Gå till innehåll

6

Förra året inledde jag ett blogginlägg med orden: "detta kommer kanske bli det minst lästa blogginlägget som hembryggarbloggvärlden skådat". Detta på grund av en misstanke om att intresset för engelsk pale ale troligtvis är ganska lågt där ute i hembryggaretern, vilket var vad det inlägget skulle handla om. Nu är det möjligt att jag överträffat detta genom att skriva om en, om möjligt, ännu svalare ölstil, nämligen en mörk pilsner, som inte heller blev riktigt som jag tänkte. Mer om detta i bryggloggen.

Tanken med att brygga en mörk pilsner grundar sig att jag varit sugen på att ha en humlig lager på fat ett bra tag och att jag också velat prova något nytt. Därför slog jag två flugor i en smäll och valde att satsa på mörkare och maltigare pilsner än vad jag brukar brygga. Munichmalt är en maltsort jag inte tycker mig ha tillräckligt bra koll på även om jag använder sorten relativt ofta i mindre delar för att förbättra maltigheten. Det har dessvärre blivit en sådan där sak som jag tillsätter utan att riktigt veta vad den rent smakmässigt bidrar med, eftersom dess eventuella smakbidrag troligtvis försvinner i virrvarret av allt det andra. Ingen minns dock en fegis så därför valde jag att gå på den mörkare typ-II-varianten i kombination med 15% melanoidinmalt, så något rejält maltigt borde jag kunna få till av den maltnotan. Generellt tycker jag att de flesta av mina ljusa öl (lager, IPA och Saison) saknar en stadig smakmässig maltbas, och därför kan det också vara intressant vad denna kraftigare maltnota kan framkalla.

Senaste åren har det blivit en hel del jäsning med Saflager-34/70, vilket är en otroligt pålitlig torr lagerjäst om man lärt sig hur den reagerar i olika temperaturer. Den fungerar för övrigt alldeles utmärkt att brygga IPA med om man lägger jäsningen runt 14-16 grader. Att brygga lageröl är något som jag tror det kommer bli mer av i framtiden, vilket gör mig lite nyfiken på andra lagerjäster i torkat format. Denna gång föll valet på Saflager-189 som ursprungligen är en jäst från Hürlimannbryggeriet i Schweiz som jag inte vet så mycket om förutom att det var de som en gång i tiden bryggde den legendariska Samichlaus-ölet, som var en dubbelbock på 14% som brukade bryggas den sjätte december varje år för sedan lagras till jul följande år.

I övrigt är det inget speciellt med själva ölet. Jag kommer köra på ett längre lagermäskschema för att se om vörten kan hinna bli klar efter mäskning. Har även en tanke på att dra ner tempot på pumpen en bit in i mäskningen för att se om det kan påverka klarheten.


Namn: Vinterdricka
Stil: Mörk pilsner
Bryggmetod: Grainfather - Ingen lakning
Mäskeffektivitet:
84%
Beräknad mängd till jäskärl: 11L
Mängd till jäskärl:
11L
Beräknat SRM/EBC: 9.7/19
Beräknat OG: 1.044
Koktid: 90 min
Beräknat IBU: 35
OG: 1.045
FG: 1.015
ABV: 3.9%


Maltnota (kg-%) (Färg lovibond)
84% Weyermann munich II (~9L)
15% Weyermann melanoidimalt (~27L)
1% Weyermann syramalt (~2,4L)

Mäskschema
60ºC i 20 min
65ºC i 20 min
72ºC i 30 min
76ºC i 10 min


Total mängd vatten: 23.45L
Mäskvatten:
23.45L
Lakvatten: -


Vattenbehandling
2g Kalciumsulfat
1g Magnesiumsulfat
3g Kalciumklorid
1.7g Antioxin SBT

Vattenprofil
Kalcium: 78
Magnecium: 6
Natrium: 8
Klorid: 77
Sulfat: 71


Beräknat mäsk-ph: 5.2
Mätt mäsk-ph: 5.4


Humleschema
@60 min - Perle - 20 IBU
@20 min - Perle - 15 IBU
@15 min - White Labs jästnäring
@5 min - Protafloc
@5 min - Spindasol B


Jäst
Fermentis Saflager S-189 - 1 paket till 11L vört.
Jäst i 12-13 grader.
16 grader mot slutet av jäsningen.


Brygglogg
2023-11-02
Smärtfri bryggdag där jag prickade alla siffror nästan felfritt, något som vissa kanske inte lägger någon större vikt vid. Det är ändock tillfredsställande att veta vad ens system levererar och att kunna förutspå resultatet. Tillsatte jästen vid 19:30-tiden på kvällen.

