Gå till innehåll

Den här ölen bryggdes den 29/5 och delades upp i tre. En del buteljerades och det är den som utvärderas här nedan. De andra två fick nya jäskärl och två olika versioner av brett.


Doft
Lätt mineral. Svårt att plocka upp några andra dofter faktiskt.

Smak
Mjuk beska. För 1.5 vecka sedan var pepprigheten djupare och mer dominant, men nu har smakerna landat bättre. Fortfarande en lätt pepprighet som framträder. Torr och väldigt lättdrucken. En tydlig smak av mineral framträder, vilket jag också känner igen från kommersiella saisons, främst Dupont som är mitt eviga riktmärke. Maltprofilen är som vanligt lättsam och utan några överraskningar.

Övrigt
Hittills den mest lättdruckna. Ölen har något vitvinsaktigt över sig nu när den mognat något. När ölen var ung hade jag en teori om att en något svalare jäsning skulle producera en mer lättdrucken öl med färre svårsmältna estrar, men så är det inte. Flaskjäst saison behöver precis som fler andra stilar några veckor på flaska för att smakerna ska sätta sig, trots 3-3.5 vecka på jäskärl.

Fokus för mina saison/farmhouse ales är jästen kvalitéer, men efter några bryggningar kan jag även se andra saker som jag vill fokusera på. Jag önskar generellt en hög kolsyra för att öka fräschören ytterligare. För att en saison ska få rätt känsla och för att den höga utjäsningen ska komma till sin rätt så är detta otroligt viktigt. Jag kommer även börja att laborera med humlen ytterligare för att komma fram till några olika kombinationer, beroende på vilken typ av saison jag vill brygga. För en mer klassisk belgisk saison önskar jag mer örtighet från humlen, samt betydligt mer bett i beskan. Jag börjar även fundera på hur och vilka maltsorter man ska addera för att få en viss komplexitet i maltsmaken, utan att förändra utjäsningen nämvärt.

Kölsch alltså... En ölstil som jag tror fortfarande är ganska okänd för de allra flesta. För de som inte vet brukar jag beskriva kölsch som en blandning av en lager och en en ale, fast åt lagerhållet. Just den här ölen, vars bryggning man kan läsa om här, jäste i ett lägre temperaturspann med förhoppningen om att ge en extra krispig finish.


Utseende
Som ni ser inte helt glasklar trots orörd närmare en månad på fat i kylskåp. Annars halmgul i klassisk lagerkaraktär.

Doft
Lätt, lätt maltprofil. Knappt märkbar humle som inte går att urskilja någon specifik karaktär från. Jästen producerar en knapp märkbar doft av äppelskal, enligt riktlinjer.

Smak
Krispig, fräsch med en lätt rundad munkänsla på slutet. Låg bitterhet i samklang i låg humleprofil. Belmahumlen kan jag inte påstå att jag känner av, men det är samtidigt svårt då jag inte bryggt med den tidigare. Renare och fräschare än en generisk lager, mindre sulfat i slutet även om jag anar att den finns där. Tycker att den rundade avslutningen sitter bra och bidrar till att de 4.9 procenten känns allt annat än blaskig. Trots att det är både malten och humlen håller låg profil, bildar de tillsammans med jästkaraktären en mycket välbalanserad öl.

Övrigt
När jag läser mina smakanteckningar så förstår jag att det kan vara svårt att skapa sig en bild av hur ölen egentligen smakar. Men det är också ganska svårt att sätta fingret på hur en kölsch smakar. I och med utvärderingen tjuvtittade jag på BJCPs riktlinjer för kölsch och jag tycker även dessa känns något diffusa. Ölen påminner om en lager, fast jag tycker detta är godare. Kan inte annat än att konstatera att detta är en av de bättre ölen jag bryggt, någonsin, då jag hittar inga fel alls. Visst, Belman hade kunnat utnyttjas på ett annat sätt, men då hade det också blivit en helt annan karaktär på ölet. Wyeast 2565 gör sig något bättre vid lägre temperaturer än vid rumstemp.

Dags för utvärdering av bryggningen med Wyeast 3726 (Blaugies).


Utseende
Halmgul med viss disighet. Senare prövningar än då bilden är tagen har ölen klarnat helt på flaskan. Att ge den 2.5-3 vecka på flaska är att rekommendera. Initialt en ganska märkbar skumkrona.

Doft
Tydlig saisonkaraktär. Klassisk pepprighet och jord med en viss fruktighet. Jämför man den med 3724 (dupont) så är denna betydligt mer återhållsam i sin karaktär. Dofterna är rundare.

Smak
Precis som med 3724 så rimmar smakerna väl med doften. Man bjuds inte på någon direkt överraskning. Initialt är den jordig med en djup pepprighet, tillsammans med en jästdriven fruktighet. Jag har svårt att hitta de fruktiga smakerna som många beskriver saisons med, typ persika och aprikos. Efter någon vecka på flaska så har pepprigheten tagit över och den måste beskrivas som djup och svällande. De huvudsakliga smakerna, som måste beskrivas som framträdande, är dock rundare och inte lika fräscha i sin framtoning. Munkänslan måste anses som ganska fyllig för denna typen av öl, något som hänger ihop med en lätt grynig maltighet.

