Gå till innehåll

Kategori: Utvärdering

5

Publicerat den 5 kommentarer till Utvärdering: Projet 3724

Utseende

Gyllengul med viss disighet. Har bra med kolsyra redan eter 1.5 vecka på flaska och en generös skumkrona landar snyggt ovanpå ytan vid upphällning. Klarnar upp fin efter 2.5 vecka.

Doft
Jordig doft i kombination med en lättare pepprighet. Inte mycket maltighet att tala om. Någorlunda tydliga fruktdofter från jästen, åt persika- och aprikos-hållet.

Smak
Rimmar väl med doften. Initialt jordig med en torr munkänsla. Strax innan humlens bittra smaker dyker en försiktig pepprighet upp. Har en lätt läderkaraktär som stryker längs gommen. Jästig fruktighet.

Bitterheten kommer angenämt sista halvan av smakupplevelsen med en lätt örtighet. Upplever att denna här jästen framhäver bitterheten på ett tydligare sätt än de jag provat vid tidigare saisonbryggningar.

Det jag uppskattar mest med den här ölen, dvs. jästen, och vad den producerat under gällande temperaturförhållanden, är att den gett en torrare och fräschare öl än tidigare prövade jäster. Kan man få ner FG ännu lägre anar jag att den kommer upplevas ännu mer lättdrucken.

Övrigt
Att plocka bort vetemalten helt och hållet tycker jag känns som ett vinnande koncept. Både den här ölen och den andra från samma sats, 3726, saknar den där brödiga gräddigheten som vetemalten bidrar med. Upplever en ökar fräschör i både doft och smak med 100% pilsnermalt, undantaget de få procenten syramalt jag använder för att sänka mäsk-ph.

Ändringar för eventuell ombryggning
Kommer ändra i humlegivan i grundreceptet och addera en vid 15 min, för att se om det tillför en annorlunda och lite mer påtaglig humlekaraktär. Förväntade mig lite mer estrar från denna jäst, men det kanske framträda om man höjer temperaturen på jäsningen ytterligare. Även om de saisoner jag bryggt hittills inte kommit ner i den FG som jag önskar, även om de hamnat runt eller strax under 1.010, så gör ändå jästen sitt jobb, smakmässigt. Nu kommer det i framtiden handla mer om tekniker och val av humle för att pricka in smakerna.

Publicerat den Lämna en kommentar på Utvärdering: Projet 568

Andra utvärderingen från första delade satsen från saison-projektet.

Utseende

Har provat några flaskor av denna öl under några veckors tid men just denna som syns på fotona känns betydligt mörkare än de andra. Som ni ser är det en ganska klar öl med färger som drar åt bärnstenshållet.

Doft

Mineralig och jordig doft. Fenoler och därmed nejlika. Torkade frukt, gräddig vetedoft. Lätt alkoholdoft när temperaturen stiger.

Smak

Har en angenäm blandning av lätt pepprighet och nejlika. Fenolerna tar över desto varmare ölen blir, vilket lyfter fram nejlikan ytterligare. Jag förknippar ofta öl gjord på vetejäst med en viss krämig gräddighet, vilket denna också har. Fruktigheten man förknippar med belgisk jäst, som t.ex. wlp500 är expert på, finns också där.

Har trots ett FG på 1.009 en relativt fyllig munkänsla som jag misstänker kommer från jästens vetekaraktär i kombination med vetemalten, som jag till kommande saison-bryggningar har plockat bort från maltnotan.

För mig landar smakerna någonstans mellan en veteöl och en saison, med större betoning på veteölen (dock utan skumbanansmaken).

Övrigt

Om man vill brygga en öl som ska placera sig någonstans mellan en saison och en veteöl så är wlp568 en utmärkt jästblandning. Den producerar verkligen en välbalanserad öl där alla smaker från jästen existerar i harmoni med varandra. Den döljer även alkoholen (7%) på ett förrädiskt lyckat sätt, trots att den är på tok för snäll i beskan för att vara en saison.

Ändringar för eventuell ombryggning

Hade jag velat ha den torrare? Självklart. Denna jäste ut till hela 85% och ska enligt tillverkaren sluta mellan 70-80%, så det är egentligen bara att erkänna att detta inte är en saisonjäst för mig eftersom jag faktiskt vill ha högt utjäsning. Wlp568 producerar dock en väldigt trevlig öl. Syftet med denna bryggning var att utvärdera jästen, vilket jag tycker jag prickat in humlegivan bra för. Skulle jag brygga med denna jäst igen skulle jag dock höja beskan något för att skapa en balans mellan jäst och beska.

2

Publicerat den 2 kommentarer till Utvärdering: DWIPA

Detta är alltså en dubbel (på gränsen till trippel) IPA som bryggdes den 6:e mars och som fatades den 22:a mars. Det var något av en skåprensning när det gällde maltnotan och den fick därför innehålla en hel del vete (35%) och därav namnet: Double Wheat India Pale Ale. Syftet var dock att granska humlesorten Galaxy närmare, vilket denna utvärdering kommer att handla om.

