Gå till innehåll

Vad är det här då tänker ni? Ja... Det blev vad det blev, en spontanbryggning. Spontana bryggningar brukar för egen del vara skåprensningar, alltså att man försöker samla ihop ingredienser som blivit över från andra bryggningar för att få till en ny skapelse. Den bryggning som låg i pipelinen var en galaxy pale ale med nya London fog från white labs (wlp066), som jag inte hunnit göra någon förkultur till, så istället blev det en dubbelipa med en hel del vetemalt (därav det irriterande namnet) och US-05. Borde fungera bra det också. Om inte annat blir det kul att ösa på med stora mängder galaxy.

För ungefär ett år sedan bryggde jag en single hop-öl med galaxy, som inte riktigt blev som den skulle. Det jag ville prova på då var att ha tillsätta humle i fatet för en extra boost vid servering, vilket resulterade i att jag fick hälla bort ölen då den bara smakade humlegräs. Flera av de amerikanska hembryggarbloggar jag följer har den proceduren som standard, men själv tycker jag det var fruktansvärt. Nu är det alltså dags att prova på galaxy-humle ännu en gång och se vad den går för på egen hand. Denna gång utan massa humle i fatet, utan istället med flera sena givor, whirlpool och torrhumling.


Stil: Amerikansk Imperial IPA
Bryggmetod:
Satslakning
Beräknat SRM: 10
Beräknat IBU:
94 utan whirlpool - 165 med
Beräknat OG: 1.077
OG: 1.086
FG: 1.013
ABV: 9.6%


Total mängd vatten :20L
Mäskvatten:
12 L
Vört efter mäsk: 7.3L
Lakvatten: 8L
"Lakvört": 8.3
Total mängd vört innan kok:
15.6
Koktid: 60min
Effektivitet: 66%
Mängd till jäskärl:
10.2L


Maltnota (kg-% & färg i lovibond)

59% Crisp Maris Otter Extra Pale 1.6L
35% Crisp Wheat 2L
3.5% Castle Acid Nature 3.5L
2.5% Briess Caramel 60L


Vattenbehandling

Både mäsk och lakvatten behandlas med salter tillsammans i samma stora kärl innan uppdelning.

4gr Kalciumsulfat
4gr Magnesiumsulfat
1gr Bordssalt
3gr Kalciumklorid

Vattenprofil
Kalcium: 108
Magnecium: 21
Natrium: 24
Klorid: 110
Sulfat: 197


Beräknat mäsk-ph utifrån maltnota, salter och syra: 5.31
Mätt mäsk-ph:  5.4
Mäskjustering:
-
Mätt laknings-PH:
5.6
Lakningsjustering: -
Slutgiltig beräknad resterande alkalinitet: -123
*Rekommenderad resterande alkalinitet: 
-30-30


Mäskning
65°C i 90min

Lauterhelix-action.


Humleschema
@60min - Columbus 15.1AA - 30IBU
@15min - White Labs jästnäring
@15min - Protafloc
@15min - Galaxy 15.6AA - 15 IBU
@10min - Galaxy 15.6AA - 16 IBU
@5min - Galaxy 15.6AA - 15 IBU
@80grader whirlpool - Galaxy 15.6AA - Lika stor mängd som total mängd Galaxy i koket.
@Torrhumling - Galaxy 10gr/L i tre dagar


Jäsning

Jäst US-05 23gr, rehydrerad.
Jässchema 18 grader till FG.

Rekommenderad antal jästceller: 207 md
Beräknad mängd jästceller: 230 md


Brygglogg

2018-03-06 Jäser detta bara ut kan det nog bli en bra öl, men det var inte mycket som stämde idag. Mäskade lite längre än vanligt, men jag har svårt att tror att det var detta som bidrog till att OG blev så pass mycket högre. Den hopstand som jag skulle göra vid 80 grader blev istället vid 50. Nåväl, vi får se hur det går. Det är även lite för kallt i bryggrummet där jag tänkte jäsa (jäskammaren upptagen) men med 17 grader i rummet så borde kanske ölen under aktiv jäsning hålla någon grad högre, vilket borde vara okej. Åker dock bort i några dagar nu så jag kommer inte kunna hålla koll på jäsningen och flytta den till varmare plats om det skulle behövas.

2018-03-07 Jäsning är igång morgonen efter bryggdag.

