Gå till innehåll

Etikett: hembryggning

5

Publicerat den 5 kommentarer till Moody New England Pale Ale v.2

Denna bryggning är en vidareutveckling av ölen som jag kallat för Moody, som är tänkt att bli min "hus-pale ale". Jag började med denna dryck för ungefär ett år sedan i och med att jag provade humlesorten Vic Secret för första gången. Efter den första bryggningen med den humlen fick jag blodad tand och ville fortsätta att använda humlesorten i en humlestinn öl.

Vic Secret har de gånger jag prövat den gett en helt otrolig arom av ananas och passionsfrukt, men kanske inte lika mycket smakbidrag. Det är inte en humlesort som klarar av att bära upp en öl helt på egen hand utan den behöver samspela med andra sorter. Vid senaste bryggningen med VS prövade jag denna i kombination med CRYO-Citra, vilket jag tycket fungerade helt okej, men lämnade mer att önska gällande smakbidrag i förhållande till pris. Man får räkna med drygt dubbla kostnaden på ett paket CRYO-humle i jämförelse med vanliga pellets. Därför blev det klassiska pellets för denna bryggning.

För inte så länge sedan skrev jag ett inlägg om så kallade "lifter-hops", eller förhöjningshumle som kort och gott går ut på att vissa humlesorter kan användas i syfte att förstärka vissa smaker hos andra. Mosaic är en humlesort som besitter de egenskaper (oljor och annat) som gör den lämplig som förhöjningshumle till andra sorter som bidrar med mycket tropisk frukt. Jag kommer därför i denna bryggning använda Vic Secret och Citra i kombination med Mosaic i förhoppning att höja de tropiska fruktinslagen samt att få en i överlag mer komplex humleprofil.

När det gäller maltnotan kommer jag bygga vidare på tidigare recept där jag använt mig av Maris Otter Extra Pale som basmalt i kombination med större mängder munchermalt, havre och Carapils. I och med att jag gått över till bryggverk, ny bryggmetod och nya vattenmängder blir det en del bollande med att pricka in PH-värdet och jag hade under den första bryggningen lite bekymmer med mängden mjölksyra som jag var tvungen att tillsätta. Måhända att detta bekymmer är högst imaginärt men jag har mycket svårt att komma ifrån motviljan att tillsätta stora mängder mjölksyra. Jag kommer denna gång pröva på syramalt eftersom det inte påverkar vattenprofilen lika kraftfullt som mjölksyra. Vid de flesta tidigare test av syramalt har den varit någorlunda pålitlig, men jag kommer troligtvis behöva vara redo med lite mjölksyra iallafall. Mest nyfiken är jag på hur effektiv syramalten kommer vara under den kontinuerliga lakningen. Kommer flödet förhindra vattnets möjlighet att plocka upp PH-sänkningen som syramalten ska bidra till? Jag har planerat att behandla lakvattnet med 1.5ml mjölksyra för att få ner det i rätt ph-värde. Får se om uträkningarna stämmer eller om det kommer krävas mer.

För att få en lite fylligare munkänsla på ölet och en lika liten restsötma kommer jag även addera laktospulsver till koket, något som jag generellt tycker har missbrukats i diverse milkshake-ipor och gjort dessa öl till odrickbara. Anledningen till att jag trots bättre vetande tillämpar en väldigt liten del laktospulver är att det visat sig att en viss IPA från Amundsen som jag är svag för innehåller just laktospulver. Det skadar inte att prova.

Stil: Amerikansk Pale Ale
Bryggmetod: Grainfather flödeslakning
Beräknat EBC/SRM: 9.7/4.9
Beräknat IBU: 49 (enligt Grainfathers bryggprogram)
Beräknat OG: 1.057
OG:  1.047
FG: 1.015
ABV: 4.2%
Koktid: 60min
Effektivitet: 67%
Mängd till jäskärl: 23L

Total mängd vatten : 32.44L
Mäskvatten: 18.48 L
Lakvatten: 13.96L

Maltnota (%) (Färg i lovibond)
46% Maris Otter Extra Pale (Crisp) 2L
20% Munich 1 (Weyermann) 8-10L
15% Flaked Torrified Oats 2L
10% Carapils (Weyermann) 2L
5% Syramalt (Weyermann) 1.7-3L
5% Laktospulver

Vattenbehandling av mäskvatten
5gr Kalciumsulfat
5gr Magnesiumsulfat
1gr Bordssalt
8gr Kalciumklorid