Övrigt om jästen
En riktigt bra saisonjäst som helt klart kvalificerar sig för saison-jästernas finrum. Har dock svårt att motivera valet av denna före dupont-jästen, som framhäver smakerna mer tillsammans med fräschare och mineraligare karaktär. Mer av allt helt enkelt, samt att den här ölen är disigare, vilket gör den något mindre angenäm att brygga med.

5


Utseende

Gyllengul med viss disighet. Har bra med kolsyra redan eter 1.5 vecka på flaska och en generös skumkrona landar snyggt ovanpå ytan vid upphällning. Klarnar upp fin efter 2.5 vecka.

Doft
Jordig doft i kombination med en lättare pepprighet. Inte mycket maltighet att tala om. Någorlunda tydliga fruktdofter från jästen, åt persika- och aprikos-hållet.

Smak
Rimmar väl med doften. Initialt jordig med en torr munkänsla. Strax innan humlens bittra smaker dyker en försiktig pepprighet upp. Har en lätt läderkaraktär som stryker längs gommen. Jästig fruktighet.

Bitterheten kommer angenämt sista halvan av smakupplevelsen med en lätt örtighet. Upplever att denna här jästen framhäver bitterheten på ett tydligare sätt än de jag provat vid tidigare saisonbryggningar.

Det jag uppskattar mest med den här ölen, dvs. jästen, och vad den producerat under gällande temperaturförhållanden, är att den gett en torrare och fräschare öl än tidigare prövade jäster. Kan man få ner FG ännu lägre anar jag att den kommer upplevas ännu mer lättdrucken.

Övrigt
Att plocka bort vetemalten helt och hållet tycker jag känns som ett vinnande koncept. Både den här ölen och den andra från samma sats, 3726, saknar den där brödiga gräddigheten som vetemalten bidrar med. Upplever en ökar fräschör i både doft och smak med 100% pilsnermalt, undantaget de få procenten syramalt jag använder för att sänka mäsk-ph.

Ändringar för eventuell ombryggning
Kommer ändra i humlegivan i grundreceptet och addera en vid 15 min, för att se om det tillför en annorlunda och lite mer påtaglig humlekaraktär. Förväntade mig lite mer estrar från denna jäst, men det kanske framträda om man höjer temperaturen på jäsningen ytterligare. Även om de saisoner jag bryggt hittills inte kommit ner i den FG som jag önskar, även om de hamnat runt eller strax under 1.010, så gör ändå jästen sitt jobb, smakmässigt. Nu kommer det i framtiden handla mer om tekniker och val av humle för att pricka in smakerna.

Andra utvärderingen från första delade satsen från saison-projektet.


Utseende

Har provat några flaskor av denna öl under några veckors tid men just denna som syns på fotona känns betydligt mörkare än de andra. Som ni ser är det en ganska klar öl med färger som drar åt bärnstenshållet.

Doft

Mineralig och jordig doft. Fenoler och därmed nejlika. Torkade frukt, gräddig vetedoft. Lätt alkoholdoft när temperaturen stiger.

Smak

Har en angenäm blandning av lätt pepprighet och nejlika. Fenolerna tar över desto varmare ölen blir, vilket lyfter fram nejlikan ytterligare. Jag förknippar ofta öl gjord på vetejäst med en viss krämig gräddighet, vilket denna också har. Fruktigheten man förknippar med belgisk jäst, som t.ex. wlp500 är expert på, finns också där.

Har trots ett FG på 1.009 en relativt fyllig munkänsla som jag misstänker kommer från jästens vetekaraktär i kombination med vetemalten, som jag till kommande saison-bryggningar har plockat bort från maltnotan.

För mig landar smakerna någonstans mellan en veteöl och en saison, med större betoning på veteölen (dock utan skumbanansmaken).

Övrigt

Om man vill brygga en öl som ska placera sig någonstans mellan en saison och en veteöl så är wlp568 en utmärkt jästblandning. Den producerar verkligen en välbalanserad öl där alla smaker från jästen existerar i harmoni med varandra. Den döljer även alkoholen (7%) på ett förrädiskt lyckat sätt, trots att den är på tok för snäll i beskan för att vara en saison.

Ändringar för eventuell ombryggning

Hade jag velat ha den torrare? Självklart. Denna jäste ut till hela 85% och ska enligt tillverkaren sluta mellan 70-80%, så det är egentligen bara att erkänna att detta inte är en saisonjäst för mig eftersom jag faktiskt vill ha högt utjäsning. Wlp568 producerar dock en väldigt trevlig öl. Syftet med denna bryggning var att utvärdera jästen, vilket jag tycker jag prickat in humlegivan bra för. Skulle jag brygga med denna jäst igen skulle jag dock höja beskan något för att skapa en balans mellan jäst och beska.