Gå till innehåll

Andra utvärderingen från första delade satsen från saison-projektet.


Utseende

Har provat några flaskor av denna öl under några veckors tid men just denna som syns på fotona känns betydligt mörkare än de andra. Som ni ser är det en ganska klar öl med färger som drar åt bärnstenshållet.

Doft

Mineralig och jordig doft. Fenoler och därmed nejlika. Torkade frukt, gräddig vetedoft. Lätt alkoholdoft när temperaturen stiger.

Smak

Har en angenäm blandning av lätt pepprighet och nejlika. Fenolerna tar över desto varmare ölen blir, vilket lyfter fram nejlikan ytterligare. Jag förknippar ofta öl gjord på vetejäst med en viss krämig gräddighet, vilket denna också har. Fruktigheten man förknippar med belgisk jäst, som t.ex. wlp500 är expert på, finns också där.

Har trots ett FG på 1.009 en relativt fyllig munkänsla som jag misstänker kommer från jästens vetekaraktär i kombination med vetemalten, som jag till kommande saison-bryggningar har plockat bort från maltnotan.

För mig landar smakerna någonstans mellan en veteöl och en saison, med större betoning på veteölen (dock utan skumbanansmaken).

Övrigt

Om man vill brygga en öl som ska placera sig någonstans mellan en saison och en veteöl så är wlp568 en utmärkt jästblandning. Den producerar verkligen en välbalanserad öl där alla smaker från jästen existerar i harmoni med varandra. Den döljer även alkoholen (7%) på ett förrädiskt lyckat sätt, trots att den är på tok för snäll i beskan för att vara en saison.

Ändringar för eventuell ombryggning

Hade jag velat ha den torrare? Självklart. Denna jäste ut till hela 85% och ska enligt tillverkaren sluta mellan 70-80%, så det är egentligen bara att erkänna att detta inte är en saisonjäst för mig eftersom jag faktiskt vill ha högt utjäsning. Wlp568 producerar dock en väldigt trevlig öl. Syftet med denna bryggning var att utvärdera jästen, vilket jag tycker jag prickat in humlegivan bra för. Skulle jag brygga med denna jäst igen skulle jag dock höja beskan något för att skapa en balans mellan jäst och beska.

2

Detta är alltså en dubbel (på gränsen till trippel) IPA som bryggdes den 6:e mars och som fatades den 22:a mars. Det var något av en skåprensning när det gällde maltnotan och den fick därför innehålla en hel del vete (35%) och därav namnet: Double Wheat India Pale Ale. Syftet var dock att granska humlesorten Galaxy närmare, vilket denna utvärdering kommer att handla om.


Utseende
Kanske det absolut fulaste jag skapat? Men så går det om man inte kallkrashar efter en rejäl torrhumling. Begreppet murky kan ha fått en ny innebörd.

Doft
Mogen persika, hallon, jordgubbar och anis. Eventuellt en mindre mängd passionsfrukt. En riktig explosion av frukt.

Smak
De dryga 9.5 procenten döljs ganska väl, dels av en väl genomförd jäsning (1.086->1.013), men också av det faktum att den är något för besk. Att bemästra whirlpool-givor i kombination med givor på koksidan är inte lätt, och jag har lyckats bättre. Men visst, några spår av att nästan 10% märker man inte av.

Även om det är lite för mycket av "mycket" i denna öl så ger den mig en tydlig profil av vad galaxy smakar, och jag förstår verkligen varför den är så populär. Ölen har en otroligt kraftig smakprofil från humlen och det fullkomligt sprudlar av olika frukter. Dock tycker jag inte den drar så mycket åt citrushållet, utan landar mer kring fylliga smaker av persika, hallon och anis. Initialt har ölen den där ganska vanliga grapefruktpunchen som återkommer i ganska många humlevarianter. Sedan växer en ganska fyllig och nästan söt smakbouquet (där fick jag till det) av ovan nämnda frukter och bär, för att sedan åter landa i grapefruktlandet.

Övrigt
Galaxy är utan tvekan en humle som kan stå på egna ben, så pass många olika smaker bär den med sig och dessa behöver man absolut inte "leta" efter när man känner på smakerna. Hur man vill använda den är ju dock frågan? Även om den inte påminner särskilt mycket om Centennial kommer jag ändå att tänka på den humlen, men av den anledningen att jag tycker Galaxy kan bli något "mäktig" om man använder den som jag gjort. Samma sak förknippar jag Centennial med och den superklassiska och även förträffliga Two Hearted Ale från Bells.