Vattenprofil
Kalcium: 128
Magnecium: 18
Natrium: 18
Klorid: 148
Sulfat: 157

Beräknat mäsk-ph utifrån maltnota, salter och syra: 5.04
Mätt mäsk-ph:  5.1
Ph lakvatten: 5.2 (1.5ml mjölksyra)
Slutgiltig beräknad resterande alkalinitet: -150

Mäskning
68°C i 60min
75°C i 10min

Humleschema
@30 min whirlpool/hop stand (direkt efter kok)
Totalt 5gr humle/L vört till jäskärl.
50% Citra, 30% Vic Secret och 20% Mosaic.
@Torrhumling i 4 dagar
Totalt 7gr/L
50% Citra, 30% Vic Secret och 20% Mosaic

Jäsning

Jäst Imperial Yeast A38 Juice. 2L starter. MFG på jäst 29/3-2019.
Jässchema 20 grader

Rekommenderad antal jästceller: 232md (0.75 pitch rate)
Beräknad mängd jästceller: Mer än nog.

Kylning av vört i den effektiva motströmskylaren. Det gäller att skruva in flödet och temperaturen rätt på vattenkranen, annars kyler den för snabbt. Efter någon minut går det bra att pausa pumpen, flytta slangen från vörten till jäskärlet och sedan slå pumpen igen.

Brygglogg

2019-04-30 Bryggdag. Gick både bra och mindre bra. Det positiva var att jag fick igång inmäskningen innan barnen skulle läggas, så jag kunde i lugn och ro låta cirkulationen jobba på medan jag nattade äldsta sonen. Kristallklar vört som rann igenom maltbädden fint utan att fyllas igen.

Till min stora förvåning så räknade mitt vattenprogram ut korrekt PH-värde, vilket gjorde att mäskningens ph blev något lägre än väntat. Jag brukar alltid räkna med att mina mätningar visar drygt 0.2 högre ph-värde än vad programmet förutspår. Således kanske syramalten hittar sin väg tillbaka till mina maltnotor trots allt. Just nu känns det rimligare att tillsätta 3-4% syramalt för att nå rätt ph-värde, istället för uppåt motsvarande 10% mjölksyra. Krävdes bara 1.5 ml mjölksyra för att få ner 14 liter lakvatten från 8.3 till 5.4, vilket också stämde med vattenprogrammets beräkning.

Dessvärre så blev utbytet betydligt sämre än vad jag förväntade mig. Första bryggningen med Grainfather landade effektiviteten på 83% och denna gång 67%. Beroende på hur jäsningen fortskrider kommer ölen landa på 4-4.6%, vilket inte är riktigt vad jag tänkt mig. Jag kommer fördela om mängden torrhumle något för att bättre möta minskningen av alkohol. Den humle som tillsattes under whirlpoolen kan jag inte göra något åt, så vi får se om jag kommer uppleva ölen för besk. Jag har egentligen inga problem med ett sämre utbyte om det innebär att jag kan ta det lite lugnare under bryggdagen och inte röra om i maltbädden mer än en extra gång i mäskningen. Det är således bara att kompensera med lite mer malt. Till nästa bryggning kommer jag dock anteckna hur ofta jag rör om i maltbädden och vid vilka tidpunkter under mäskningen. Detta för att kunna få en mer upprepar effektivitet i framtiden.

Lakvattnet rann genom maltbädden oroväckande snabbt, vilket säger något om mäskning och den klara vörten. Det sämre effektiviteten hänger med all säkerhet ihop med maltbädden, som resulterade i en klar vört men och också en för snabb genomrinning av lakvattnet.

2019-05-08 Dumpar jäst från botten av fermentasaurusen och gör en hydrometermätning; 1.017. Justerar torrhumlingen något med tanke på att det blir en betydligt svagare öl än planerat. Torrhumlar med 7gr/L, vilket kanske också kan vara för mycket om man läser den här artikeln.

150gr humle åkte ner i jäskärlet efter att jag dumpat lite jäst från botten av jäskärlet.

2019-05-10 Trycksätter jäskärlet till 0.8 bar för att få ner humletäcket ner i kärlet.

2019-05-11 Sänker temperaturen till lägsta möjlig på jäskylen för att kallkrasha. Behåller samma tryck på kolsyran.

2019-05-12 Kallkrashar och fatar. FG:1.015.