2018-03-13 Jäser fortfarande på fint och jag ser lämningar efter krausen i jäskärlet. Nu är jäskylen ledig så jag flyttar kärlet dit, ansluter temperaturgivaren till utsidan av kärlet, och ställer in termostaten till 20 grader (+2).

2018-03-15 Jäsningen har lugnat ner sig. Lätt tryck i kärlet och vattenlåset har inte jämnvikt. SG: 1.015 - 81% utjäsning. Smakar ganska ungt ännu så jag låter det stå några dagar till innan torrhumling. Kanske att det kan klättra ner ytterligare i utjäsningen.

2018-03-18 SG: 1.014 - 83% utjäsning. Jäsröret har fortfarande aktivitet mellan varven. Trycker på locket för att uppnå jämnvikt, någon timme senare har det rört sig.

2018-03-19 Torrhumlar med 10gr/L Galaxy. 2017 års skörd luktar fantastiskt!

2018-03-22 Buteljerar och fatar.

2018-04-15 Utvärdering.

*Palmer & Kaminski 2013

4

Denna bryggning blir startskottet på ett ganska omfattande hobbyprojekt som förhoppningsvis ska mynna ut i omfattande kunskaper och ölstilen saison. Min tanke för detta saisonprojekt är att brygga mig igenom marknadens samtliga saisonjäster. Jag kommer också undersöka temperaturskillnader, humlesorter, vattenprofiler, bakterierkulturer, lagring med ek och en del annat. Jag vill dock samla på mig lite mer information och några bryggningar innan jag publicerar mina resultat.

För att detta projekt inte ska uppta alla bryggningar resten av mitt liv så tar jag och ger mig på två jäster åt gången och delar upp vörten i två jäskärl.  Projektet inleds med med två jäster jag inte prövat på tidigare:

WLP 568 Belgian Style Saison Ale Yeast Blend
This blend melds Belgian-style ale and saison strains. The strains work in harmony to create complex fruity aromas and flavors. Phenolic, spicy, earthy and clove-like flavors are also produced. The blend of yeast strains encourages complete fermentation in a timely manner.
Förjäsning: 70-80%
Temp: 21-27

Vilka stammar som ingår i denna "blend" har jag inte lyckats ta reda på.

WLP 644 Saccharomyces "bruxellensis" Troi

This Belgian strain, traditionally used for wild yeast fermentations, produces a slightly tart beer with delicate mango and pineapple characteristics. It can also be used to produce effervescence when bottle-conditioning. Ferments quicker than typical Brettanomyces strains.
(Formerly named Brettanomyces bruxellensis Trois. WLP644 is packaged as normal Saccharomyces and the pitch rates are the same as Saccharomyces strains).
Förjäsning: 85%
Temp: 21-29

Egentligen inte en saisonstam, men har en hög utjäsning som främjar ett torrt öl. Ska blir väldigt intressant vad denna jäst kommer att resultera i. Det är alltså ursprungligen en brettjäst som med tiden utvecklats på egen hand och övergått till att enbart innehålla saccharomyces, alltså "vanlig" bryggarjäst.

Dessa två jäster ska trivas i samma temperaturregioner, vilket underlättar jäsningen då de delar jäskammare. Då åker vi!


Stil: Saison
Bryggmetod:
Satslakning
Beräknat SRM: 3.5
Beräknat IBU:
25
Beräknat OG: 1.057
OG: 1.062
FG: 1.013 (644) och 1.009% (568)
ABV: 6.4% (644) och 7% (568)


Total mängd vatten :20L
Mäskvatten:
12 L
Vört efter mäsk: 8.6L
Lakvatten: 8L
"Lakvört": 7.9
Total mängd vört innan kok:
16.5
Koktid: 90min
Effektivitet: 82%
Mängd till jäskärl:
11L delat på två kärl


Maltnota (kg-%)

78% Castle Pilsen Nature 1.7-1.9L
20% Crisp Wheat 2L
2% Castle Acid 2.8-5.4L


Vattenbehandling

Både mäsk och lakvatten behandlas med salter tillsammans i samma stora kärl innan uppdelning.