Utseende
Kanske det absolut fulaste jag skapat? Men så går det om man inte kallkrashar efter en rejäl torrhumling. Begreppet murky kan ha fått en ny innebörd.

Doft
Mogen persika, hallon, jordgubbar och anis. Eventuellt en mindre mängd passionsfrukt. En riktig explosion av frukt.

Smak
De dryga 9.5 procenten döljs ganska väl, dels av en väl genomförd jäsning (1.086->1.013), men också av det faktum att den är något för besk. Att bemästra whirlpool-givor i kombination med givor på koksidan är inte lätt, och jag har lyckats bättre. Men visst, några spår av att nästan 10% märker man inte av.

Även om det är lite för mycket av "mycket" i denna öl så ger den mig en tydlig profil av vad galaxy smakar, och jag förstår verkligen varför den är så populär. Ölen har en otroligt kraftig smakprofil från humlen och det fullkomligt sprudlar av olika frukter. Dock tycker jag inte den drar så mycket åt citrushållet, utan landar mer kring fylliga smaker av persika, hallon och anis. Initialt har ölen den där ganska vanliga grapefruktpunchen som återkommer i ganska många humlevarianter. Sedan växer en ganska fyllig och nästan söt smakbouquet (där fick jag till det) av ovan nämnda frukter och bär, för att sedan åter landa i grapefruktlandet.

Övrigt
Galaxy är utan tvekan en humle som kan stå på egna ben, så pass många olika smaker bär den med sig och dessa behöver man absolut inte "leta" efter när man känner på smakerna. Hur man vill använda den är ju dock frågan? Även om den inte påminner särskilt mycket om Centennial kommer jag ändå att tänka på den humlen, men av den anledningen att jag tycker Galaxy kan bli något "mäktig" om man använder den som jag gjort. Samma sak förknippar jag Centennial med och den superklassiska och även förträffliga Two Hearted Ale från Bells.

Jag kommer troligtvis inte brygga just denna öl igen för jag ser egentligen ingen mening med att brygga en dubbel-ipa med vete i. Dock ser jag flera lämpliga användningsområden för Galaxy, och jag förstår också varför den är så pass populär.

2

Publicerat den 2 kommentarer till Utvärdering: Projet 644

Projet 644 är den första utvärderingen av en öl från mitt grandiosa saison-projekt som jag drog igång i mitten på februari. Att kalla denna öl för en saison känns nu efterhand kanske inte helt korrekt...

Utseende

Ljus med halmliknande inslag. Väl tilltagen skumkrona.

Doft
Inga dofter som sticker ut. Luktar som en ljus och maltfokuserad öl. Snappar upp en väldigt anonym fruktighet tillsammans med en lika anonym syrlighet. Jag kommer att tänka på en berliner weisse, fast utan det sura i det syrliga, om man kan beskriva det så?

Smak
Ger till en början ett friskt och nästan torrt intryck medan ölen håller en lägre temperatur. Torrare än förväntat med tanke på den låga utjäsningen (1.013). Smakar som doften skvallrar om, som en ljus och maltfokuserad öl utan någon nämnbar jäst eller humlekaraktär.

Viss fruktighet som drar åt något slags persika-håll. Låt mig dock vara tydlig med att detta är något som min hjärna mer "fiskar" efter, än tydligt plockar upp. Till 99% smakar ölen "öl" utan någon jästkaraktär. Hade jag inte bryggt den själv hade jag gissat på chico-stammen (US-05, WLP001, 1056 osv.). Snappar verkligen inte upp några spår av brettighet eller frukt som den ska vara förknippad med. Blir utan någon större humlekomponent en ganska alldaglig öl som inte imponerar. Smakmässigt förväntade jag mig en helt annan (och mycket mer) karaktär från jästen. Meh...

Övrigt
Trots ihärdiga försök jäste denna bara ner till 1.013 (78%) men slutresultatet känns dock torrare än wlp568 som är bryggd från samma vört (1.009), även om det är en betydligt bättre och mer karaktärsfull öl. Om man lyckas få ner denna till tillverkarens förutspådda +85% i utjäsning, borde resultatet bli knastertorrt, dock också utan någon slags karaktär i huvud taget.

Egentligen tycker jag mig ha skapat en ganska anonym blonde ale. Lättdrucken, medeltorr och på det stora hela ganska anonym. Borde tilltala en bred massa, dock inte mig. Blir i slutändan inte något annat än att skölja ner maten med.

Ändringar för eventuell ombryggning/övrigt
Svårjobbad jäst, antar jag? Jäste inte ut så som jag förväntade mig. Men jag vet inte... En jäst som tidigare innehållit brett, men som genom någon slag mutation (kanske fel ordval) nu enbart är sacc, vad ska jag förvänta mig? Behöver den kanske jättelång tid på jäskakan för att komma ner under 1.010? Många brygger IPA på denna för dess fruktiga kvalitéer, men det ser jag ingen poäng med. Några fruktiga kvalitéer har då inte visat sig efter drygt 3,5 vecka i primären.