2019-05-29 Utvärdering

Flytt av öl från jäskärl till fat med hjälp av kolsyra och övertrycksventil på fatet.
FG:1.015
Provsmakning direkt från jäskärlet. Noll humlebränna eller humlegräs. Bara juice.

Publicerat den Lämna en kommentar på Målbilder och saisonbryggning
En bra mäsktemperatur för saison är 63 grader.

Måhända att det i mitt "bryggeri" inte sker någon produktion som kan liknas vid fabrikstillverkning, men jag har fått ny luft under vingarna till mitt saison-projekt. När det gäller bryggningen av saison har min målbild klarnat något och jag tänkte dela med mig hur jag resonerar kring denna och vilka slutgiltiga öl jag hoppas kunna brygga:

Standard-saison - "Phare"
Min perfekta saison med rätta kombinationer jäst, malt och humle. Jag tycker mig ha börjat hitta rätt i hur jag vill använda jästen, vilket är grundläggande för stilen. Har kommit fram till att användandet av två sorters jäst kan ge mig dels den karaktär jag önskar i kombination med en effektiv utjäsning. Ett lågt FG (1.004 och lägre) är en faktor som kanske inte är helt avgörande, men som jag kommit fram till ger mig det jag vill, vilket är en torr och bitvis lättdrucken öl. Jag skulle kunna använda en jäst som Belle Saison som utan problem klättrar neråt 1.000. Dock tycker jag den smakmässigt är värdelös så därför kommer det för mig handla om en kombination av karaktärsfull saison-jäst i kombination med en effektiv utjäsarjäst. Bevisligen går det att komma långt ner med flera av de mer karaktärsfulla saison-jästerna om man skruvar upp temperaturen, men då får man även offra smaken eftersom jästen då kommer producera andra, för mig, oönskade bismaker.

Tycker även att jag närmar mig en lösning på humlekombinationer och mängd. De flesta recept och guider (som BJCP) anser att IBU-nivån ska ligga mellan 20-35. Har legat runt 40 de senaste bryggningarna för denna standard-saison, men kommer i denna bryggning skruva upp det till ca 45, vilket kan tyckas fel då man närmare sig IPA-nivåer. Jag anser dock att saison är en stil som utvecklas och är bra mycket bättre efter flaskjäsning. Att ge den 2-3 månader på flaska är inte fel. Jag föredrar att ge den tid i samma temperatur som jäsningen avslutades i till den uppnått kolsyrenivå, beror lite på men kan ta ca. 2 veckor, och sedan förvara den svalt ( 10-12 grader). Under denna tid så hinner humlekaraktären ändras en hel del, så att jag därför skruvar upp till 45 IBU, känns rimligt. Här är det ganska många faktorer som påverkar den slutgiltiga upplevelsen så det kommer säkerligen skruvas en hel del me humlen också i framtiden då val av jäst och en förutsägbar FG är klar. Det som jag tycker har varit svårast är maltkombinationen. Har utgått från 100% pilsnermalt och jobbat mig vidare därifrån. Strävar efter en viss gryning känsla i kombination med basmalten och jag tänker därför i denna bryggning prova mältat korn. Rågmalt samt omältade rågflingor kommer jag nog hålla mig borta från helt och hållet då den ökade kryddigheten känns onödig eftersom jag kommer använda mig en jästsort som bidrar med liknande smaker.

"Table-saion"
Har inte prövat brygga denna ännu, men känner spontant att jag vill åstadkomma något annorlunda med denna istället för att bara ta min standard-saison och skruva ner siffrorna på alla parametrar. Tänker mig en saison på 4%. Kanske med en lite maltigare nota än standard-saisonen samt med ett högre FG. Kanske en modernare humlesort?

Brettad saison - "Chris"
Denna öl har jag redan satt ramarna för och jag tänker använda mig av standard-saisonen som bas för att sedan sekundärjäsas med en kombination av Brett B och Brett L, eller eventuellt bara Brett B. Vill pröva flaskjäsa med hjälp av brettanomyces eftersom det skulle förenkla bryggningen avsevärt, samt att man minskar risken för oxidering avsevärt genom att inte flytta ölen mellan olika jäskärl (vill inte utsätta mina ordinarie jäshinkar för brett). För att undvika flaskbomber behöver dock primärjäsningen kommer ner i spannet 1.004-1.002.