4.5gr Kalciumsulfat
3gr Magnesiumsulfat
0.5r Bordssalt
3.2gr Kalciumklorid

Vattenprofil
Kalcium: 117
Magnecium: 17
Natrium: 14
Klorid: 100
Sulfat: 191


Beräknat mäsk-ph utifrån maltnota, salter och syra: 5.33
Mätt mäsk-ph: 5.3

Mäskjustering: -
Mätt laknings-PH:
5.5
Lakningsjustering: -
Slutgiltig beräknad resterande alkalinitet: -85
*Rekommenderad resterande alkalinitet:
-30 - 30


Mäskning
65°C i 90 min


Humleschema
@60min - Hallertau Mittelfruh 4.4AA - 25IBU
@15min - White Labs jästnäring
@15min - Protafloc


Jäst WLP568 1L förkultur i ena halvan. WLP644 1L förkultur i den andra halvan.
Jässchema: Stigande jäsning från 21-27 under första veckan. Behåll sedan 27C till FG. Eventuellt höja beroende på hur jäsningen går.

Rekommenderad antal jästceller: 84md/halva
Beräknad mängd jästceller: 117 md/halva


Brygglogg

2018-02-13 Sätter bägge förkulturerna.
2018-02-17 Bryggdag.

2018-02-23 Jäsröret till WLP568:an har stannat av. Lätt tryck kvar i kärlet när jag pressar på locket. SG: 1.012
2018-02-23 Jäsröret till WLP644:an har nu också stannat av. Tryck finns kvar i jäskärlet. SG: 1.017

2018-03-02 WLP644 SG:1.015 - 75% utjäsning. WLP568 SG: 1.010 - 83% utjäsning

2018-03-11 WLP644 SG:1.013 - 78% utjäsning. WLP568 FG: 1.009 - 85% utjäsning

2018-03-12 Buteljering av båda med carb drops. Lite för kallt i källaren så jag ställer flaskorna i jäskammaren där det är 20 grader. Optimalt vore ifall flaskorna får kolsyresättas i hög temperatur, som dupont, men jag behöver jäskammaren för att jäsa ut en pågående dipa.

2018-04-11 Utvärdering av 644:an.

2018-04-23 Utvärdering av 568:an.

*Palmer & Kaminski 2013

2

Det var ett bra tag sedan jag bryggde en mörk öl och denna gång var jag inte sugen på att brygga någon av de sorterna som jag brukar köpa från antigen systembolaget, eller hålla ögonen öppna efter på pub. Det kändes inte så inspirerande att INTE brygga något relativt spexigt.

En andra aspekt av planeringsstadiet var att jag ville ha något på flaska som också utvecklas med tiden. Strax bredvid min ölkyl med tappkran har vi en matkällare där en hel vägg är dedikerad till dryck och jag finner något väldigt tillfredsställande i att knalla ner i matkällaren en fredagskväll, reka utbudet på ölhyllan och se några flaskor hembryggt ståendes som jag vet inte blir märkbart sämre med tiden.

Jag plockade därför fram Brewing classic styles, bläddrade lite och kom fram till att en Belgian Dark Strong vore intressant att prova på. Maltnotan är till största del tagen från boken, med undantag från syramalten som jag behöver för att få ner ph-värdet (egentligen inte), samt vissa av specialmalterna som fick bytas ut mot närmast likvärdiga. Om man kikar på notan så ser det väldigt, väldigt komplext ut, något som författaren själv nämner. Dock ska receptet ha vunnit 1: pris i NHC, vilket får duga för mig. Dock gick jag på ett annat jästval vilket också kommer påverka karaktären avsevärt. Brewing classic styles föreslår en lite mer tillbakadragen belgisk jäst med mindre estrar. Jag vill dock ha en ganska tydlig belgisk jästprofil med mycket tryck i estrarna så valet föll på wlp500.


Stil: Belgian Dark Strong Ale
Bryggmetod: Satslakning
Beräknat SRM: 22
Beräknat IBU:
60
Beräknat OG: 1.112
OG: 1.100
FG: 1.028
ABV: 9.45


Total mängd vatten :20L
Mäskvatten:
12 L
Vört efter mäsk: 6.45L
Lakvatten: 8L
"Lakvört": 7.85
Total mängd vört innan kok: 
14.3
Koktid: 90min
Effektivitet: 60%
Mängd till jäskärl:
8.2L 


Maltnota (kg-%)

67.3% Castle Pilsner Nature 1.7L
13.5% Castle Munich 9.9L
4.5% Briess Aromatic 20L
4.5% Briess Caramelmunich 60L
4.5% Castle Special B Nature 113L
2.2% Crisp Wheat 2L
2.2% Viking Red Ale 25L
1.3% Castle Acid Nature 3.4L


Vattenbehandling

Både mäsk och lakvatten behandlas med salter tillsammans i samma stora kärl innan uppdelning.