2023-11-03
Morgonen dagen efter finns det inga spår efter startad jäsning. Givetvis störigt med jäst som tar lång tid på sig, men med lagerjäst i svalare temperaturer kan det vara så. Efter lite letande på forum så verkar det vanligt för jästen att ta lång tid på sig att komma igång. Rekommenderad jästemperatur för jästen är 9-15 grader och min jäskyl är inställd på 13 så det borde inte alls vara några problem för det att komma igång i den temperaturen. Ska hålla lite koll under dagen.

2023-11-05
Världsrekord för "lag time" för denna jäst. Även om det alltid pågår mer aktivitet i jäskärlet än vad man kan se på ett vattenlås så går det ruskigt långsamt denna gång. Uppskattar uppstarten för S-189 att ligga på ca. 60 timmar. Vi får se hur detta påverkar ölet i slutändan och min fingerkänsla säger att detta även kommer påverka utjäsningen negativt. Dock ska detta vara en jäst som jäser ut ölet mer än t.ex. 34/70, men den tröga starten känns det tveksamt. Nivåan i vattenlåset rör sig låååångsamt.

2023-11-07
Nu helt stilla i vattenlåset?

2023-11-08
Tar ett SG-prov och ser att ölet jäst ner till 1.020. Oroväckande att aktiviteten i vattenlåset tog så pass många dagar att komma igång samt att det var ovanligt dålig fart på det. Jag höjer till 15 grader i jäskylen för att se om det hjälper till med utjäsningen, men något säger mig att det inte kommer jäsa ut som det ska. Ölet är nu 3.3%, men utjäsningen är bara 55%. Hade räknat med ett FG runt 1.010 och därmed en utjäsning på 77%, ungefär. Vi får se vad som händer. Var det något fel på jästen?

2023-11-12
SG: 1.017

2023-11-15
SG: 1.015

2023-11-19
FG blir 1.015. Sätter igång med kallkrash. Får se hur den här ölen blir och smakar. Utjäsningen landar på ynka 66% vilket är betydligt mindre än vad jag hade räknat med. Efter att jag misstänkte att jäsningen inte riktigt gick som den borde så började jag läsa om andras erfarenheter av jästen och det verkar som att jästen (eventuellt) gynnas av att rehydreras. Det råder olika råd och rön om just detta så jag låter det vara osagt. En påse jäst ska dock räcka till 20-30 liter och jag hade bara 11 liter till jäskärlet, så någon underpitch är det inte tal om. I slutändan blev det dock öl, även om jag hade räknat med att den skulle bli ca. 0.5% starkare, vilket känns som en större motgång när det nu rör sig om rätt alkoholsvag öl. Hade det varit en öl på 6% eller starkare hade det spelat mindre roll. Nu landar den precis under 4%, så det blir en riktigt sessionabel historia. Jag väljer därför att byta namn på ölet till "Vinterdricka", vilket anspelar på den svagare pilsnerversionen från tiden före starkölsförbudet i Sverige (1922-1955). Ölet ser även ut att bli betydligt mörkare ön vad jag hade räknat med. Lite orolig är jag även för att den kommer vara lite för söt med tanke på den dåliga utjäsningen i kombination med den krafitga munich II malten.

2023-11-26
Fatar.


Ställer alltid in vattentemperaturen på två grader över inmäskningstemperatur då temperaturen alltid sjunker när malten åkt i.


När maltmängden inte är så stor blir det enkelt att med hjälp av den specialsydda bryggpåsen mäska in lite försiktigare. Långsamt sänka ner malten i mäsken.


Grenröret från SS Brewtech fungerar perfekt tillsammans med Grainfather G40. En del skum blir det dock trots den försiktiga nedsänkningen.


Vörten blir klarare och klarare för varje bryggning.


Inte mycket rester kvar efter att vörten kylts och flyttats till jäskärl. Majoriteten av det på bilden är humlerester samt proteinfällningar.


4

Med omdragen el till bryggeriet/tvättstugan är det nu dags att göra ett andra försökt till bryggning med det nya bryggverket. Jag hade tänkt sammanställa en del om mina upplevelser av Grainfather G40 i ett annat inlägg då jag i detta inlägg ville fokusera mer på själva receptet.

IPA fortsätter att vara en ölstil som utvecklas och Cold IPA är den senaste varianten som börjat rullas ut från bryggerier runt om i världen. Det finns inga fasta typdefinitioner av av stilen ännu och rekommendationerna kring hur man på bästa sätt ska lyckas med stilen varierar lite. Jag tänkte därför sammanställa vad jag tror är bästa sättet att lyckas utifrån vad jag läst och reflekterat kring, samt en utvärdering längst ner i bryggloggen.