Saison inspirerad av vitt vin - "Saison de blanc"
Har en tanke om en saison som på något svårförklarat sätt ska närma sig ett vitt vin i smakerna. Har genomfört en bryggning av denna öl och den blev inte större hit då jag torrhumlade den för kraftigt vilket resulterade i en väldigt gräsig öl som inte hade varken kropp eller % att möta upp humlen. Jag använde mig av Hallertauer Blanc och Nelson Sauvin som jag ändå tror är rätt väg att gå då de båda ska ha druvliknande smakegenskaper. Har en tanke om att brygga om denna öl och då tillsätta druvmust för att komma närmare en vitvinskaraktär. Druvmust finns att få tag på i större mängder och det känns något småmotiverat att dumpa 20 liter druvmust då jag inte är det minsta intresserad av att ta tillvara på det som blir över och jäsa eget vin. Ett billigare alternativ är äppelmust eller must från annan frukt.

Denna bryggning då...

Denna bryggning kommer spinna vidare på standard-saisonen samt att jag vill pröva på Mangrove Jacks M29 ännu en gång på egen hand. Nytt för denna är användandet av omältat korn, nytt humleschema samt andra jästkombinationer. Det omältade kornet i kombination med dinkelflingorna hoppas jag ska ge en kornigare munkänsla som gör att ölen upplevs som lite råare och inte lika ren. Efter att ha velat fram och tillbaka kommer jag jäsa ena halvan med en kombination av Wyeast 3726 och White Labs 566, och den andra med M29. Det blir även premiärbryggning med nya bryggverket.

Jäst #1 - Wyeast 3726 Farmhouse Ale
"This strain produces complex esters balanced with earthy/spicy notes. Slightly tart and dry with a peppery finish. A perfect strain for farmhouse ales and saisons."

Förjäsbarhet: 74 - 79%
jästemperatur: 21 - 35°C

Har bryggt saison med denna jäst tidigare och varit nöjd med resultatet i ett stigande jässchema. Dock jäser denna inte ut lika lågt som jag önskar (landade på 1.010 sist), så det ska bli intressant vad en åstadkommer i kombination med ordentlig "utjäsarjäst".

Jäst #2 -WLP 566 Saison II Ale
"This strain is a moderate phenol producer with clove-like flavor and aromatic notes present in finished beer. Some fruit-forward ester production provides a balance between fruit and spice aroma and flavors. This strain ferments and flocculates well, making it an easy-to-use option for saison and farmhouse ales."

Förjäsbarhet: 78-85 %
jästemperatur: 20-26 °C

Är enligt Kristen England likt 565 från Dupont, men ska enligt vissa beskrivningar vara fruktigare och inte vara lite svårhanterlig, alltså ska den inte stanna upp runt 1.030 och vara besvärlig.

Jäst #3 - MJs M29 French Saison
Jag ska prova torrjästen M29 från Mangroove Jacks ännu ett varv. Använde den senast vid den överrumplade Saison de Blanc och kunde utifrån den ölen inte riktigt avgöra vad jag tyckte om jästen. Nådde ett FG på 1.001 med denna vid bryggningen av Saison de Blanc. Bör beaktas att det var en öl med ett betydligt lägre OG. Dock verkar den tillhöra samma "franska" utjäsarfamilj som Belle och 3711.

Humle
Fortsätter att hålla mig till de traditionella sorterna East Kent Golding och Styrian Golding. Har redan passerat gränsen för vad stilen ska förhålla sig till när det gäller IBU-nivå, men man ska också ha klart för sig att IBU för oss hembryggare utan dyr mätutrustning är rent teoretisk. Jag kommer därför trycka upp nivån till 45 IBU samt ändra om lite i humleschemat för att se om jag kan nå en annan karaktär. Jag önskar en klarare och vassare karaktär i beskan, så jag kommer i kombination med vattenbehandlingen prova att bara använda EKG som bitterhumle för att se om det gör gott.

Projet M29 & Phare II
Stil: Saison
Bryggmetod: Grainfather - Flödeslakning
Beräknat SRM: 3.6
Beräknat IBU: 43
Beräknat OG: 1.049
OG: 1.054
FG: 1.006 (566+3726) och 1.002 (M29)
ABV: 6.3% (566+3726) och 6.8% (M29)
Koktid:90 min
Effektivitet:83%
Mängd till jäskärl:22L

Total mängd vatten : 33.74L
Mäskvatten: 17.81L
Lakvatten: 15.93L
Mäsk-/lakvattenfördelning: 53/47

Total vattenmängd på drygt 34 liter.

