I några år har jag funderat på att sätta en humleplanta någonstans i trädgården, mest för att jag tyckte det vore lite kul. Att odla humle på mina breddgrader i syfte att använda i öl kan vara enligt vad jag läst mig till vara klurigt, men absolut inte omöjligt för den som vill. Förhoppningen var att det skulle kunna komma några kottar som kunde användas som wet hop i slutet av koket till en lager eller saison, men när jag satte plantan var det inget jag räknade med. Med andra ord hade jag ganska låga förväntningar.

Redan i mars var jag inne på blomsterlandets hemsida och förbeställde en humleplanta av sorten “Korsta” som skulle fungera att odla i växtzon 6. Lite övrigt info om humlesorten:
Kemiska egenskaper: Alfasyran är extremt hög (7,9 vikt%).
Oljehalten är extremt hög (1,03ml/100 g). Halten av de fyra vanligaste oljorna Myrcen=28,7, β-Caryophyllen=11,9, α-Humulen=32,9 och Farnecen=0,2 (% av oljan). Lägsta farnecenhalten av alla analyserade kloner.
Polyfenoler: iso-xanthohumol=2,5 och 8-prenylnaringenin=2,6 (mg/100g TS)

Den kostade runt 300 kronor och skulle levereras i april. Senvintern/våren 2025 var vädermässigt ganska märklig här uppe i Luleå. Redan till påsk var gräsmattan bar och i stort sett all snö försvunnen. För en sådan som mig, som tycker att snön ligger kvar alldeles för länge, fick man vårkänslor ovanligt tidigt. Resten av april samt stora delar av maj blev dock väldigt kalla, vilket innebar att planteringen av plantan, som tack och lov blev något försenad, fick vänta. När jag väl hämtade ut plantan flyttade jag den till en större kruka, fyllde på med ny jord samt lite gödsel, och ställde sedan hela krukan i det 13-15-gradiga garaget vid ett fönster. Plantan skulle ha ganska mycket vatten. Även om jag inte vattnade den varje dag så såg jag till att jorden aldrig blev särskilt torr. Efter några dagar började plantan ta fart och växte sig från 3 decimeter till 7-8 decimeter ganska snabbt.

När det väl blev 17:e maj och vädret verkade bli varmare grävde jag ner plantan ute i trädgården mot altanspaljén. Helst ska plantan stå i sydligt läge, men eftersom vi har rosenbuskar och andra växter i det läget fick plantan nöja sig med ett sydvästligt läge. Förfarandet var tämligen enkelt och efter att ha grävt en grop, fyllt på med ny jord och lite gödsel satte jag ner plantan, vattnade och burade in hela plantan med kompostgaller. Vi har en del harar där vi bor, så därav kompostgallret. Det är viktigt att binda upp plantan så att den har något att klättra på. Tanken var att den skulle klättra upp för pinnen och sedan fortsätta upp på spaljén, sprida sig och på så sätt skapa en grön vägg.

Dagarna efter plantan sattes i jord slog vädret oturligt om och bjöd på 3 grader med snöblandat regn. I det läget var jag redo att ge upp och var även övertygad om att det inte skulle någon sommar alls i år. 3 grader och snöblandat regn är lite väl dystert, även för att vara Luleå. Plantan tog en hel del stryk under dessa dagar. Bladen tappade färg och krympte ihop. Hela plantan började hänga. Efter några veckor och dagar in i juni så började solen visa sig mer och mer, samt att temperaturen klättrade uppåt. De trista bladen plockades då bort från plantan, och sakta men säkert började den återhämta sig. Humle är ju en erkänt tålig växt och mycket riktigt klarade den det usla vädret ganska bra.

Den 7:e juli såg plantan ut så här. Ingen supertillväxt, men den såg ut att må ganska bra:

Sedan växte den sakta men säkert under hela sommaren, som från och med slutet av juli och fram till början av augusti blev rekordvarm. Jag har inte pysslat om den särskilt mycket utan bara vattnat den ibland, och den har sett ut att må bra.

I slutet av augusti såg den ut enligt följande och hade en längd på ca 4 meter:

Tydligt är att det inte blev några kottar i år, vilket inte ska vara ovanligt, även om det enligt blomsterlandet skulle bli en skörd. Nåväl. Det är kanske inte det bästa sättet att odla humle på, varken breddgrad, placering på tomt eller den kalla starten. Men klarat sig har den gjort och jag har knappt behövt sköta om den. Nu under hösten kommer den klippas ner till några få decimeter och förhoppningsvis kan de ge en skörd nästa år. Det är dock inte ovanligt att mer kraftigt växande humle på dessa breddgrader inte överlever, vilket är fallet med en av våra grannar som har ren “växthumle”. Även om denna planta visat sig vara hyffsat tuff under vårens kalla väder, får vi se om den överlever en lång vinter där temperaturen bitvis kryper ner mot 30 minusgrader och är lång. Återkommer med uppdatering kring humleplantan i början på sommaren 2026.