Gå till innehåll

 

 

Mäsk-PH: 5.1
OG-PH: Ej mätt
FG-PH: 4.3
Serverings-PH: Ej mätt

Utseende

Vid upphällning är den något ljusare än vad bilderna visar, antar att det har med vinterljuset att göra. Skumkronan är tunn och flyktig. Kolsyrebubblorna framträder direkt i kontakt med glaset.

Doft

Doften påminner om nygräddat bröd med vissa inslag av dill. Tydliga saisonestrar som dock drar mer åt veteölhållet.

Smak

Initialt en torr och syrlig munkänsla som övergår i en krämig gräddighet. Knappt märkbar smak av dill. En syrlig smak av citrus är den bestående smaken som blir kvar i munnen. Den torra karaktären blir kvar på tungan.

 

Kropp

Eftersom jag glömde rörsockergivan som också skulle utgöra 20% av maltnotan så blev detta en svagare öl än vad jag tänkt mig. Otroligt lättdrucken, men jag föredrar trots torrheten och syrligheten lite mer kropp som jag tänker mig kommer med en extra procent alkohol. Estrarna från jästen och den krämiga brödsmaken från malten bidrar trots detta med en relativt fyllig kropp. Perfekt kolsyrenivå för en saison, vilket är lite mer påtaglig än i annan ljus öl.

 

Ändringar för eventuell ombryggning

Svårt att säga huruvida det låga (5,1) PH-värdet påverkar slutresultatet. Med facit i hand är jag nöjd med vattenprofilen även om jag tycker att ölen är något för syrlig. Jag kan även vara utan den bestående citrussmaken som håller sig kvar, utan jag föredrar en mer malt- och järndominerad saison. Ölen är sammantaget väldigt lättdrucken och står sig utan problem mot kommersiella varianter av de mer experimentella saisonerna. För att göra humlen mer rättvisa och kunna framhäva de dillsmaker som jag tycker passar så bra med de tydliga saisonsmakerna hade jag velat öka alkoholhalten bra mycket mer. Det hade varit väldigt intressant att brygga denna öl uppåt 8-9 procent och prova med en krafitg whirlpoolgiva samt en torrhumling, mest för få fram en tydligare humlekaraktär.

Detta var första gången jag provade Wyeast 3724 (Belgian saison) och jag tycker denna drar något mer åt veteölhållet än WLPs motsvarighet 565, vilket jag inte tycker är särskilt spännande. Samtidigt uppskattar jag ölen för vad den är; torr, syrlig och lättdrucken. Flaskorna har försvunnit oväntat fort och för att saisonlagret inte ska bli helt uttömt bör jag kanske planera in en ny bryggning relativt snart.