Vattenbehandling
Både mäsk och lakvatten behandlas med salter tillsammans i samma stora kärl innan uppdelning.

10gr Kalciumsulfat
8gr Magnesiumsulfat
1gr Bordssalt
2gr Kalciumklorid
13ml Mjölksyra

Vattenprofil
Kalcium: 110
Magnecium: 25
Natrium: 18
Klorid: 57
Sulfat: 268

Fördelning av vatten mellan mäsk och lak.

Beräknat mäsk-ph utifrån maltnota, salter och syra: 5.26
Mätt mäsk-ph: 5.5
Mäskjustering: 2ml mjölksyra
Kok-PH: 5.5
Slutgiltig beräknad resterande alkalinitet: -201
*Rekommenderad resterande alkalinitet: -30-30

Maltnota (kg-%)
Valsmått: 1.3mm
70% Wyermann pilsnermalt (~1.5-2L)
20% Omältat korn (Flaked torrified barley) (~1.6-2L)
10% Dinkelflingor (~2L)

Batteriet till skruvdragaren dog, så det blev manuell krossning.

Mäskning
63°C i 80min
75°C i 10min

Humleschema
@60min - East Kent Golding 5.4AA - 40 IBU
@15min - White Labs jästnäring
@15min - Protafloc
@5min - Styrian Golding Celia - 2.9AA - 5IBU

Jäsning

Rekommenderad antal jästceller: 105MD för 11.5L (total beräknad mängd vört: 23L)

Jäst
Halva vörten med MJs M29 torrjäst. 22gr ~ 110MD
Andra halvan jäser med WLP566 Saison II och. Wyeast 3726 ~ 105MD

Jässchema
26°C första dagen av aktiv jäsning. Sedan ökning med 1°C per dag upp till 31°C. Sedan 31°C till FG.

Brygglogg
2019-04-06 Bryggdag. För att ha varit första gången med Grainfather så gick bryggdagen bra. Den tog förvisso ganska lång tid men det är egentligen inte så konstigt med tanke på att hela ens bryggprocess ändras. Inga missöden. Är taggad inför nästa bryggning då allt med säkerhet kommer att gå både fortare och lättare.
2019-04-11 566+3726: 1.008 och M29: 1.004
2019-04-15 Konstaterar FG på båda och buteljerar.
2019-06-10 Publicerar utvärdering av M29:an.
2019-06-19 Publicerar utvärdering av andra halvan, 3726+566.

*Palmer & Kaminski 2013

Publicerat den Lämna en kommentar på Utvärdering: Phare saison

Den här ölen bryggde jag 17/11-18 och var efter drygt tio månaders experimenterande med saisonjäst, första saisonen som jag bryggde i syfte att färdigställa min slutgiltiga saison. Rätt kombination av jäster (2 st.), malt och humle som jag under året letat mig fram till. Detta blev också min bästa saison hittills och en av mina bättre öl i överlag. Jag har provat denna öl ganska konstant från och med att den varit 1 vecka på flaska, tills nyligen drygt tre månader senare och tiden har gjort den gott.

Nedan följer en sammanställning av de noteringar jag tagit från diverse smakprov. Något jag även provade denna gång var att jämföra den med en flaska Saison Dupont. Även om min saison inte bryggs för att efterlikna detta mästerverk finner jag det alltid mycket givande att ha en referens när man synar sina brygder.

Doft-Phare
Påminner till stor del om mina andra saison-bryggningar. Denna har en mer påtagligt fruktig doft från jästen. Övermogen frukt och en lätt kryddighet. I överlag något mer tillbakadragna dofter från jäst och humle än många andra brygder, vilket jag tror ha med lägre jästemperatur att göra.

Doft-Dupont
Konstigt nog är denna väldigt maltig i sin doft, något som aldrig trodde att jag skulle påstå för en Dupont. Påminner dessvärre om en industrilager. Kanske har denna flaska sett sina bästa dagar?

Smak-Phare
Påtaglig humlekaraktär som snabbt fyller munnen. Fruktig karaktär från jästen tillsammans med karakteristiska kryddsmaker. Har lyckats träffa in en örtighet som jag tycker går bra i kombination med kryddigheten från jästen, som också är påtaglig. Medelhög beska som jag faktiskt önskat mer av. Något syrlig. Till skillnad från tidigare saisoner är denna både renare i sina smaker och fräschör, samt komplexare och mer balanserad. Flera av mina andra saisoner som bryggts med mer karaktärsfulla jästsorter (565, 3724, 3726) har haft en viss karaktär av mandelmassa som blivit jag ofta beskrivit som något kletig. Hittar inte igen ovan nämnda smak i denna öl som känns mer komplett i sin smakprofil. Detta märker man tydligt i en längre och mer bestående eftersmak, som jag tycker har varit något frånvarande i tidigare versioner. Smak från både malt, jäst och humle samspelar i harmoni i eftersmaken. Som sagt, önskar nog lite mer tryck i humlen, både när det gäller beska samt smakkaraktär. De första 2-3 veckorna hade ölen en väldigt tydlig fruktighet som jag tyckte var ganska trevlig, men som jag också förstod hade att göra med dess unga ålder. Denna fruktighet har tonats mer betydligt och blivit mer balanserad med andra smaker.

Smak-Dupont
Blir faktiskt ganska söt i jämförelse med min Phare, vilket man annars inte skulle tänka på om man inte hade en ännu tunnare öl i glaset bredvid. Duponten har en komplexare maltighet som är saftig. Detta är ju beundransvärt med tanke på att den är bryggd med 100% pilsnermalt. Humlekaraktären är mer påtaglig genom en tydlig örtighet (är det ens ett ord?) och en högre och friskare beska, något jag vill uppnå med min egna saison.

Phare till höger är betydligt ljusare. Dock är Dupont-flaskan inte purfärskt direkt.



2

Publicerat den 2 kommentarer till London Porter

Innan jul gjorde jag ett sällsynt besök på ett av de två systembolag som finns i Luleå för att inhandla en del alkoholfria dryckesalternativ (ej öl). Har man flyttat från Stockholm till Luleå får man vänja sig med att beställa ny och spännande öl då det inte finns något större utbud av lokala brygder eller mindre släpp. Jag plockade då på mig två burkar av Fullers London Porter, en öl som jag druckit någon enstaka gång för ganska många år sedan. Jag har hållit mig borta från mörk öl ett tag eftersom jag helt enkelt inte känt något sug. Vad man tycker om en specifik öl kan variera från gång till gång och mina personliga preferenser vad det gäller öl har med åren blivit mer och mer traditionell, om man kan säga så. När jag får möjligheten att besöka Bishops, enda stället i Luleå med ett spännande utbud, tenderar jag numera att beställa svagare och mer lättdrucken öl. Fullers London Porter var en mycket trevlig upplevelse, balanserade smaker av choklad, relativt låg % och till ett riktigt bra pris.

I podden Ölpölen pratade man för något avsnitt sedan om öl som man tycker varit viktiga för ölvärlden. Av en händelse så var Fullers London Porter den första ölen de valde att prata om och hur Olle, när han jobbade på Stigbergets, bryggde sin prisbelönta Promenadporter helt utefter Fullers London Porter.

Dessa två händelser kan inte ha varit något annat än ett tecken på att jag skulle sätta hembryggartänderna i ett liknande projekt. Jag har bryggt stout några gånger förut, även om det är några år sedan, men porter är för mig helt oupptäckt mark. Att utgå från Fullers London Porter känns helt rätt eftersom det rimmar väl med de lite mer alkoholsvagare, eller iallafall under 6%, ölsorterna jag just nu tycker om att dricka. Jag mäktar helt enkelt inte med fler 12%-iga stouts, samtidigt som jag vill variera mitt öldrickande. Då känns en porter runt 5% ganska rätt.

Rostad malt fört i vorlauf
Så som jag brukar göra när jag ska brygga något nytt eller en stil jag inte bryggt på länge, så går jag till min öllitteratur och gör lite research. Denna gång bläddrade jag mest i Gordon Strongs Modern Homebrew Recipes och hittade ett recept som jag utgick från. För er som inte känner till Gordon Strong så är han USAs mest prisbelönta hembryggare genom tiderna med flertalet böcker om hembryggning i bagaget, samt att han är ordförande för BJCPS domarkommitté. En metod som han återkommer till i flera av sina böcker är att han tillsätter den lite mer rostade malten först i vorlauf, dvs. den delen av mäskningen då man cirkulerar vörten från botten av mäskkärlet till toppen av maltbädden i syfte att uppnå en klarare vört. Strong menar då att undviker att utvinna de kärvare smaker som kan följa med den rostade malten, som har en central del i ett porterrecept. För egen del tycker jag detta låter rimligt, men inte något jag kan applicera till min bryggmetod då jag är rädd för att den rostade malten då inte får nog med kontakttid med resten av vörten (jag cirkulerar manuellt i 10-15 minuter innan avtappning till kokkärl). Detta är dock något jag ska ha i åtanke när jag smakar den färdiga produkten.

