Under senaste halvåret har mitt intresse för vin vuxit ganska avsevärt och i och med detta följer ju en del, precis som med öl, förutfattade meningar om hur vin ska drickas. En sak som jag blivit övertygad om, och är ganska vedertaget oavsett hur intresserad eller kunnig man är, är att vin smakar bättre av att luftas en viss tid innan avsmakning. Vi har en dekanteringskaraff hemma som ofta används när det är en viss typ av röda viner som ska drickas. Detta är ju ett exempel på en av många ritualer vindrickare har för sig, också är det nog en av flera bidragande faktorer till varför vin anses som "finare" än öl, att det finns mer invanda och accepterade ritualer kring hur drycken ska förtäras. En öl är en öl, medan vin är något lite finare.
Tanken har dock slagit mig om man kan använda någon av vinvärldens ritualer kring öl när denna dryck ska inmundigas och ifall det kan förhöja ölets smaker? Visste ni förresten att öl faktiskt är en betydligt mer komplex dryck än vin? Går man ner på kemisk(?) nivå så innehåller öl ungefär dubbel så många smakbärande komponenter än vin, vilket per definition borde göra den dubbelt så komplex som vin. Sedan kan man även nämna att kaffe i sin tur är ungefär tio gånger så komplext som öl.
I mitt förra inlägg skrev jag några rader om att jag tycker att vissa öltyper, som t.ex. Saison, smakar bättre av att få lufta sig i glaset 5-10 minuter innan jag dricker ölet. Att ta ut en flaska från kylen, hälla upp ölet i ett glas och sedan vänta tills temperaturen kommit ner borde kunna vara praxis för ganska många typer av öl. Detta går kanske lite emot de senaste, snart tio år, av IPA- och häjshype då vi blivit itutade att ölet ska drickas snabbt och färsk. Det där med att det ska drickas färsk är en annan ren bryggteknisk aspekt som jag tror förvirrat många hembryggare. Det är nog fler ölstilar som inte ska drickas purfärska eftersom de behöver tid i flaska, på klarningstank eller på fat. Färsk och ung öl, direkt och snabbt är mer ett undantag än än regel.
För att spinna vidare på ämnet ovan och för att hålla sig till inläggets ämne så kan man även för öl prata om vintermen "drickfönster". Vin är en produkt som generellt har en längre hållbarhetstid än öl samt att den i flera fall har en positiv utvecklingskurva desto längre tid det går, till skillnad från öl som med längre lagring (år) ofta blir sämre. Lagringsdugligt vin kommer ofta till ett så kallat drickfönster då vinet smakar som bäst. Detta är ännu en sak som är svårt med vin. Hur ska man veta när fönstret är öppet? Termen drickfönster går också att applicera på öl. Tidsaspekten är givetvis helt annorlunda då få ölsorter klarar av en längre lagringstid. Men visst kan man prata om drickfönster för ganska många stilar. IPA och Pale ale smakar generellt som bäst desto färskare ölet är, medan jag tycker att t.ex. en Saison behöver 1-2 månader på sig. Skillnaden mellan bryggerier och vinproducenter tänker jag också är rätt stor när det handlar om att släppa produkten ut på marknaden. Vinproducenter släpper generellt sin produkter för försäljning när vinet genomgått en längre procedur av jäsning och lagring på diverse fat. Det innebär dock inte att vinet är som godast när det släpps för försäljning. Årgångsviner smakar olika och utvecklas olika och man kan säga att det är upp till konsumenten att avgöra när vinet ska drickas. När det gäller öl så är det generellt redo att drickas när bryggeriet släpper det. Eventuell lagring har redan skett och som ölkonsument slipper du också i de allra flesta fall fundera på när det ska drickas. Inom hembryggarvärlden tycker jag dock det skapats en del felaktigheter på grund av vissa saker. Det tog några år innan jag förstod att all den öl som jag själv brygger inte nödvändigtvis är som godast när kolsyran infunnit sig. Pilsner, lager, Saison, barley wine, stouts mm. behöver generellt lite tid på sig. Allt beror på stil och om det ska serveras på flaska eller fat.
Att dekantera öl i en karaff är det nog få som sysslar med. Dels kanske det känns onödigt och i vissa vall dumt då det inte gynnar smakerna av ölet, dels känns det kanske också snobbigt och på gränsen till larvigt. Jag vill dock lyfta tanken på att dekantera öl som i grunden inte har så mycket kolsyra, t.ex. en engelsk ale med låg %. Kan kanske locka fram fler smaker i en sådan typ av öl? Kanske även vissa varianter av spontanjäst öl som har väldigt låg eller helt och hållet saknar kolsyra? Vanligt luftning i glaset torde man dock kunna komma rätt långt med.
Att vinet har rätt temperatur när det ska drickas är det väldigt noga med i vinvärlden. Här tycker jag generellt att det kan slarvas när det gäller öl, vilket jag till viss del kan förstå. Det fina med en öl är ibland att det inte behöver vara så komplicerat. Ibland ska den bara vara riktigt kall och det är inte helt omöjligt att en majoritet av landets öldrickare resonerar just så. Det är väl sällan en öl är godare en varm sommardag när den är riktigt kall? När det gäller min egen hembryggda öl och öl jag köper hem, som inte ska drickas på den där varma sommardagen, är jag dock ganska noga med serveringstemperaturen. Jag litar inte på mina egna smaklökar, eller någon annans, om ölet är för kallt. En låg temperatur är en en mycket effektiv motarbetare till att upptäcka felsmaker. T.ex. är det väldigt mycket svårare att upptäcka den vanligaste av felsmaker, DMS, om ölet dricks för kallt. Jag tycker även beskan framträder på ett helt annat sätt samt att ölet upplevs renare rent generellt. En för varm öl är å andra sidan sällan gott, men jag dock vara ett sätt att finna felsmaker lite enklare. Dricker man en öl som är ljummen utan att hitta felsmaker så säger det något om någon kvalitetsaspekt. Vill man alltid dricka sin hembryggda öl jättekall och tycker det är gott är det fullt rimligt. Du själv bestämmer över din egen öl. Vill du bli en bättre ölbryggare kan det dock vara en bra idé att fundera på i vilken temperatur du ska dricka ditt öl.
Det är inte omöjligt att det dyker upp fler idéer kring detta ämne längre fram.