Jag kommer troligtvis inte brygga just denna öl igen för jag ser egentligen ingen mening med att brygga en dubbel-ipa med vete i. Dock ser jag flera lämpliga användningsområden för Galaxy, och jag förstår också varför den är så pass populär.

2

Projet 644 är den första utvärderingen av en öl från mitt grandiosa saison-projekt som jag drog igång i mitten på februari. Att kalla denna öl för en saison känns nu efterhand kanske inte helt korrekt...


Utseende

Ljus med halmliknande inslag. Väl tilltagen skumkrona.

Doft
Inga dofter som sticker ut. Luktar som en ljus och maltfokuserad öl. Snappar upp en väldigt anonym fruktighet tillsammans med en lika anonym syrlighet. Jag kommer att tänka på en berliner weisse, fast utan det sura i det syrliga, om man kan beskriva det så?

Smak
Ger till en början ett friskt och nästan torrt intryck medan ölen håller en lägre temperatur. Torrare än förväntat med tanke på den låga utjäsningen (1.013). Smakar som doften skvallrar om, som en ljus och maltfokuserad öl utan någon nämnbar jäst eller humlekaraktär.

Viss fruktighet som drar åt något slags persika-håll. Låt mig dock vara tydlig med att detta är något som min hjärna mer "fiskar" efter, än tydligt plockar upp. Till 99% smakar ölen "öl" utan någon jästkaraktär. Hade jag inte bryggt den själv hade jag gissat på chico-stammen (US-05, WLP001, 1056 osv.). Snappar verkligen inte upp några spår av brettighet eller frukt som den ska vara förknippad med. Blir utan någon större humlekomponent en ganska alldaglig öl som inte imponerar. Smakmässigt förväntade jag mig en helt annan (och mycket mer) karaktär från jästen. Meh...

Övrigt
Trots ihärdiga försök jäste denna bara ner till 1.013 (78%) men slutresultatet känns dock torrare än wlp568 som är bryggd från samma vört (1.009), även om det är en betydligt bättre och mer karaktärsfull öl. Om man lyckas få ner denna till tillverkarens förutspådda +85% i utjäsning, borde resultatet bli knastertorrt, dock också utan någon slags karaktär i huvud taget.

Egentligen tycker jag mig ha skapat en ganska anonym blonde ale. Lättdrucken, medeltorr och på det stora hela ganska anonym. Borde tilltala en bred massa, dock inte mig. Blir i slutändan inte något annat än att skölja ner maten med.

Ändringar för eventuell ombryggning/övrigt
Svårjobbad jäst, antar jag? Jäste inte ut så som jag förväntade mig. Men jag vet inte... En jäst som tidigare innehållit brett, men som genom någon slag mutation (kanske fel ordval) nu enbart är sacc, vad ska jag förvänta mig? Behöver den kanske jättelång tid på jäskakan för att komma ner under 1.010? Många brygger IPA på denna för dess fruktiga kvalitéer, men det ser jag ingen poäng med. Några fruktiga kvalitéer har då inte visat sig efter drygt 3,5 vecka i primären.

Om ni som jag är medlem i Milk the funks facebooksida så brukar denna jäst dyka upp bland användares inlägg ibland, för olika syften. Någon direkt funk har den inte producerat för mig. Och folk som använder den i tron om att man ska kunna producera någon slags "New England sour IPA", lurar bara sig själv. De som använder denna som en "grundjäst" för att sedan producera något annat med hjälp av bakterier kan lika gärna välja ett annat alternativ. Den här jästen kan verka spexig, men skulle lika gärna kunna vara en neutral torrjäst från vilka tillverkare som helst.

Visst, det är en förvisso en "bra" jäst då den producerar en frisk och relativt torrt öl, trots min låga utjäsning. Ölen är utan jästrelaterade felsmaker. Men den bär inte på några särskilt spännande egenskaper, vilket i alla fall jag lurades till att tro.

Redan innan bryggningen hade jag ganska klart för mig att den inte skulle skulle producera någon sason-liknande öl, men jag förväntade mig ändå något annat utav den. Vad ska man ha denna till jäst till då? Jag kan tänka mig en trivsam blonde ale på runt 5% med lite amerikansk humle i, eller en pale ale med lite simcoe?