Vatten
Det blir en mer tillbakadragen vattenprofil för denna öl. Öppnade upp vattenboken och insåg att jag tänkt någorlunda rätt med salterna. Jag brukar alltid ligga lägre i RA men denna gång är jag nästan inom rekommenderat spann. Enligt kalkylatorn kommer jag inte behöver tillsätta någon mjölksyra eftersom de mörka maltsorterna kommer sänka PH-värdet tillräckligt på egen hand. Jag har dock inte bryggt en så pass mörkt öl på länge så jag har inga tidigare anteckningar att gå på, men så länge PH-värdet inte blir för lågt så känner jag mig lugn. Det är lättare justera neråt med lite mjölksyra än uppåt med bakpulver.

Humle
Klassisk engelsk humle är vad som gäller. Hade ett paket EKG hemma, även om de flesta recept använder sig av Fuggles, som jag fått för mig har en lite jordigare ton. Jag kommer dock bara köra en enkel bittergiva vid 60 min för att komma upp i 20 IBU, så jag tänker mig att det inte borde spela någon större roll eftersom jag vill ha fullt fokus på malten för denna bryggd.

Jäst
När det gäller jästen finns det flera vägar att gå och enligt flera recept bland de böcker jag bläddrat i så verkar en neutral amerikansk alejäst vara ganska vanligt. Dock brukar jag undvika neutrala arbetshästar som US-05 när ölen ska vara något svagare och eftersom jag vill att malten ska framhävas i bästa möjliga mån behöver jag en jäst som kan göra jobbet, eller inte så att säga. Det rimliga valet blev att använda det som enligt utsago ska vara Fullers egna jäst, Wyeast 1968 Londons ESB ale. Inte lika effektiv utjäsning (67-71%) vilket ska resultera i en sötare avslutning samt hög flockning.

Glancing at rocks

Stil: Engelsk Porter
Bryggmetod: Satslakning
Beräknat SRM: 30
Beräknat IBU: 20
Beräknat OG: 1.055
OG: 1.054
FG: 1.023
ABV: 4.07%
Koktid: 60 min
Effektivitet: 72%
Mängd till jäskärl: 12L

Total mängd vatten :20L
Mäskvatten: 12 L
Lakvatten: 8L

Maltnota (kg-%)
62.5% Crisp Maris Otter (3L)
12% Briess Crystal 60 (60L)
10% Briess Aromatic Munich (20L)
10% Crisp Brown Malt (53L)
5.5% Crisp Chocolate (376L)

Vattenbehandling
2gr Magnesiumsulfat
1gr Bordssalt
2gr Kalciumklorid

Vattenprofil
Kalcium: 52
Magnecium: 12
Natrium: 26
Klorid: 90
Sulfat: 50

Beräknat mäsk-ph utifrån maltnota, salter och syra: 5.37
Mätt mäsk-ph: 5.5
Mätt laknings-PH: 5.6
Slutgiltig beräknad resterande alkalinitet: 21
*Rekommenderad resterande alkalinitet: 30-90

Mäskning
67°C i 60 min
76°C i 15 min

Humleschema
@60min - EKG 5.4 AA - 20 IBU
@15min - White Labs jästnäring
@15min - Protafloc

Jäsning

Jäst Wyeast 1968 London ESB - 1L förkultur med magnetomrörare
Jässchema 19°C primärt. Stegvis höjning till 21°C när jäsningen avstannar.

Rekommenderad antal jästceller: 127md
Beräknad mängd jästceller: 156

Brygglogg
2019-02-13 Sätter förkultur
2019-02-16 Bryggdag
2019-02-19 Jäsningen verkar ha avtagit kraftig. SG 1.023. Försöker röra upp jästkakan från botten genom att försiktigt rulla kärlet. Höjer till 20°C på morgonen och till 21°C på kvällen.
2019-02-20 Mäter SG på kvällen som fortfarande står kvar på 1.023.
2019-02-21 Konstaterar att FG blir 1.023 och att detta är den andra ölen på närmare 80 bryggningar där jäsningen stannat av. Kan inte komma fram till något annat än att det måste bero på jästens ålder eftersom jag förberedde med förkultur på magnetrörare. Ölen både luktar och smakar bra så jag fatar och trycksätter.
2019-03-24 Publicerar utvärdering.

