om en vanlig blowoff lyckas åstadkomma så vidare högt tryck, men jag är också osäker.

        Är också intresserad av att spunda i slutet av jäsningen för att kolsyra ölen också, vi får se ifall det påverkar utjäsningen något. Det skulle man ju i så fall göra på de allra flesta ölstilar man brygger eftersom det inte påverkar estrarna. Man får nog experimentera! Ska börja med en WC IPA så får vi se sen! Lycka till framåt!

        Svara
        1. Lars

          Det jag märkt tidigare och även med jäsning av min första öl på Jr var hur mycket tryck som byggs upp efter torrhumlingen. Vanligtvis plockar jag bort blowoff vid torrhumling och jag var ner varje morgon (fyra gånger) och lättade lite på trycket bara för att se hur mycket som byggdes upp. Där skulle man kunna spunda istället. Finns dock viss risk för DMS i och med att det startar en andra jäsning och jag vet inte riktigt hur detta påverkas vid tryck. En kraftig torrhumling för IPA och Pale Ale med pellets jäser nästan alltid ut ölet ytterligare två SG-poäng för mig.

          Svara

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *