Gå till innehåll

Etikett: pale ale

6

Publicerat den 6 kommentarer till BIAB-in-Grainfather

I andra änden av de skinande "SS-Brewtech-E-Kettle-hembryggarna" med proffsredigerade youtube-kanaler och utrustning för 100 000 kronor står nu jag med min gamla och lätt missfärgade BIAB-påse och funderar på om jag skulle kunna använda den till mitt bryggverk för att få både renare vört och mindre maltrester till koket, samt undvika fastbränning i botten.

Jodå, jag är lite småless på bryggverket, men varje gång jag suktandes finner mig stirrande på eldrivna trekärlssystem landar jag efter ett tag i att dessa hembryggare, som har all denna utrustning, antingen är mångmiljonärer utan övrig sysselsättning, eller bara har maxat kreditgränsen på sina kreditkort. Alla dessa "brewtubers" har med åren tenderat att gå upp i rök, vilket också får mig att misstänka att hembryggning är en impulshobby som det är lätt att gå all-in på. Sedan står man kanske där och undrar varför det står en halvfärdig attefallere på baksidan av gården, med färdigdraget fläktsystem samt isolering hängandes ut från inneväggarna? Så jag nöjer mig tills vidare med att försöka uppgradera bryggverket med återbruksmetoden av gamla pinaler. Bryggverket får hänga med något år till, sedan får jag se vad som händer.

Oavsett hur detta påhitt med BIAB-påse i bryggverket går vet jag ju att det i slutändan ändå blir öl av det hela. Jag ville dock brygga något ganska enkelt som inte är beroende av att massa bitar faller på exakt rätt plats. Att stoppa ner min gamla BIAB-påse i bryggverkets maltkorg kommer troligtvis påverka vörten och utbytet på något sätt, så därför tänkte jag att en amerikansk pale ale borde fungera bra. Vill det sig riktigt illa med både mäskeffektivitet och eventuell utjäsning tror jag det är en ölstil som trots allt kan bli okej. Blir den mellan 4.5-6% spelar det ingen större roll och en pale ale tycker jag kan variera en del i IBU-nivå och fortfarande fungera. Inte för att jag denna gång lägger någon större vikt vid att brygga stilenligt, men min riskanalys landar i att en amerikansk pale ale borde kunna bli drickbar oavsett.

Då jag inte känt mig särskilt sugen på något åt häjshållet utan hellre vill ha något lite krispigare med viss maltkaraktär så kommer maltnotan bestå på lika stora delar Maris Otter och Munich 1. När det gäller humlen blir det Citra halvvägs in i koket, vid hop stand samt vid torrhumling. För att göra det enkelt med jäsningen kommer jag använda mig av US-05, vilket då inte kräver någon förberedelse. En försiktig vattenbehandling med lätt övervikt år sulfathållet för lite extra krisp. En rätt enkel öl egentligen. Den kommer bli lite mörkare på grund av munchermalten, samt att jag kommer försöka att få den hyfsat klar med hjälp av Spindasol i både kok och i kallkrashning. Kommer även damma av Fermenter King JR för att kunna tappa ölet från toppen av jäskärlet till fat, och förhoppningsvis kommer detta resultera i en helt okej öl samt erfarenheter från BIAB-påse i bryggverk. Det var länge sedan jag bryggde något med amerikansk humle, vilket jag också var lite sugen på.

Namn: Transatlantic Pale Ale - 100 Citra
Stil: Amerikansk Pale Ale
Bryggmetod: Grainfather - Ingen lakning
Mäskeffektivitet: 69%
Beräknad mängd till jäskärl: 14L i bryggprogram - räknar med 2L förlust
Mängd till jäskärl: 12L
Beräknat SRM/EBC: 7.5/15
Beräknat OG: 1.054
Koktid: 60 min
Beräknat IBU: 36
OG: 1.062
FG: 1.011
ABV: 6.7%

Maltnota (kg-%) (Färg lovibond)
48% Crisp Maris Otter (~2.8L)
48% Weyermann Munich 1 (~6L)
4% Weyermann syramalt (~2L)

Mäskschema
65 grader i 60min
Omrörning när 30 min återstår av mäskning.

Total mängd vatten: 22.7L
Mäskvatten: 22.7L
Lakvatten: -

Vattenbehandling
4g Kalciumsulfat
3g Magnesiumsulfat
4g Kalciumklorid

Vattenprofil
Kalcium: 111
Magnecium: 15
Natrium: 6
Klorid: 96
Sulfat: 158

Beräknat mäsk-ph: 5.18
Mätt mäsk-ph: 5.5

Humleschema
@30min - Citra (T-90 pellets) - 18 IBU
@10min - White Labs jästnäring
Hop Stand vid 80 grader i 20 min - 6g/L
Spindasol B sista 5 min av Hop Stand
Torrhumling - Citra (T-90 pellets) - 6g/L

Jäst
US-05 (ett paket). 18 grader till FG.

Brygglogg

2023-02-12
Bryggdag, som inte skedde på morgonkvisten för första gången på ett tag. Experimentet med BIAB-påsen gick ju både bra och dåligt på samma gång. Påsen är så pass finmaskig att den inte släppte igenom ett enda mjölkorn till botten av bryggverket. Detta resulterade dessvärre i, vilket jag befarade, att vörtens flöde gick för långsamt genom påsen ner till botten och genom pumpen. Så någon effektiv recirkulation av vörten blev det inte. Alltså ingen klar vört och troligtvis kanske ingen jämn mäsktemperatur genom maltbädden heller. Det gör dock inte så mycket eftersom det kommer bli öl i slutändan ändå.

2023-02-13
Kommer nu ihåg varför jag inte använt US-05 på ett bra tag... Den är så otroligt långsam att komma igång att jag misstänker att den humlerika vörten oxiderat till en pappig sörja. Nu går jag händelserna i förväg men, åter igen, det räcker inte bara med tillräckligt många jästceller, dessa måste vara startsnabba också. Det tog ganska exakt ett dygn innan synlig aktivitet i vörten, vilket är på tok för länge.

2023-02-19
Efter att ha bubblat på bra i sex dagar har aktiviteten avstannat ordentligt. Väntar någon dag innan jag kikar på SG.

2023-02-20
SG ligger på 1.011. Inte troligt att den kommer klättra lägre än någon poäng till med tanke på att utjäsningen redan är uppe/nere i 81%. Ölen kommer bli mer än 1% starkare än önskat, men det må vara hänt. Väntar en dag till innan torrhumling.

2023-02-21
Sänker temperaturen till 16 grader och torrhumlar 6g/L. Försöker vara lite hipp och spolar kärlet med kolsyra några gånger innan jag tillsätter humlen. Spolar även kolsyra samtidigt som humlen åker i. Trycker sätter sedan, släpper ut, fyller på osv. Upprepar detta några gånger. Dels för att spola in lite extra kolsyra, men för att trycket blötlägger hulmen under ytan istället för att bara lägga sig ovanpå. Så jag låter humlen åka upp och ner några svängar innan jag fyller på med 10 psi och kopplar bort kolsyran.

2023-03-27
Publicerar utvärdering.

Jag lyckade alltså trycka ner den nedre silplåten i själva påsen, som i sin tur låg i maltkorgen.
Gick ner till 1.5mm krossning, vilket ger lite olika resultat när man blandar maltsorter.
Det här var lite intressant. I denna hink mellanlandar malten innan jag långsamt sänker ner korgen i det uppvärma vattnet. Vanligtvis samlas det en del mjöl i botten på denna hink när jag lyfter korgen till bryggverket...
... men denna gång var den helt tom. BIAB-påsen är otroligt tät.
Så här såg det ut när mäskningen var igång. Snabbt fylldes den övre silplåten med vört som sedan inte sjönk undan.
Fermenter King JR är det nästan 1.5 år sedan jag använde sist, så den fick PBW-behandling med skrubb.
Locket till jäskärlet är det en del pill med. Skruvar och muttrar att plocka loss och rengöra. Inte helt perfekt passform på allt när det väl sitter på plats, men det fungerar och är trots allt en väldigt prisvärd och väl fungerande lösning om man inte vill lägga stora summor på syrereducerande lösningar.
Redo att spola lite kolsyra vid torrhumlingen. Har sett en del fiffiga torrhumlingslösningar för att minimera syretillförsel, men de verkar vara utformade för jäskärlen tillverkade av Keg Land (Fermzilla). Fermenter King Jr. är tillverkad av Keg King vars produkter numera är svårare att få tag på. Jag har fått för mig att dessa två producenter från början hade något med varandra att göra, men kan ha fel.

2

Publicerat den 2 kommentarer till Engelsk Pale Ale

Detta kommer kanske bli det minst lästa blogginlägget som hembryggarbloggvärlden skådat. Det anser jag dock inte vara mitt fel. Det är bara hembryggarbloggvärlden som inte förstått att Engelsk Pale borde vara nästa stora hembryggargrej.

Som jag varit inne på tidigare så dras jag mer och mer åt den engelska ölscenen, vilket till stor del beror på att jag för några år sedan upptäckte Skebos utmärkta sortiment. Visst har jag druckit ESB och andra öl genom åren, men det är helt klart Skebo som gjort att jag nu blivit mer och mer intresserad. När jag började med hembryggning så var brittisk öl kanske det mest ointressanta att brygga. Dels för att jag inte hade någon kunskap om ölen samt att det då, liksom nu, inte är öl som anses som särskilt trendig. För det är ju så det fungerar när man intresserar sig för något nytt. Man snappar upp det som alla skriver och pratar om för att senare fördjupa sig åt olika håll och kanter. Inom ölvärlden så kan dessa håll och kanter verkligen sticka iväg åt många olika håll och det kan också behöva få ta sin tid.

För att lära mig mer om vilken typ av brittisk öl jag vill brygga började jag i slutet av november fila på ett recept utan några större riktlinjer. Jag byggde ett recept och bryggde en öl med den kunskap jag hade i bagaget. KällarAle, som jag döpte ölen till, blev en riktigt trevlig öl med mjuk och fyllig kropp, härligt fruktiga toner från jästen samt att den låga kolsyran på fatet i kombination med stout-munstycket till tappkranen nästintill förflyttade mig från den svala källaren i norra Sverige till en stojig pub i York, eller liknande. Kunskapen om brittisk geografi är även den ganska bristfällig så jag ve inte om det finns några stojiga hak i York, men jag hoppas att det gör det.

KällarAle jäste med den klassiska Fullersjästen, Wyeast 1968, som bär namnet "London ESB Ale". Mitt intresse för belgisk jäst har börjat förflytta sig mot engelsk jäst och jag utgår, på samma sätt som när jag brygger Saison, från jästen när jag tänker kring det färdiga ölet. Eftersom min kunskap kring engelsk jäst fortfarande är ganska begränsad kommer jag inte göra någon lång utläggning om detta. Här utgår jag istället från utjäsningen av den jäst jag kommer använda till denna bryggning, som återigen kommer vara just Fullers-jästen. När jag tidigare använt denna jäst har utjäsningen varit riktigt dålig och jag har upprepade gånger legat runt 55-57%. Tittar man på produktinformationen ska den ligga på 67-71%, så jag anar att den kan bete sig något annorlunda beroende på hur pigg den är och troligtvis kommer den jäsa ner mot dessa siffror om man kokat ihop en förkultur. Här kan jag passa på att tillägga att det finns torrare engelsk öl än den som jag bryggt (pale ale, golden ale, bitters mm) och den som jag tänker mig att denna bryggning ska resultera i. Skebo använder sig t.ex. av Wyeast 1098 som kanske framhäver humlen lite tydligare än vad Fullers-jästen gör samt ger ett torrare och krispigare öl. Fullers-jästen upplever jag som fruktigare och fylligare vilket gör den bra att använda till svagare öl.

Även om KällarAle var en riktigt trevlig öl vill jag se vad som händer om man förenklar receptet något. Jäser man med Fullers-jästen upplever jag att man inte behöver oroa sig för kropp eller maltkomplexitet utan det är nästan tvärt om. Trots sina blygsamma 4.3% upplevde jag den nästan för fyllig. Så till denna bryggning blir det med undantag för lite syramalt enbart brittisk alemalt från Crisp. Egentligen hade jag velat följa de brittiska bryggartraditionerna även kring humlen och enbart använda kottar, men det verkar bli svårare och svårare att få tag på humle i kottform. Det blir därför en pelletsblandning av Whitbread Golding och Soverign, två sorter jag inte har någon erfarenhet av. Således hoppas jag att slutresultatet blir en öl runt 4% som bärs fram av en fruktig grundton från jästen, en maltig bas samt en rejäl kick från brittisk humle. Mitt enda frågetecken är huruvida en stor del av humlen kommer "ätas upp" av den relativt fyllig restsötman. För att återigen återkomma till Skebo så upplever jag deras öl som relativt torra, vilket också lyfter fram de brittiska humlesorterna på ett utmärkt sätt. Det är således inte helt omöjligt att jag i framtiden kommer använda Fullers-jästen till ett lite enklare och mer tillbakadraget öl, kanske i kombination med något rostat, medan torrare och pale ale-liknande öl med humlekick kommer jäsas med en annan jäst. Vi får se. Just nu är jag dock väldigt taggad på denna öl.

Namn: Snooze and explore
Stil: Engelsk Pale Ale/Strong Bitter
Bryggmetod: Grainfather - Ingen lakning
Mäskeffektivitet: 76%
Beräknad mängd till jäskärl: 12L
Mängd till jäskärl: 11.4L
Beräknat SRM/EBC: 6/12
Beräknat OG: 1.058
Koktid: 60 min
Beräknat IBU: 42
OG: 1.063
FG: 1.014
ABV: 6.4%

Maltnota (kg-%) (Färg lovibond)
95.1% Crisp Best Ale (~2.8L) 3500gr
4.9% Weyermann syramalt (~2L) 180gr
1.6mm krossning

Mäskschema
65 grader i 60 min.
76 grader i 10 min.
Omrörning när 30 min återstår av mäskning.

Total mängd vatten: 20L
Mäskvatten: 20L
Lakvatten: -

Vattenbehandling
4g Kalciumsulfat
2g Magnesiumsulfat
2g Kalciumklorid

Vattenprofil
Kalcium: 96
Magnecium: 12
Natrium: 6
Klorid: 60
Sulfat: 159

Beräknat mäsk-ph: 5.15
Mätt mäsk-ph: 5
Mäskjustering: -

Humleschema
@60 min - Whitbread Goldings (pellets) 30 IBU
@15 min - White Labs jästnäring
@5 min - Whitbread Goldings (pellets) 5 IBU
@5 min - Sovereign (pellets) 6 IBU
@0 min - Whitbread Goldings (pellets) 2.5g/L vört
@0 min - Sovereign (pellets) 2.5g/L vört

Jäst: Wyeast 1968 London ESB - 1L förkultur
Jäser i 19 grader, 21 grader mot slutet.
Rekommenderad antal jästceller: 128MD
Beräknad mängd jästceller: 190MD

Brygglogg
2022-02-19
Sätter förkultur på 1L.

2022-02-20
Bryggdag. PH blev för första gången någonsin lägre än beräknat. Misstänker att det är basmalten som ställde till det då jag alltid planerar för ett lägre PH i bryggprogrammet. PH landar på 5.0 vilket är för lågt, men något jag får leva med eftersom jag inte har något att höja med samt att sådana företag alltid slutar med strul. I övrigt flöt bryggkvällen på bra. Aktivitet redan någon timme efter avslutad bryggdag. Utan förkultur har denna jäst varit lite långsam att komma igång. Ska bli intressant att se om utjäsningen påverkas.

2022-02-21
Häftig aktivitet i vattenlåset.

2022-02-22
Fortsatt hög aktivitet i vattenlåset.

2022-02-23
På morgonen har aktiviteten lugnat sig något, vilket talar för att jäsprocessen börjar att avta. Bedömer den fortfarande som väldigt aktiv men jag höjer till 21 grader redan nu för att hjälpa till med utjäsningen.

2022-02-25
Aktiviteten har avtagit kraftigt, men svag rörelse i vattenlåset. Uppskattningsvis en bubbla i minuten. Borde vara färdigjäst slutet av veckan. Upplever ganska stor skillnad i hur jästen beter sig nu när jag satte en förkultur. Både tidigare start och längre jäsning. Denna borde kunna söka sig ner under 1.020.

2022-02-26
Upptäcker till min stora förvåning att SG ligger på 1.014. Det är alltså en ganska stor skillnad på hur den här jästen beter sig när den är extra pigg och tillsätts från en förkultur, än när man enbart hivar i jästen direkt från paketet. Så är det givetvis med många jäster, men med tanke på mina småsatser så förväntade jag mig inte riktigt denna märkbara skillnad i utjäsning. Den ligger nu på 77% i utjäsning medan jag har beräknad OG på vörten efter en utjäsning strax över 60%. Fick även ut högre effektivitet från bryggdagen än beräknat, så detta kommer blir en ganska stark öl runt 6.5%, istället för 4-5%. Nåväl. Nu vet jag i allafall hur jästen fungerar i detta sammanhang, vilket är bra att veta eftersom jag troligtvis kommer brygga liknande öl fler gånger.

2022-02-27
Kallkrashar.

2022-03-01
Fatar.

2

Publicerat den 2 kommentarer till Bryggplaner för 2022
Om jag hade bott på landsbyggden i Belgien hade mitt bryggeri kanske sett ut så här.

Nu när det nya året inletts tänkte jag skriva några rader om vad jag tänker mig om bryggåret 2022 som nu inletts. Jag är inte en hembryggare som är särskilt säsongsbetonad annat än att jag numera gärna vill ha en krispig lager eller kölsch på fat när sommaren närmar sig, så när jag funderar kring det nyanlända bryggåret så är det ytterst lösa planer som mycket väl kan ändras.

Att alltid ha någon slags lager på fat är en målsättning jag skrivit om tidigare. Dels är det en stil man allt som oftast kan tänka sig att dricka, den håller under en längre tid på fat till skillnad från humlestinn IPA och det är en öl som alltid går hem hos besökare, om man nu kommer kunna ha några sådana under ännu ett covid-år. Det är rätt skönt att kunna bjuda på lager eftersom alla mer eller mindre ölintresserade personer vet vad det då handlar om. Jag tycker att min hus-helles Altanlager är väldigt bra att utgå ifrån och jag har inga större behov av att modifiera det receptet så värst mycket. Bara att den ganska självkritiska bryggaren inom mig känner så är ett gott betyg. Kommande lagerbryggning kommer dock bli en pilsner där jag utgår från 13° Pils som det är över två år sedan jag bryggde. Eventuellt blir det en annan torrjäst än Saflager 34/70 då jag tycker att den kan vara aningen för fruktig. Blir eventuellt inköp av ett tredje fat för att kunna ha snurr på tappkranarna medan ett fat "lager-lagras".

Saison-projektet kommer att fortgå och i skrivande stund är ännu en omgång igång. Marknaden för saison-jäst har svängt kanske mycket under senaste åren vilket fått mig att prova ganska mycket nytt. Just nu är jag dock lite trött på ny och oberäknelig jäst och jag funderar på att landa i en klassisk och alltid tillgänglig stam som jag istället justerar receptet efter. Dupont eller Blaugies. Kanske har jag skrivit det förr och inte kunnat hålla mig borta från nya och spännande jäster. Kanske blir det också så 2022?

Fullers-jästen i kombination med Best ale-malten från Crisp är något jag skulle vilja fortsätta brygga något alkoholsvagt i engelsk stil med, fast med lite mer humlekaraktär i. Senaste Källarale-ölen blev rätt bra samtidigt som jag skulle vilja ha något med lite mer beska och lättare maltprofil. Tänker ofta på hur fruktansvärt bra humlekaraktär det är i all öl från Skebo och det är något i den stilen som jag tänker mig ska kunna finnas på fat här hemma.

New England-IPA är jag i skrivande stund inte det minsta sugen på. Däremot vore det lite kul att damma av Effortless-konceptet med kort mäskning och kok till en pale ale i klassisk västkust stil. Det är inte alltid så lätt att klämma in en bryggdag med småbarn hemma och då kan det vara skönt att kunna hålla bryggdagen under tre timmar ibland. Torrjäst är ett måste i ett sådant koncept så varför inte lite klassisk US-05? Kanske i kombination med Cascade och Chinook? Kan det gå fel?

När det vi här i Norrbotten kallar för "vårvinter" går mot sitt slut (typ andra halvan av april) och det börjar droppa från taken tendera jag att bli sugen på belgisk tripel. Osäker på varför det blir så. Inte helt osannolikt att det är någon av flera underbara beskrivningar från belgoklubbens vårlådor som jag brukade beställa en gång i tiden. Innan bloggen föddes och vi fortfarande bodde i Stockholm bryggde jag en relativt enkel tripel som kom på tal nu under julledigheten. Det gjorde mig sugen på att ha en tripel flaskjäst och klar tills solen på den klarblå himlen värmer upp solsidan på husväggen och istapparna sakta smälter. Ett sådant recept behöver heller inte vara så avancerat eftersom det är jästen som gör jobbet. Pilsnermalt, socker om man vill, samt en humlesort i samspel med en karaktärsfull och pigg jäst är allt man behöver.

Ölen ovan är vad jag hittills under julledigheten kommit fram till att jag vill brygga. Nu är det bara att börja knåpa på recept och beställa hem ingredienser.

6

Publicerat den 6 kommentarer till Första bryggning (jäsning) med Fermenter King Jr.

Med det nya jäskärlet på plats blev jag så klart sugen på att testa det för dess huvudsakliga syfte; att jäsa humlerik och torrhumlad öl på. Jag plockade fram ett favoritrecept från förra året och modifierade lite efter vad som fanns hemma. Ölen med denna humlemix, som är den överlägset bästa jag plockat fram till Pale Ale och IPA, består av 50% Citra, 30% Vic Secret och 20% Mosaic, där mosaichumlen fungerar som en förhöjningshumle gentemot de andra sorterna. Det blev även ett lite enklare jästval då jag hade två paket S-04 hemma. Annars inget spektakulärt på ingredienssidan. När det ska bryggas Pale Ale eller svagare IPA tycker jag om att bygga lite kropp och munkänlsa med både Carapils och Munich, samt lite av den numera obligatoriska havren (denna gång havremalt). När det gäller humligt åt PA eller IPA-hållet känner jag mig ganska inkörd på vilka metoder jag vill använda, men dessa ser ni i receptet nedan.

Jäskärlet gav jag nyligen en presentation i ett tidigare blogginlägg, så inte heller där har jag något specifikt att presentera, annat än att man som hyffsat petig hembryggare blir glad av ny och förhoppningsvis prisvärd utrustning som underlättar ens bryggande.

Namn: Shortcut Moody
Stil: Amerikansk Pale Ale/ New England Pale Ale
Bryggmetod: Grainfather - Ingen lakning
Beräknat SRM/EBC: 5/13
Beräknat IBU: 74
Beräknat OG: 1.054
OG: 1.050
FG: 1.013
ABV: 4.9
Koktid: 60min
Mäskeffektivitet: 67%
Mängd till jäskärl: 13L (beräknat 13L)

Maltnota (kg-%) (Färg lovibond)
46% Crisp Maris Otter Extra Pale (~2L) - 1780g
20% Weyermann Munich 1 (~9L) - 0.765g
20% Crisp Naked Oat Malt (~1,5L) - 0.765g
10% Weyermann Carapils (~2L) - 0.375g
3,9% Weyermann syramalt (~2L) - 0.15g

Mäskschema
67° i 60min
5min omrörning under inmäskning.
Omrörning när 30min återstår av mäskning.

Total mängd vatten: 21L
Mäskvatten: 21L

Vattenbehandling
4g Kalciumsulfat
3g Magnesiumsulfat
1,5g Kalciumklorid
1,5g Antioxin SBT

Vattenprofil
Kalcium: 93
Magnecium: 16
Natrium: 8
Klorid: 61
Sulfat: 168

Beräknat mäsk-ph: 5.20
Mätt mäsk-ph: 5.2
Slutgiltig beräknad resterande alkalinitet: -115

Humleschema
@15min - White Labs jästnäring
@30 min whirlpool/hop stand (direkt efter kok)
Totalt 6gr humle/L vört till jäskärl.
50% Citra (39g), 30% Vic Secret (23g) och 20% Mosaic (16g).
@Torrhumling i 4 dagar
Totalt 7gr/L
50% Citra (45g), 30% Vic Secret (27g) och 20% Mosaic (18g).

Jäst
Safale S-04 - 2pkt (23g)
Rekommenderad antal jästceller: 130MD - 0.75 pitch rate
Beräknad mängd jästceller: 184MD

Brygglogg
2020-08-11 En välfungerande men fullspäckad bryggdag. Mäskade in innan jag la yngsta sonen och gick tillbaka ner till bryggrummet efter 30min vilket innebar att jag precis hann med att röra om i mäsken som vanligt. Dock hade det övre filtret sugits ner i vörten, något som hänt förr. Spelar dock ingen som helst roll i slutändan. Fram till att humlen skulle åka i efter avslutat kok var det fullt upp då jag i vanlig ordning försökte städa upp så gott det gick. Passade även på att tömma och rengöra fatet som detta öl ska ner i. Spolade även slangarna och kran med PBW och desinfektionsmedel. Rent och trycksatt fat redo, samt rena slangar. Att förbereda det nya jäskärlet var inga problem och det var minst sagt skönt att slippa tjorva med en bottenventil. Missade OG med fyra pinnar, vilket inte är hela världen men mer än vad jag brukar. I efterhand skulle jag även ha försökt filtrera bort en del humlerester ner till jäskärlet. Är lite rädd för grässmak och humlebränna. Är jag dock extra noga med kallkrashen och överföringen till fat så kommer jag kanske undan. Ser man på siffrorna för OG och IBU så kan man lätt misstänka att 1.050 respektive 74 inte kommer bli till en välbalanserad öl. Här får man dock ta bryggprograms beräkningar av whirlpool/hip stand-humle med en rejäl nypa salt. Jag har fått prova mig fram till vad som är rimliga nivåer av humle för dessa tekniker.

2020-08-16 SG 1.015. Torrhumlar enligt ovan.

2020-08-21 Kallkrashar.

2020-08-23 Flytt till fat. FG landade på 1.013 och ett något för svagt öl på 4.9%. Hittills nöjd med jäskärlet. Tänkte skriva ihop ett mer omfattade inlägg när jag hunnit jäsa några öl i det.

Publicerat den Lämna en kommentar på New England Pale Ale på Ekuanot och Southern Passion
Det är inte bara Braumeistern som kan producera kristallklar vört.

New England Pale Ale och Saison är de två ölstilar som börjat utkristallisera sig som mina favoriter att brygga, och med andra ord dricka. Saisonen är mer ett livsprojekt som jag tar på lite för stort allvar, medan Pale Ale-bryggningen är något mer avslappnad. Kanske för att det är kortare bryggdag och färre moment att förbättra fram till ölen hamnar i glas, men kanske mest för att jag spikat maltnotan och nu kan fokusera på olika humlekombinationer, vilket kanske är det roligaste med hembryggning.

Istället för att brygga en ny sats av Moody, som var en dundersuccé om jag får vara lite självgod, ville jag använda samma maltnota och jäst för att prova en ny humlekombination. Jag kommer behålla Mosaic som en liten lifter, men annars har jag alltid tyckt att Ekunaot verkat spännande. Jag har bryggt med den humlesorten förr, dock innan bloggens levnadstid och då hette den fortfarande Equinox, men jag har inget minne av vad jag tyckte om den. I samma avsnitt av Hop & Brew School där de lyfter fram hela konceptet med förhöjningshumle nämns Ekuanot som en humle med mycket goda "tropisk frukt"-egenskaper, vilket är en humlebeskrivning jag uppskattar i mina Pale Ales.

En humlesort som varit svår att få tag på på grund av dess mycket goda rykte och därmed snabba åtgång bland bryggare av fruktig Pale Ale och IPA är den sydafrikanska humlesorten Southern Passion. I samma sväng som jag letade efter en ny bitterhumle till mina saisons hittade jag även denna, så jag passade på att klicka med två paket. Den beskrivs ha karaktär av passionsfrukt, guava, råda bär, melon, ringblommor och grapefrukt. Kan det bli annat än ännu en succé?

Stil: Amerikansk Pale Ale - New England
Bryggmetod: Grainfather flödeslakning
Beräknat EBC/SRM: 10/5
Beräknat IBU: 65 (enligt Grainfathers bryggprogram)
Beräknat OG: 1.057
OG: 1.058
FG: 1.017
ABV: 5.4%
Koktid: 60min
Effektivitet: 76% (mash)
Mängd till jäskärl: 23L (Beräknat 23)

Total mängd vatten: 32,7L
Mäskvatten: 19,4L
Lakvatten: 13,3L

Dagens maltkrosskompanjon, som tyckte det var spännande i dryga 45 sekunder.

Maltnota (%) (Färg i lovibond)
46% Maris Otter Extra Pale (Crisp) 2L
20% Munich 1 (Weyermann) 8-10L
15% Flaked Torrified Oats (Crisp) 2L
10% Carapils (Weyermann) 2L
5% Laktospulver (Ej inräknat i program för vare sig vattenmängd eller PH)
2% Syramalt (Weyermann) 1.7-3L
Valsmått 1.4mm - dubbelkrossat

Vattenbehandling av mäskvatten
5gr Kalciumsulfat
5gr Magnesiumsulfat
1gr Bordssalt
6gr Kalciumklorid

Vattenprofil
Kalcium: 123
Magnecium: 17
Natrium: 16
Klorid: 143
Sulfat: 152

Beräknat mäsk-ph utifrån maltnota, salter och syra: 5.25
Mätt mäsk-ph: 5.3
Ph lakvatten: 4.9
Slutgiltig beräknad resterande alkalinitet: -106

Mäskning
68°C i 60min
75°C i 10min
5min omrörning under inmäskning.
Omrörning när 30min återstår av mäskning.

Humleschema
@30 min whirlpool/hop stand (direkt efter kok)
Totalt 6gr humle/L vört till jäskärl (totalt 138gr).
50% Ekuanot 13.5AA (69gr), 40% Southern Passion 11.2AA (55gr) och 10% Mosaic 12.3AA (14gr).
@Torrhumling i 4 dagar
Totalt 7gr/L
50% Ekuanot (81gr), 40% Southern Passion (64gr) och 10% Mosaic (16gr)

Jäsning

Jäst Imperial Yeast A38 Juice. 2L starter.
Jässchema 20 grader - höjning någon grad mot slutet av jäsning.