*Palmer & Kaminski 2013

4

Publicerat den 4 kommentarer till Podcaster om öl och ölbryggning

Just nu råder det dessvärre torka på hembryggarfronten med både tomma fat och jäskärl. Så är det ibland när man dras med familj och andra projekt som man motvilligt tvingas inse är viktigare än hembryggning. Jag har dock en bryggning inplanerad kommande vecka som blir något helt nytt för mig. I bråda tider då min brygglitteratur mest blir liggande tycker jag att poddar fyller ett tomrum i kunskapsinhämtandet eller som det är allra oftast; inspiration. När jag jobbade i Stockholm lyssnade jag på olika podcasts när jag åkte till och från jobbet, medan jag nu hinner med ca.1 timme lyssning om dagen när jag i vintertider promenerar till arbetet. Här kommer nu en lista med poddar som jag lyssnar eller har lyssnat på med koppling till öl och hembryggning. Poddarna hittar ni där poddar finns:

Beersmith Podcast
Skaparen bakom bryggprogrammet Beersmith, Brad Smith, har ämnesspecifika samtal med framstående bryggarpersonligheter. Allt från professionella bryggare, professorer och författare gör djupdykningar. Kanske inte den mest inspirerande podden men troligtvis en av de mer informativa med ett upplägg som jag gillar. Är du intresserad av att brygga en ny stil eller lära dig mer om ingredienser och dess användningsområden, då är detta en bra källa. Finns även på youtube.

Basic Brewing
När jag började brygga lyssnade jag ofta denna podd. Är som namnet antyder mer basic och lämpar sig för de som fortfarande är inne på sina första år av hembryggning. Kan ibland fördjupa sig i vissa ämnen, så har du aldrig hört talas om denna podd och har några år av bryggning bakom dig så kan det fortfarande vara värt att bläddra igenom arkivet. Skojfriskt och underhållande.

Experimental Brewing
Leds av Drew Beechum och Denny Conn som också är två fantastiska författare som lägger stor vikt på lekfullhet, både i sin podd och i sina böcker om bryggning. Har du inte läst Homebrew All-Stars så rekommenderar jag den varmt.

Brew Strong
Leds Jamil Zainasheff John Palmer som båda två betytt otroligt mycket för hembryggarvärlden, framför allt i USA. Deras bok Brewing Classic Styles har jag bläddrat i så många gånger att sidorna nu börjat falla ur. Här finns det mycket expertis på vad jag tror många skulle uppfatta som en mer avancerad nivå. Dock krävs det en hel del tålamod då varje avsnitt innehåller en hel del reklam, vars jinglar man snabbt tröttnar på, samt att det kan ta 20-30 minuter innan de ens börjar prata bryggning. Zainasheff har bitvis också en ganska raljerande och enkelspårig syn på hur saker och ting ska göras, samt vad man bör tycka, som man kan bli något trött på. Dock finns det många guldkorn när de besvarar lyssnarfrågor.

Milk The Funk Podcast
Nördigt om öl jäst med bakterier, eller andra metoder för att skapa syra. Eller också bara funk. Är en förlängning av den fantastiska men också numera ohanterbara Milk the funk-wikin och facebooksidan.

Ölpölen
Bitvis tramsigt och ostrukturerat, men ibland också intressant när Olle från O/O pratar om bryggtekniker och humle, som han också är mycket duktig på. Också roligt med en podcast på svenska.

Hop and Brew School
Den här podden har jag precis börjat lyssna på men det verkar finnas massvis med ny och spännande information som tas upp. Det jag uppskattar är att den leds av bryggare som verkar ligga i framkant på vad aktuell forskning säger. Ibland blir det lite för invecklat för mig med kemiska termer och dylikt, men detta leder oftast också fram till vettiga slutsatser som jag inte tänkt på tidigare. Senast jag lyssnade på ett avsnitt fick jag t.ex. lära mig om olika negativa effekter av torrhumling under aktiv jäsning, med koppling till humlens alfasyror, samt att man kan förbättra smaken på sin öl genom att, om man har möjligheten, tappa ur bottensatsen av jästen när jäsningsprocessen pågår.

Har jag glömt någon?