Om ni som jag är medlem i Milk the funks facebooksida så brukar denna jäst dyka upp bland användares inlägg ibland, för olika syften. Någon direkt funk har den inte producerat för mig. Och folk som använder den i tron om att man ska kunna producera någon slags "New England sour IPA", lurar bara sig själv. De som använder denna som en "grundjäst" för att sedan producera något annat med hjälp av bakterier kan lika gärna välja ett annat alternativ. Den här jästen kan verka spexig, men skulle lika gärna kunna vara en neutral torrjäst från vilka tillverkare som helst.

Visst, det är en förvisso en "bra" jäst då den producerar en frisk och relativt torrt öl, trots min låga utjäsning. Ölen är utan jästrelaterade felsmaker. Men den bär inte på några särskilt spännande egenskaper, vilket i alla fall jag lurades till att tro.

Redan innan bryggningen hade jag ganska klart för mig att den inte skulle skulle producera någon sason-liknande öl, men jag förväntade mig ändå något annat utav den. Vad ska man ha denna till jäst till då? Jag kan tänka mig en trivsam blonde ale på runt 5% med lite amerikansk humle i, eller en pale ale med lite simcoe?

Publicerat den Lämna en kommentar på Utvärdering: Vic Secret Pale Ale DDH

Utseende

Ljus, disig utan partiklar. Nästa lätt lysande.

Doft

Vid upptappning från fat så känner jag doften av ananas och tropisk frukt redan innan glaset är fyllt. Flyttar man näsan mot skummet så blir aromerna ännu mer påtagliga. Wow!

Efter en stund i glaset så är den initiala doften en blandning av tall, gräsig humle (ej dank), tropiskt frukt och ananas. Fruktjuice. Kommer och tänka på multivitamindryck.

Smak

De fruktiga inslagen från doften är tillbakadragna i smaken, så som det brukar vara. Plockar ändå upp fruktjuicekänslan av tropiskt och ananas på ett sätt som jag inte upplevt i någon annan single hop-öl tidigare. Det är verkligen inte citrus först, utan tropisk frukt. Tall och humlegräs finns där, vilket stämmer på beskrivningen men har självklart mycket med min process att göra.

Smakupplevelsen avslutas med en bestämd beska som är jordig, gräsig och lätt örtig.

Bör väl tilläggas att jag upplever att ölen något tunn, men det är inte det lättaste att få till en fyllig kropp till 4.8%. Något för besk för att utropa den som välbalanserad, men det gör inte särskilt mycket eftersom det var just humlen jag var intresserad av.

Övrigt

Drar tveklöst mot galaxyhållet när det gäller beskan och de smaker som den medför. Jag har provat min öl tillsammans med några andra new england-ipor. Nu är det ju inte riktigt samma öl och alkoholprocenten skiljer bitvis ganska mycket, vilket gör att smakerna bärs fram på ett annat sätt. Men jag har ändå konstaterat att ganska många new england-ipor (Stigbergets nya GBG, Amazing haze, en från Amundsen, Mikkeller mm.) är väldigt söta och fylliga, något man kanske inte reflekterar över när man dricker dem en-och-en. Kombinationen tropisk "humlejuice" och en hög restsötma lyfter upp just fruktigheten på ett annat sätt än om man håller sig till en öl med neutral jästprofil (t.ex. US-05) och med lägre %. Något som är värt att tänka på när man försöker sig på fruktig pale ale.

Ändringar för eventuell ombryggning

En humlesort som för mig blir något för gräsig som bittergiva, precis som jag upplevt Galaxy. Hade antingen gått på en humlesort med friskare och renare beska i bittergivan, alternativt något mjukare.

Som jag antytt ovan så är ölen i sig något tunn, vilket är en kombination av flera faktorer. Måste dock erkänna att jag förväntade mig lite mer kropp med tanke på mäskningstemperaturen, andelen carapils och munich. Blir att laborera lite med det inför kommande pale ales. En annan jäst som framhäver malten och restsötma lite mer är ett hett alternativ vid dessa svagare humleöl, främst för att möta upp någon slags balans med humlen, som man gärna vill ha ganska mycket av.

Få humlesorter tycker jag klarar sig helt på egen hand i pale ale/ipor. Något tidigt att fälla ett avgörande efter en bryggning, men jag tycker absolut att Vic secret närmar sig den lilla skalan av humle som kan axla en öl på egen hand. Beroende på hur man använder sig av den så är det möjligt att den kvalar in i samma finrum som Citra.

Till min stora glädje tycker jag mig ha hittat en humle som faktiskt framhäver tropiskt frukt framför citrus, oftast upplever jag att citrusen blir primär. Denna humle i sena givor (flameout, hopstand, torrhumling) i kombination med galaxy, citra eller mosaic, samt med en jäst med lite mer karaktär i än US-05, då är man något på spåren. En bra humle som jag verkligen rekommenderar att man experimenterar med i humlerik och fruktig öl.