När termen Cold IPA dök upp var min första tanke att detta redan har gjorts i form av Brut IPA som kom och försvann för 3-4 år sedan. Cold IPA ska vara torrare och krispigare än vad en "vanlig IPA" ska vara och precis som Brut IPA känns det som en motreaktion mot dessa fylliga, mjuka och krämiga häjs-ipor vi får fortsätta att dras med. Vissa källor hävdar att skillnaden mellan Brut IPA och en Cold IPA är att sistnämnda ska jäsas med lagerjäst, fast i lite varmare temperatur än en lager, vilket också separerar stilen från IPL (India pale lager) som också bör räknas som en nära släkting. Följer man det rådet blir det helt enkelt en varmjäst lager som humlas som en IPA, medan Brut IPA ska jäsa ut mer, oftast med en alejäst som fått hjälp av enzymer att förvandla sockerarter i mäsken till mer lättjästa arter, vilket i sin tur leder till ett läger FG. Jag vet inte varför denna stil inte slog igenom bättre, även om det under en tid fanns gott om exempel ute på marknaden, men risken är kanske att Cold IPA kommer möta samma öde. Det finns dock något som tilltalar mig betydligt mer i tanken kring Cold IPA än i Brut IPA, och det handlar för mig om lagerjästen i kombination med vissa lämpliga och moderna humlesorter. Medan Brut IPA i flera fall var tvungen att ta hjälp av enzymer för att tunna ut ölet, bara för att, tror jag en välskött lagerjäst borde göra jobbet bättre, främst genom att producera en krispig öl utan att för den sakens skulle bli tunn.

Eftersom tolkningen av denna nykläckta stil fortfarande är fri så har bryggerier valt att göra på sitt sätt. T.ex. har jag sett och provat kommersiella varianter av Cold IPA som är jästa med ale-jäst, vilket får mig att fundera på vad det är man då försöker göra? Nyckel för mig för att få stilen att skilja sig mer från både Brut IPA och New England IPA är just jästen. Så jag hävdar då att hanteringen av jästen är utgångspunkten för bryggandet av Cold IPA. Men det finns också andra bryggare som säkert skulle hävda annat. Jag har nog varken rätt eller fel. Några pointers för mig blir dock:

  • Jäs med lagerjäst, fast i något varmare temperatur än för en lagerbryggning. För att undvika bismaker skulle jag fortfarande hålla mig inom rekommenderat spann för vald jäst, men så "varmt" som spannet tillåter möjligt. Själv kommer jag använda mig av Saflager 34/70 som har ett rekommenderat spann på 9-15ºC, vilket innebär att jag kommer ställa in jäskylen på 15º. Vill man hellre använda en annan lagerjäst ser jag inga problem med det, så länge det är en god utjäsare som inte producerar en för maltig öl.
  • Maltnotan tycker jag man får prova sig fram till. Jag skulle dock undvika allt som har med havre och vete att göra. I USA tenderar hembryggare att använda sig av ris i större utsträckning än här och det kan absolut vara ett sätt att tunna ut det färdiga ölet. Även majs förekommer. Jag kommer använda mig av 100% pilsnermalt, med undantag för enstaka procent syramalt för att sänka ph i mäsk. Det är dock en god utgångspunkt att vid nya stilar börja med endast basmalt för att sedan utvärdera om någon annan malt skulle tillföra något. Att trots detta endast använda sig av enbart pilsnermalt tror jag dock bör passa stilen väldigt väl och jag skulle personligen inte vilja gå den mer amerikanska vägen med ris och majs då jag inte ser några smakmässiga fördelar.
  • Mäska för en hög utjäsning. Antingen med en enkel infusionsmäskning kring 62-65 grader, eller med en stegmäskning. Jag kommer använda mig av ett lagerschema då jag enkelt kan ställa in bryggverket för detta.
  • Klar öl. Detta ska helst inte vara en grumlig historia. Gör vad du kan för att få till en klar vört under mäskning, kok och kylning. Oavsett bryggteknik så gå inte vidare till kok förrän vörten är genomskinlig, skumma av proteinet vid uppkok med en hålslev och vid kylning av vörten så lämna köldgrumlingen utanför jäskärlet. Kan man inte få till alla delar så försök med någon.
  • Humlen kan man laborera fritt med, både när det gäller val av sort och tekniker i bryggningen, då det helt enkelt är en smaksak. För precis som med övrig IPA så kan humlesmaken variera mellan himmel och jord. Jag kommer använda mig av Perle som bitterhumle eftersom jag tycker den är rent och frisk, för att sedan använda mig Riwaka (obeprövad sort mig mig) och lite Mosaic. Välj vad du gillar.

Namn: Iskusten Cold IPA
Stil: IPA - Special
Bryggmetod: Grainfather G40 - Ingen lakning
Mäskeffektivitet:
79%
Beräknad mängd till jäskärl: 14L
Mängd till jäskärl:
14L
Beräknat SRM/EBC: 4/8
Beräknat OG: 1.062
Koktid: 90 min
Beräknat IBU: 40
OG: 1.069
FG: 1.013
ABV: 7.4%


Maltnota (kg-%) (Färg lovibond)
98% Weyermann Barke Pilsnermalt (~2L)
2% Weyermann syramalt (~2L)

Krossad på läge 5 på GF-krossen = 1.3mm

Mäskschema
60ºC i 20 min
65ºC i 20 min
72ºC i 30 min
76ºC i 10 min


Total mängd vatten: 28L
Mäskvatten:
28L


Beräknat mäsk-ph: 5.2
Mätt mäsk-ph: 5.6
Mäskjustering: 1ml laktol


Humleschema
@60 min - Perle - 30 IBU
@20 min - Perle - 9 IBU
@15 min - White Labs jästnäring
@5 min - Mosaic - 5 IBU
@5 min - Riwaka - 3 IBU
@0 min - Spindasol B
Torrhumling
Totalt 4g/L. 80% Riwaka och 20% Mosaic.
4 dagars torrhumling innan kallkrash.


Jäst
Saflager 34/70 - Två paket till 14 liter
Jäsning i 15 grader till FG


Brygglogg
2023-04-22
Bryggdag. Nu utan elproblem. Mer om detta i ett annat inlägg. För att vara första kompletta bryggningen med nya bryggverket gick det ganska bra. Det finns en del saker man måste ta med i beräkningen till kommande bryggningar, men även detta tänkte jag samla i ett kommande inlägg om mina upplevelser med Grainfather G40. Bryggde på morgonen och redan på kvällen så var det regelbunden aktivitet i jäsningen.

2023-04-23
Ruskig aktivitet i jäskärlet.

2023-04-25
Aktiviteten har nu gått ner avsevärt. Kommer dock låta den jobba på i minst en vecka till.

2023-05-01
Har inte läst av SG ännu, men det är sex dagar sedan aktiviteten stadigt avtog så jag torrhumlar den försiktiga mängden 4g/L. Känns i stunden som lite men om FG blir under 1.010 samt med en lagerkaraktär i kombination med den enkla maltnotan så tror och hoppas jag att det trots allt blir lagom. Kommer tillsätta isinglass under kallkrashningen under tryck, så hoppas därmed på en klar öl. Gör ett försök att spola kolsyra ner i jäskärlet samtidigt som humlen åker ner.

2023-05-05
Påbörjar kallkrash under tryck.

2023-05-06
Tillsätter isinglass.

2023-05-09
Flyttar till fat och trycksätter. FG blev 1.013. Ölet blev starkare än önskat, men det skyller jag på utmaningen med att beräkna mäskeffektivteten i bryggverket. 7.4% är dock fullt acceptabelt.

2023-05-14
Har druckit några glas under helgen och detta känns verkligen som en stil som jag kommer vilja brygga vidare med. Ölen är ren och frisk med en, kanske lite låg, fin beska. Ölen blev ca 1 % för stark vilket drar ner upplevelsen då jag faktiskt upplever den som lite spritig. 6-6.5% hade varit väldigt mycket bättre, vilket också var tanken från början, för då hade även beskan tagit lite mer plats. Frånsett det uppenbara att spritigheten har med alkoholprocenten att göra tror jag kombinationen av enbart en maltsort och lagerjästen påverkar framtoningen av detta.

Jag skulle vilja trycka på med lite mer humle bara för att öka karaktären på ölet något. Men absolut inte i några större mängder då den väldigt lättdrucken, vilket också är det viktigaste för stilen, tänker jag mig. Återkommer med mer detaljerad smakbeskrivning av ölet. Det jag kan konstatera är att mitt recept är en väldigt bra utgångspunkt för framtida bryggningar och för att vara första provsatsen så är det oväntat lite jag skulle vilja ändra.


Kallt grundvatten.

Halvintressant bild från inmäskningen. Jag kan dock konstatera att en bredare maltkorg leder till mindre skum.

Väldigt härligt att ha en fräsch och krispig IPA på fat. Kommer att gå åt, även om den är lite för stark för min smak.

2

Efter den senaste bryggningen befann jag mig lite i valet och kvalet kring vad nästa bryggning skulle bli. Efter en del överläggning föll valet på att brygga om min pilsner efter samma recept som sist. Kanske inte den mest inspirerande bryggningen eller läsningen, men resultatet sist tycker jag talar för sig själv om man beslutar sig för att brygga om exakt samma öl igen. Eftersom det är en ganska lång lagringsperiod (4-6 veckor tycker jag funkat bäst) så blir det också ganska länge mellan bryggdag och servering, så det är bara att sätta igång.

En annan sak värd att nämna är att jag tror mig fått rätt bra koll på hur jästen fungerar. Saflager W-34/70 har ett temperaturspann på 9-15 grader, men jag har fått betydligt bättre och pålitligare resultat när jag jäst i 12 grader med en höjning till 14 mot slutet. Nu har jag dock inte provat att jäsa i det högre spannet under hela jästiden och även om jag inte betraktar mig som någon lagerexpert så finns det trots allt en anledning att man inte jäser dessa lagerjäster i aletemperatur.

Det blir samma procedur kring mäskningen som under förra bryggningen där jag kommer flytta vörten efter avklarad mäsk till en patinagryta för att kunna rengöra botten av bryggverket och tömma bort mjöl samt maltrester. Med pump och slang går det både snabbt och smidigt och torde inte vara en oxideringsfaktor. Jag kommer dock inte utföra flytten förrän vörten är klar, vilket kan förlänga mäskningstiden något. Men det gör jag mest för att jag vill få koll på hur lång tid det faktiskt tar innan den bli klart, och för att jag tror det påverkar slutresultat på ett positivt sätt.

När malten ska krossas kommer jag lägga 5 minuter extra på att få till en jämn och fin krossning där skalet till alla kornsorter ska knäckas utan att malas sönder allt för mycket. Det är verkligen ett finlir, men detta påverkar i sin tur fastbränningar och vörtens klarhet.


Namn: Pils II
Stil: Tysk pilsner
Bryggmetod: Grainfather - Ingen lakning
Mäskeffektivitet:
77%
Beräknad mängd till jäskärl: 14L (räknar med 2 L förlust)
Mängd till jäskärl:
10.8
Beräknat SRM/EBC: 6/12
Beräknat OG: 1.045
Koktid: 90 min
Beräknat IBU: 45
OG: 1.046
FG: 1.010
ABV: 4.7%


Maltnota (kg-%) (Färg lovibond)
79% Weyermann Barke Pilsnermalt (~2L)
10% Weyermann Melanoidin (~27L)
8% Weyermann Carahell (~10L)
2% Weyermann syramalt (~2L)
1.6mm krossning

Mäskschema
65 grader i 60 min
Omrörning när 30 min återstår av mäskning.


Total mängd vatten: 22.9L
Mäskvatten:
22.9L
Lakvatten: -


Vattenbehandling
5g Kalciumsulfat
4g Magnesiumsulfat
2g Kalciumklorid

Vattenprofil
Kalcium: 97
Magnecium: 19
Natrium: 6
Klorid: 53
Sulfat: 198


Beräknat mäsk-ph: 5.17
Mätt mäsk-ph: 5.3
Mäskjustering:-


Humleschema
@60 min - Perle 8AA - 25 IBU
@20 min - Perle 8AA - 15 IBU
@15 min - White Labs jästnäring
@10 min - Perle 8AA - 5 IBU
@0 min - SpindasolB - 20g/100L = 2.4g till 12L vört


Jäst Fermentis Saflager W-34/70 - 2 pakter
Jäsning i 12 grader. Höjning till 14 grader sista biten.


Brygglogg
2022-10-22
Ställde klockan på 06:00 på lördagmorgon och när jag kom ner i bryggrummet var vattnet 67 grader och redo för inmäskning. Att ställa vattnet på två grader över mäsktemperatur har visat sig ganska lagom då temperaturen sjunker ca. två grader när inmäskningen är klar. Bryggdagen flöt på bra utan några problem. En sak jag behöver påminna mig själv om är att man inte drar på pumpen på max efter att man mäskat in, samt efter min omrörning halvägs genom mäskprogrammet. När man rör om i malten så flyttas den runt och tar lite tid på sig att landa mot botten av maltkorgen igen. Om man då dra igång pumpen för tidigt och för kraftigt upplever jag att maltbädden blir mer kompakt. Extra märkbart blev det denna gång då jag drog igång pumpen för att efter avslutad mäskning flytta den till patinagrytan, innan jag lyfte upp maltkorgen. Det skapas då ett annat sug och maltkorgen var betydligt tyngre att lyfta upp, samt att det tog bra mycket längre tid att vörten att rinna igenom maltbädden. Detta ledde troligtvis till att vörten sjönk ganska rejält i temperatur när den mellanlandade i patingrytan. Förhoppningsvis kommer detta inte ställa till den i slutändan. Jag skulle dock kunna vinna en del tid om jag hade en värmekälla till patinagrytan som då hade kunnat börja värma vörten medan jag rengör bryggverket.

Fick även idag kvitto på hur stor skillnad det gjorde att lägga lite extra tid på krossningen. Även om bryggningen krävde fyra olika maltsorter så kom alla dessa från Weyermann och efter noggrann inspektion av de olika malterna kunde jag konstatera att alla hade samma storlek. Misstänker att alla är olika mältningar på pilsnermalt. Efter att ha testa mindre mängder på olika valsavstånd i min kvarn så landade jag i att 1.6mm för denna typ av malt är den bästa. 1.5 blev för finkrossat medan 1.7 lämnade en del orörda korn. Detta i kombination med den två grader förhöjda temperaturen på mäskvattnet ledde till att bryggverkets element fick mindre att göra än vanligt, vilket inte resulterande i någon fastbränning på botten. En lätt hinna av stelnat maltmjöl fanns, men det behövdes inte skrubbas något alls mellan mäskning och kok. En liten och för vissa obetydlig detalj, men jag tror att detta gör skillnad i smaken då inte rester av malten bränns under 60-90 minuter kok. Bryggdagen tog drygt fem timmar från väckning till avslutat städ.

2022-10-23
Kväll och bra drag i vattenlåset 1,5 dag efter den tillsattes.

2022-10-28
Aktiviteten i vattenlåset har minskat. Höjer tempen till 14.

2022-11-01
SG ligger på 1.010 vilket jag misstänker blir FG. Gott så. Drar igång en kallkrash under kvällen. Mätte SG under tidig morgon.

I stort sett ingen fastbränning efter mäsking att tala om. Snabb avtorkning och sedan tillbaka med vörten för kok. Noggrann krossning och jämn temperatur under inmäskningen gjorde skillnad.

Då var det dags för ännu en split-batch i hembryggeriet. Ena halvan blir ännu en version av husets Saison där jag kommer återanvända mycket från den förra bryggningen i form av semi-öppen jäsning utan vattenlås i en svalare temperatur samt 3726 från Wyeast. Jag vill prova samma enkla humlekombo som i min pilsner eftersom jag tycker den fick en humlekaraktär som jag tror skulle passa bra i säsongen, så det blir 100% Perle denna gång. I föregående blogginlägg skrev jag om klarning med hjälp av Spindasol B, som jag beställde från Maltmagnus, som jag nu kommer prova för första gången på den varma sidan av bryggningen. Jag väntar någon bryggning med att använda det i jästtanken eftersom jag vill se vilket resultat det ger på endast den varma sidan först. Eftersom Spindasol endast gick att få tag på från just MM så passade jag även på att beställa lite av den specialmalt som passas Saison bäst, nämligen dinkelmalt (spelt). Denna får ersätta vetemalten denna gång, samt att jag skruva om lite i maltnotan i övrigt. Men det kommer inte bjuda på några större överraskningar i slutresultatet.

Den andra halvan kommer jag jäsa med Orval-jästen, vilket kommer resultera i en starkare version av min belgiska pale ale Stolle, som egentligen är en öl jag vill ha i ett betydligt svagare utförande. Dock var det nu lite för länge sedan jag bryggde med WLP510 och jag ville se om även denna öl i ett starkare utförande kan röra sig i Saisonland eller om det blir något annat.

En annan sak som jag funderat på är fastbränningarna i botten på mitt bryggverk. Oftast ställer de inte till det under koket. Men när jag väl diskar och skrubbar bort bottenytan närmast elementen så funderar jag på hur det egentligen påverkar smaken när maltrester bränner fast på botten. För att försöka undvika detta kommer jag, med hjälp av pumpen, att flytta den färdigmäskade vörten till en patinagryta med lauterhelix, rengöra botten på bryggverket så fort som möjligt, försiktigt återföra vörten till bryggverket med hjälp av slang, för att sedan dra igång koket. Lite extra arbete med något jag funderat på att test ett tag, och nu är det dags. Jag siktar på att få en så pass klar vört som möjligt under mäskningen med bryggverket, men eventuella rester kommer förhoppningsvis också silas bort av lauterhelixen i patinagrytan. Eftersom jag också använder mig av slang och tyngdlagen kommer jag troligtvis inte hinna introducerar särskilt mycket syre till vörten innan kok.