Rekommenderad antal jästceller: 323md (1.0 pitch rate)
Beräknad mängd jästceller: Mer än nog.

Brygglogg
2019-07-20 Sätter förkultur
2019-07-23 Bryggdag. Min klart smidigaste bryggdag med Grainfathern hittills, även den snabbaste även om det går att trimma ner tiden ytterligare. Smart nog krossade jag malten utomhus denna gång, vilket innebar att jag slapp massa mjöl inne i bryggrummet. Har även förfinat min metod för att mäta upp vatten. Detta kan ju låta lite analt, men jag har faktiskt inga helt plana ytor inne i bryggrummet plus att volymmarkeringarna i såväl bryggverket som vattenvärmaren inte alls stämmer, men nu har jag lyckats säkerställa en närapå vattentät mätningsmetod. Detta spelar en viss roll i och med att Grainfathers vattenkalkylator rekommenderar nivåer ner på hundradel, även om jag själv nöjer mig med tiondel.

I och med att jag fastnat för metoden med hopstand/whirlpool innebär det också lite extra jobb under bryggdagen. Även om jag fullkomligt avgudar motströmskylaren och nu även lärt mig hantera den via flöde och värmereglering från min vattenkran, så är det bryggdagens jobbigaste stund när den ska desinficeras och den kokande vörten ska pumpas runt. I och med att kylarens vattenutgång inte är nog lång rullar jag försiktigt min bryggbänk närmare diskhon för att kunna leda ut vattnet direkt till avloppet. För ni som varit uppmärksamma på bilder så ser ni att jag har mitt bryggverk och bryggbänk placerade under en fläkt vid ett fönster för att kunna leda ut ånga. Från det fönstret är det dock lite för långt för att kylarens vattenutgång ska nå till avloppet. Första två bryggningarna samlade jag upp allt utgående vatten i mina tomma jäskärl, men det blev tillslut för jobbigt och ledde till flera översvämningar. Därför rullar jag nu bryggbäken närmare diskhon. Detta innebär dock att jag måste stänga av bryggverket för att sedan starta upp det i ett annat eluttag, vilket gör att jag tappar några minuter. Min procedur är dock att pausa koktiden, flytta bryggverket, koppla på kylaren och wortometern, flytta bryggverkets termometer och sedan pumpa igenom den varma vörten. Lite bökigt.

Detta var första bryggningen då jag använde falskbotten till bryggverket och jag kommer aldrig brygga utan den igen. Det vanliga filtret var också påkopplat som vanligt. Detta resulterade i mindre fastbrända rester i botten av bryggverket, vilket gjorde städningen smidigare. Största pluset var dock att all humle samlades ovanför filtret, men mot botten på falskbotten, som vilar strax ovanför, vilket innebär att flytten av vört till jäskärl gick betydligt snabbare än vanligt samt att man får ut mer vört eftersom vörten rinner igenom falskbotten och humleresterna filtreras bort ovanför utgången, istället för på samma nivå som tidigare. Rekommenderar varmt ni som brygger med Grainfather att skaffa detta tillbehör. Var dock försiktig om ni använder whirlpool-paddeln eftersom den lätt kan rubba falskbotten om man trycker på med för mycket fart i skruvdragaren och sänker ner paddeln för nära botten.

Även nöjd med att äntligen lyckas pricka in beräknad OG någorlunda vilket gör att jag från och med nu kan brygga i iallafall denna maltnota och humlemängd med beräknat resultat.

2019-08-01 Skruvar på trycksatsen och fyller med lätt tryck samtidigt som jag dumpar jästen. Torrhumlar enligt ovan och trycksätter för att låta humlen vandra genom kärlet, för att sedan släppa på trycket. SG-mätning var rätt grumlig då jag tog från bottensatsen och jag var något stressad vid mätningen, men den låg något högt, 1.018-1.020. Tror dock humlen kommer sänka SG något.

2019-08-05 Skruvar upp trycket till 0.8 bar och kallkrashar. Har under de dagar som torrhumlingen pågått gått och lättat på trycket, ca. två gånger per dag och noterat att kärlet ganska snabbt fylls upp med kolsyra. Har legat runt 0.2-0.4 bar. Troligtvis kom jäsningens sluttamp igång igen efter all humle.

2019-08-06 FG: 1.017. Flytt till fat och trycksätter öl till 0.6 bar.

2019-08-21 Publicerar utvärdering.