1gr Kalciumsulfat
1gr Magnesiumsulfat
0.5r Bordssalt
2gr Kalciumklorid

Vattenprofil
Kalcium: 60
Magnecium: 6
Natrium: 14
Klorid: 70
Sulfat: 55


Beräknat mäsk-ph utifrån maltnota, salter och syra: 5.42
Mätt mäsk-ph: 5.2
Mäskjustering: -
Mätt laknings-PH:
5.2
Lakningsjustering: -
Slutgiltig beräknad resterande alkalinitet: -25
*Rekommenderad resterande alkalinitet:
120-200


Mäskning
67°C i 70min


Humleschema
@90min - Perle 7.8AA - 60IBU
@15min - White Labs jästnäring
@15min - Protafloc


Jäst WLP 500 i 1.5L starter
Jässchema 20 grader. Höj till 22 grader sista tredjedelen av jäsningen.
Rekommenderad antal jästceller: Ca. 195 md
Beräknad mängd jästceller: 278 md


Brygglogg

2018-01-31 Förkultur.
2018-02-03 Bryggdag och pitchar 1L av starten.
2018-02-10 SG:1.030 - 68% utjäsning. Höjer till 23 grader.
2018-02-13 SG:1.028
2018-02-16 FG: 1.028 - 70% utjäsning. Buteljerar med carb drops.
2018-02-28 Öppnar en flaska, knappt någon kolsyra.
2018-04-06 Kolsyran börjar närma sig en godkänd nivå.

*Palmer & Kaminski 2013


Utseende

Ljus, disig utan partiklar. Nästa lätt lysande.

Doft

Vid upptappning från fat så känner jag doften av ananas och tropisk frukt redan innan glaset är fyllt. Flyttar man näsan mot skummet så blir aromerna ännu mer påtagliga. Wow!

Efter en stund i glaset så är den initiala doften en blandning av tall, gräsig humle (ej dank), tropiskt frukt och ananas. Fruktjuice. Kommer och tänka på multivitamindryck.

Smak

De fruktiga inslagen från doften är tillbakadragna i smaken, så som det brukar vara. Plockar ändå upp fruktjuicekänslan av tropiskt och ananas på ett sätt som jag inte upplevt i någon annan single hop-öl tidigare. Det är verkligen inte citrus först, utan tropisk frukt. Tall och humlegräs finns där, vilket stämmer på beskrivningen men har självklart mycket med min process att göra.

Smakupplevelsen avslutas med en bestämt beska som är jordig, gräsig och lätt örtig.

Bör väl tilläggas att jag upplever att ölen något tunn, men det är inte det lättaste att få till en fyllig kropp till 4.8%. Något för besk för att utropa den som välbalanserad, men det gör inte särskilt mycket eftersom det var just humlen jag var intresserad av.

Övrigt

Drar tveklöst mot galaxyhållet när det gäller beskan och de smaker som den medför. Jag har provat min öl tillsammans med några andra new england-ipor. Nu är det ju inte riktigt samma öl och alkoholprocenten skiljer bitvis ganska mycket, vilket gör att smakerna bärs fram på ett annat sätt. Men jag har ändå konstaterat att ganska många new england-ipor (Stigbergets nya GBG, Amazing haze, en från Amundsen, Mikkeller mm.) är väldigt söta och fylliga, något man kanske inte reflekterar över när man dricker dem en-och-en. Kombinationen tropisk "humlejuice" och en hög restsötma lyfter upp just fruktigheten på ett annat sätt än om man håller sig till en öl med neutral jästprofil (t.ex. US-05) och med lägre %. Något som är värt att tänka på när man försöker sig på fruktig pale ale.

Ändringar för eventuell ombryggning

En humlesort som för mig blir något för gräsig som bittergiva, precis som jag upplevt Galaxy. Hade antingen gått på en humlesort med friskare och renare beska i bittergivan, alternativt något mjukare.