Namn: Phare XV och Storstolle
Stil: Saison och belgisk pale ale
Bryggmetod: Grainfather - Ingen lakning
Mäskeffektivitet:
63%
Beräknad mängd till jäskärl: 16L
Mängd till jäskärl:
9+5 = 14 liter (note to self. bryggverket klarar en liter till under mäsk)
Beräknat SRM/EBC: 4/8
Beräknat OG: 1.056
Koktid: 60 min
Beräknat IBU: 45
OG: 1.051
FG: 1.007 på båda
ABV: 5.8 % på båda


Maltnota (kg-%) (Färg lovibond)
80% Weyermann Barke pilsnermalt (~2 lovibond)
10% Castle Spelt (~2 lovibond)
5% Weyermann rågmalt (~2 lovibond)
4% Weyermann syramalt (~2 lovibond)

Mäskschema
63 grader i 90 minuter
5 min omrörning under inmäskning.
Omrörning när 45 min återstår av mäskning.


Total mängd vatten: 26.3L
Mäskvatten: 26.3L
Lakvatten: -
Mäsk-/lakvattenfördelning: -


Vattenbehandling
7g Kalciumsulfat
6g Magnesiumsulfat
2g Kalciumklorid

Vattenprofil
Kalcium: 105
Magnecium: 25
Natrium: 6
Klorid: 48
Sulfat: 246


Beräknat mäsk-ph: 5.18
Mätt mäsk-ph: 5.4
Mäskjustering: -


Humleschema
@60 min - Perle 8AA - 25 IBU
@20 min - Perle 8AA - 20 IBU
@15min - White Labs jästnäring
@5min - Spindasol B - 20g/100L = 3.2g till 16L vört


Jäst
Wyeast 3726 och WLP510
Rekommenderad antal jästceller: 166MD
Beräknad mängd jästceller: 325MD per öl


Brygglogg
2022-09-01
Sätter förkulturer.

2022-09-03
Ställde klockan 05:00, alltså en lördag, för att sätta igång. Vatten och malt förberedde jag igår så det var var bara att kliva ner i källaren och mäska in. Bryggdagen (morgonen) löpte på utan problem och det kändes ganska skönt att i och med att bryggningen fortskred bli piggare och piggare, istället för att bli tröttare och tröttare samt mindre motiverad, vilket brukar vara melodin när jag brygger på kvällarna. Att pumpa vörten efter mäskning till patinagrytan gick lätt som en plätt. Eftersom jag inte stegmäskat så höll värmeelementen i botten på bryggverket sig lugna under mäskningen och det var inget som bränt fast när jag rengjorde. En viss yta fanns dock på botten, men denna var mycket enkel att skrubba bort. Glasklart är att det blir en hel del maltmjöl kvar i botten trots att pumpen jobbar nedifrån och upp. Att få bort detta gör gott både för att undvika fastbränning under koket samt att borttagandet ger en renare vört. Efter rengörningen av botten på bryggverket var det bara att koppla på en slang till patinagrytan och leda ner denna till botten av bryggverket, öppna ventilen och låta lauterhelixen filtera bort ytterligare maltrester som följt med pumpen. Jag rör om i vörten med ca. 45 minuter kvar av mäskning och trots ytterligare 45 minuter filtrering så fick jag inte en särskilt klar vört. Så fick det bli denna gång. Jag skulle kunna lägga mer fokus på min krossning av malten. T.ex. så är ett tydligt förbättringsområde individuell krossning av olika maltsorter. Vete-/dinkelmalt är t.ex. mindre än pilsnermalten, vilket gör att inte alla korn krossas. Sedan blir vissa kornsorter för välkrossade, vilket leder till dessa maltrester som jag nu försöker bli av med. Återföringen av vörten till bryggverket gick fint och så fort botten börjat fyllas så kunde jag höja elementen till kokeffekt. I och med att det blev en del maltrester kvar från mäskningen i bryggverket, samt efter filtreringen i patingrytan, så fick en del vört gå till spillo. Om detta leder till minskad fastbränning, renare vört, förhoppningsvis stabilare smakutveckling och hållbarhet på ölet så är jag beredd att gå med på en lite större förlust av vört. Det är bara att öka på den beräknade volymen i bryggprogrammet. Allt detta blir i slutändan en avvägning av vad man tycker känns rimligt att göra. Det är inte troligt att jag kommer ägna mig åt denna extra filtreringsprocedur till all öl jag brygger. Men när det gäller Saison som jag hela tiden försöker förfina, så känns detta i dagsläget rimligt, medan stegmäskningens tidsaddering å andra sidan, inte känns rimligt just nu. När man fokuserar på dessa bryggtekniska detaljer blir det dock ganska uppenbart hur bristfälliga dessa enkärlssystem blir. Jag förstod ganska länge inte poängen med trekärlssystem som sköttes antingen med hjälp av tyngdlagen och avancerade svettsställningar eller pumpar. Dessa är dock överlägsna när det gäller att producera vört fri från fetter, proteiner och andra syrereducerande beståndsdelar.