Som jag antytt ovan så är ölen i sig något tunn, vilket är en kombination av flera faktorer. Måste dock erkänna att jag förväntade mig lite mer kropp med tanke på mäskningstemperaturen, andelen carapils och munich. Blir att laborera lite med det inför kommande pale ales. En annan jäst som framhäver malten och restsötma lite mer är ett hett alternativ vid dessa svagare humleöl, främst för att möta upp någon slags balans med humlen, som man gärna vill ha ganska mycket av.

Få humlesorter tycker jag klarar sig helt på egen hand i pale ale/ipor. Något tidigt att fälla ett avgörande efter en bryggning, men jag tycker absolut att Vic secret närmar sig den lilla skalan av humle som kan axla en öl på egen hand. Beroende på hur man använder sig av den så är det möjligt att den kvalar in i samma finrum som Citra.

Till min stora glädje tycker jag mig ha hittat en humle som faktiskt framhäver tropiskt frukt framför citrus, oftast upplever jag att citrusen blir primär. Denna humle i sena givor (flameout, hopstand, torrhumling) i kombination med galaxy, citra eller mosaic, samt med en jäst med lite mer karaktär i än US-05, då är man något på spåren. En bra humle som jag verkligen rekommenderar att man experimenterar med i humlerik och fruktig öl.

 

Humle är ju kul, så är det bara. När det dyker upp nya varianter som verkar någorlunda lovande har jag svårt att hålla mig borta. Vic Secret har inte funnits på hembryggarscenen särskilt länge och ska enligt diverse forumanhängare vara en lite subtilare variant av Galaxy. Just Galaxy var det ett drygt år sedan jag provade på med blandade känslor. I USA verkar många hembryggare vara absolut överförtjusta i att torrhumla i fat, vilket jag provade under just den bryggningen vilket resulterade i att ölen efter någon vecka på fat fick kasseras då den inte smakade något annat än bittert gräs. Dock blev jag väldigt förtjust i aromen av Galaxy som jag främst kopplade till passionsfrukt. Den ölen kallade jag för Utpost och jag har planer på att att ge den en andra chans inom en snar bryggarframtid.

Nu var det ju inte Galaxy det skulle handla om utan Vic Secret, en humlesort som hos Maltmagnus beskrivs som fördelaktig i torrhumling då den ska bidra med smaker av anans, passionsfrukt och tall.

För att reda på vad den gå för bestämde jag mig därför att samla ihop de maltrester jag hade från tidigare bryggningar och låta denna nya humlesort få visa vad den går för. Jag föredrar att brygga pale ales när jag ska utvärdera humlesorter samt att det nog är den ölstilen jag brukar föredra att dricka; sessionabel med lite karaktär från humlen. Sista bryggningen för 2017!


Stil: Amerikansk Pale Ale
Bryggmetod:
Satslakning
Beräknat SRM: 5.5
Beräknat IBU:
36
Beräknat OG: 1.049
OG: 1.052
FG: 1.016
ABV: 4.8%


Total mängd vatten :20L
Mäskvatten:
11.5 L
Vört efter mäsk: 7.8L
Lakvatten: 8.5L
"Lakvört": 8.6L
Total mängd vört innan kok:
16.4L
Koktid: 60min
Effektivitet: 78%
Mängd till jäskärl:
12L


Maltnota (kg-%)

43% Briess Pale ale malt 3.5L
43% Crisp extra pale 1.5L
8% Crisp light munch 5L
4% Briess dextrine malt 1.5L
2% Castle syramalt 3.4L


Vattenbehandling

Både mäsk och lakvatten behandlas med salter tillsammans i samma stora kärl innan uppdelning.

6gr Kalciumsulfat
4gr Magnesiumsulfat
0.5r Bordssalt
3gr Kalciumklorid

Vattenprofil
Kalcium: 131
Magnecium: 21
Natrium: 14
Klorid: 95
Sulfat: 253


Beräknat mäsk-ph utifrån maltnota och salter: 5.36
Mätt mäsk-ph: 5.4
Mäskjustering: -
Mätt laknings-PH:
5.6
Lakningsjustering: -
Slutgiltig beräknad resterande alkalinitet: -81
*Rekommenderad resterande alkalinitet:
-30-30


Mäskning
67°C i 70min


Humleschema
@60min - Vic secret 18.9AA - 14 IBU
@15min - White Labs jästnäring
@15min - Protafloc
@10min - Vic secret 18.9AA - 21IBU
@0min - Vic secret 18.9AA - Dubbla mängd av 10min-givan

Torrhumling 1 vid FG - Vic secret 4.5gr/L
Torrhumling 2 - Vic secret 8gr/L


Jäsning

Jäst US-05, 22gr
Jässchema 19 grader till FG + någon dag extra

Rekommenderad antal jästceller: 158md
Beräknad mängd jästceller: 176md


Brygglogg

2017-12-28 Bryggdag

2018-01-03 SG 1.016

2018-01-07 FG 1.016. Ännu en jäsning där jag förväntande mig högre utjäsning. Kanske är det termometern som spökar under mäskningen? Torrhumlar med 4.5gr/L.

2018-01-11 Andra dosen torrhumling 8gr/L.

2018-01-15 Kallkrash

2018-01-18 Flyttar till fat och trycksätter till 25psi. 

2018-02-02 Publicerar tidigare författad utvärdering.

'*Palmer & Kaminski 2013

En öl som absolut har behövt sin tid på flaska. Har smakat av ölen från så tidigt som två veckor efter buteljering och då kändes den ung, tunn och spretade i sina smaker. Nu, 6-8 veckor efter buteljering, är skillnaden som dag och natt.

Doft
Doften är lätt pepprig och domineras av estrar från jästen som kan beskrivas som fruktiga utan att jag kan identifiera en specifik frukt. Med tiden har även en höig karaktär utvecklats.

Smak
Smakprofilen domineras av en klassisk saison-pepprighet. Lätt blommig med viss syrlighet, samma syrlighet som fullständigt dominerar Belle Saison-jästen och gjorde höstens förra saison något endimensionell. Känner också av en smak av örter, torkad frukt och mandelmassa Lätt beska framträder samtidigt som en viss maltkaraktär smyger sig på. Samtliga smaker känns nu efter viss tid på flaska mer i samspel med varandra. De har en rundare och mer gemytlig karaktär än när ölen var ung. Avslutas med en lätt torrhet i munnen.

Övrigt
Sannerligen ett intressant experiment att blanda tre jäststammar. Enligt White Labs beskrivningar så ska den ena, WLP590 French Saison, vara mest anonym i sin karaktär och jag kan ifrågasätta ifall den tillför något i denna blandning. Den kan till och med dra ölet åt ett något oönskat witbier-håll. Vad jag minns så kan troligtvis WLP565 (dupont) fungera lika bra på egen hand, men jag skulle behöva brygga med den igen för att känna mig helt säker.

Ändringar för eventuell ombryggning
Vid ombryggning hade jag nog gått på med lite mer sulfat för att uppleva beskan lite skarpare och friskare, samt för lite extra upplevd torrhet, tillsammans med en större bittergiva. Den här lätt blommiga karaktären från humlen kan jag nog vara utan, oavsett vad riktlinjer säger. Så kanske enbart en bittergiva vid 60 och sedan inget mer.

Mer tid i jäskärlet skulle eventuellt också vara något för att se om den sjunker ytterligare i sin utjäsning, eller kanske avsluta med en champangejäst eller liknande. I överlag vill jag jag ännu torrare munkänsla och lite mindre maltkaraktär. Kanske enbart pilsnermalt?

Vore även intressant att avsluta jäsningen med brett för en ännu mer komplex karaktär, men det är nog en annan öl helt och hållet. Någon ombryggning av denna öl känner jag inte som aktuellt eftersom jag tror den skulle bli minst lika bra med bara två jäststammar.

Sammantaget är detta en mycket bra öl, kanske till och med årets bästa, även om jag identifierar ganska många förbättringsområden. Den känns välbalanserad och med den där säregna saisondragen som jag tycker så mycket om. Min näst bästa saison hittills. Bättre exemplar bryggdes innan bloggens start.

 

Att läsa ölutvärderingar utan bilder är kanske inte det mest inspirerande. Men denna öl tog oväntat nog slut samma dag som den kopplades på vilket resulterade i att jag inte hade möjlighet att ta några bilder. Här kommer dock en utvärdering utifrån minnesanteckningar.

 

Utseende

Ljus-medelljus öl som har mer färg än beräknade 3 SRM. Mycket klar i glas tack vare kallkraschning och 12 dagar på fat innan servering.

Doft

Inte mycket till doft. En lätt jästighet letar sig fram när skumkronan står som högst. Ganska klassiska belgiska jästestrar som är mycket subtila.

Smak

Mycket ren smakprofil med en maltighet som känns ren och tillfredsställande. Smaken som sticker ut från en i övrigt mycket trevlig maltfokuserad och balanserad öl är just estrarna från jästen, som är bra mycket mer anonym än vad jag hade tänkt mig. När jästsmaken avlägsnat sig och maltsmaken ligger kvar i munnen så påminner den faktiskt mer om en lager än en belgisk öl. Estrarna från jästen påminner mer om en veteöl/wit än en belgisk trappistöl.

Ölen har en mycket lätt örtig beska över sig.

Munkänslan är rundad och relativt fyllig för sin 5%.

Övrigt

Sammantaget blev det ännu en lyckad öl som uppenbarligen fler än jag uppskattade. Jag kan inte identifiera några direkta felsmaker. Att brygga belgisk sessionöl var ingen dum idé som jag förhoppningsvis kommer prova på igen. Kanske mer av en sommaröl än något man plockar fram till jul, men till julmaten gjorde den sig väldigt bra. Vill man ha en lättsam öl med en medelmaltig profil och lite karaktär från jästen så är detta en bra val.

 

Ändringar för eventuell ombryggning

Jästen är helt klart huvudingrediensen här. Enligt tillverkaren är denna en mer tillbakadragen belgisk jäst som inte är lika fruktig som wlp500. Jag hade velat ha lite mer belgisk karaktär över denna, så en ombryggning med wlp500 hade varit intressant. Denna jäst (wlp530) ska vara mer alkoholtolerant och jag kan tänka mig att denna passar bra i en triple då en hög alkoholstyrka bär med sig jästen på ett mer uttrycksfullt sätt.

Blir även mer och mer övertygad om att Saaz inte är en humlesort jag är särskilt förtjust i.

Kroppen och munkänslan på ölen är jag nästan mest nöjd med, vilket talar för att lättare munichsorter och dextrinmalt är ett utmärkt val vid lite svagare öl. Maltnotan skulle vid en ombryggning förbli oändrad.

Julöl förknippar många med en mörkare lageraktig öl. Så tänker inte jag. Det kommer vara en del folk hos oss kring jul och kul vore det då att bjuda på öl som man kan tänka sig att flera kommer kunna uppskatta, något för även de ganska oprövade ölsmaklökarna. Det är ju inte jättelänge kvar till jul så någon lager är det inte aktuellt med då jäsning- och lagringstiden helt enkelt inte räcker till. Istället blir första julölen något jag inte provat förut; en patersbier.

Paterbier är en traditionell klosteröl. Munkarna bryggde, och brygger, traditionellt sina lite starkare ölsorter (dubbel, trippel osv.) för försäljning medan paterbiers blev något de använde för egen förtäring. Ett eget antagande baserat på belgisk bryggtradition, men helt utan källa, är att paterbier bryggdes i samband med någon av de starkare, ljusare, sorterna. Troligtvis blev så kallade "first runnings" vört till den starkare ölen, medan "second runnings" blev vört till den svagare paterbieren.

Jag gillar tanken på en mer sessionabel öl runt 5% med bra belgisk jästkaraktär. Detta tror jag kan bli en husfavorit samt gå hem hos de icke humlefrälsta öldrickarna. Sedan har jag då aldrig sett eller hört någon brygga denna sort förut. Kanske startar jag härmed en trend?


Stil: Patersbier
Bryggmetod: 
Satslakning
Beräknat SRM: 3
Beräknat IBU:
16
Beräknat OG: 1.048
OG: 1.053
FG: 1.015
ABV: 5%


Total mängd vatten :
20L
Mäskvatten:
12L
Vört efter mäsk: 8.5L
Lakvatten: 8L
"Lakvört": 7.9L
Total mängd vört innan kok:
16.3L
Koktid: 90min
Effektivitet: 83%
Mängd till jäskärl:
11L


Maltnota (kg-%)

87% Castle pilsner EKO
5% Crisp light munich
5% Briess dextrinmalt
3% Castle syramalt


Vattenbehandling

Både mäsk och lakvatten behandlas med salter tillsammans i samma stora kärl innan uppdelning.