2022-09-08
Efter 5 dagars jäsning:
SG på WLP510 = 1.014
SG på 3726 = 1.011
Höjer från 18 grader till 20 för att hjälpa med de sista pinnarna. Eftersom det bara blev ynka 5 liter till orvaljästen (510) så är det ganska troligt att denna redan nått FG. Senaste gången jag bryggde med denna jäst blev FG just 1.014. Kommer troligtvis flytta detta jäskärl till kylen under helgen för kallkrashning medan 3726:an får tugga vidare eftersom denna brukar behöva några dagar på sig för att tugga i sig de sista pinnar ner till ett FG runt 1.007.

2022-09-11
SG på WLP510 = 1.009
SG på 3726 = 1.009
510:an verkar jobbar vidare trots allt. Den blir således kvar i jäskammaren tillsammans med 3726:an.

2022-09-14
FG landar märkligt nog på 1.007 på båda ölen. Kallkrashar.

2022-09-17
Buteljerar båda ölen. Denna gång utan någon champagnejäs utan bara sockerlag. Endast på 75:or.


Överföring till kittel med lauterhelix efter avklarad mäskning.

Syns kanske inte så väl, men i botten av bryggverket låg det maltmjöl till ett halvt brödbak.

En hel del kvarlämningar i kitteln efter återföring till rengjort bryggverk. Syns speciellt närmast utloppet av helixen.

2

I brist på brygginlägg tänkte jag göra något så ovanligt som att rapportera om den pilsner jag bryggde den 10:e mars och som nu lagrats färdigt. Vanligtvis brukar jag inte göra detta men eftersom jag är så otroligt nöjd med hur denna öl blev kan det vara roligt att uppmärksamma. Oftast är jag inte så nöjd med hur min öl blir och letar ständigt efter förbättringsområden, men denna gång är jag för en gångs positivt överraskad.


Om vi tar en snabbtitt på hur ölen bryggdes så bestod maltnotan av:
79% Weyermann Barke Pilsnermalt
10% Weyermann Melanoidin
8% Weyermann Carahell
2% Weyermann syramalt

Humlen:
@60 min - Perle 8AA - 25 IBU
@20 min - Perle 8AA - 15 IBU
@15 min - White Labs jästnäring
@10 min - Perle 8AA - 5 IBU

Jäst med Saflager 34/70.

Ölen landade på 4.7% med ett OG på 1.045 och ett FG på 1.009 samt ett beräknat IBU på 45.


Det är så ruskigt härligt att ha lager på fat och extra kul blir det när det också blir bra. Jag har tidigare funderat på om Saflager 34/70 passar min smakpreferens för lager och jag tror mig nu kunna konstatera att jag tycker det är en jäst som passar bättre i en pilsner än i en helles, eller annan humlemildare lager. I en helles kan jästens fruktiga smakbidrag störa fräschören lite medan den i en pilsner fungerar betydligt bättre när det finns rejäla humlebidrag som möter upp.

Ni ser på bilderna att den har en lite bärnstensfärgad ton, vilket kanske inte faller alla i smaken. Jag valde dock att öka på mängden Carahell inför denna bryggning samt ge malnotan en rejäl knuff med hela 10% melanoidionmalt. Detta tror jag gjorde ölen gott eftersom jag fortfarande upplever den som väldigt krispig utan att för den delen kännas tunn. Det finns en mjuk sädighet i ölet och jag känner igen i den kvarhängande maltsmaken från bland Nils Oscars Södermalmspilsner som får agera som referens.

Inför bryggningen var jag lite orolig för hur Perle skulle fungera i pilsner då jag läst om smakbidrag av "päron", vilket jag tyckte lät smått motbjudande. Hur mycket jag än letar hittar jag inga smaker av päron eller annan opassande frukt i ölet. Beskan är frisk och skarp och passar utmärkt till hur jag vill att en pilsner ska smaka, vilket är krispigt med en medelstor uppbackning från malten samtidigt som en markant och fräsch beska bryter av.

Jag skulle således inte göra om särskilt mycket med denna öl och kul är väl det. Jag som vanligtvis bollar ihjäl mig med diverse detaljer. Särskilt nöjd är jag över att ha min favoritlagerstil på plats och nu bara kan njuta av en av mina bättre brygder och att jag vet hur jag ska gå till väga när det är dags för en ombryggning.