1gr Kalciumsulfat
1gr Magnesiumsulfat
0.5r Bordssalt
4gr Kalciumklorid
1ml Mjölksyra

Vattenprofil
Kalcium: 88
Magnecium: 7
Natrium: 14
Klorid: 119
Sulfat: 55


Beräknat mäsk-ph utifrån maltnota, salter och syra: 5.26
Mätt mäsk-ph: 5.3
Mäskjustering: -
Mätt laknings-PH:
5.5
Lakningsjustering: -
Slutgiltig beräknad resterande alkalinitet: -70
*Rekommenderad resterande alkalinitet:
-60-0

 PH 5.5 på lakningen.


Mäskning
67°C i 60min

Kanske inte det vackraste sättet, men en väl fungerade lösning på att slippa hälla sin vorlauf försiktigt över maltbädden är gammal hederlig aluminiumfolie med några små hål i.


Humleschema
@60min - Saaz 3.7AA - 14IBU
@15min - White Labs jästnäring
@15min - Protafloc
@10min - Saaz 3.7AA - 2 IBU


Jäsning

Jäst WLP530, 2 paket
Jässchema 21grader

Rekommenderad antal jästceller: 131md 
Beräknad mängd jästceller: 138md


Brygglogg

2017-11-29 Bryggdag. En av de smidigaste bryggdagarna på väldigt länge. Första gången jag prövade syramalt och den gjorde verkligen sitt. Mindre mjölksyra innebär att jag kommer närmare önskvärd resterande alkalinitet.

OG landade lite över beräknat. Det är en viss inlärningstid när man vill prova nya lakningsmetoder.

2017-12-06 SG 1.015. Höjer en temperatur på jäskärlet.

2017-12-10 SG oförändrat. Lite för högt men det får gå. Kallkrashar så långt ner kylen klarar, dvs. 5 grader.

2017-12-12 Buteljerar några flaskor och för över resten på fat.

2017-12-27 Utvärdering

*Palmer & Kaminski 2013

4

Whirlpooltekniken har jag prövat i olika utföranden kanske 5-6 gånger tidigare med blandat resultat. Är ännu inte helt övertygad om att fördelarna överväger nackdelarna. Jag upplever att man får en mjukare beska, samtidigt som den enligt mig försvinner något snabbare. Beskan i sig blir inte lika ren och fräsch, men till en starkare IPA som torrhumlas ganska krafitigt anser jag inte att man märker det lika tydligt, som i t.ex. en svagare pale ale. Möjligtvis framträder humlesmakerna på ett "fruktigare" sätt, har dock inte provat denna teknik utan torrhumling så jag vågar inte uttala mig definitivt ännu.

I slutet av augusti bryggde jag en liknande öl som denna. Dock la jag aldrig upp den här på bloggen då den inte jäste ut ordentligt. Den gången körde jag på ett citrustema med citra, mosaic och ekuanot. En mycket lyckad kombination. Denna gång testar jag dock kombinationen rakau, nelson sauvin och azacca, helt utan efterforskning och enbart på känn.

Idén till maltnotan och jästen bygger på viss del på Stigbergets GBG Beer Week 2016 - IPA med viss modifiering.

Under de senaste bryggningarna har jag lattjat runt med mäskvattenmängd och lakvattenmängd. Bryggningen innan denna använde jag mig av lika mycket vatten till mäsken som till lakningen, vilket resulterade i att jag fick ut nästan tre liter mer vört från lakningen (second runnings). Jag prövar nu att kompensera detta genom att ta tre liter vatten från lakningen för att tillsätta till mäskningen, alltså 13l och 7l. Frågan är om detta kommer påverka mäsk-PH som jag så tillfredsställande lyckades pricka in perfekt förra gången?


 

Utseende

Ljus och väldigt disig. Inte rakt igenom gul utan antydan till en mer orangefärgad nyans finns. Utan partiklar. Mina ipor och pale ales med havre brukar se ut så här.

Har mörkat något i färgen efter några veckor på fat.

Doft

Upplever direkt att Nelson Sauvin-humlen sticker ut med sig ganska säregna karaktär av krusbär. Persika finns där tillsammans med en lätt gräskaraktär. Citrus, givetvis...

Aromen är faktiskt lite mer tillbakadragen än vad jag hade förväntat mig från en så pass kraftfull torrhumling. Den torrhumlades i det mindre humlefiltret vilket ger humlen mer kontakt med ölen då den sjunker till botten av jäskärlet. Borde väl inte ha med detta att göra?

Aromen har avtagit ganska kraftig efter bara någon vecka på fat.

 

Smak

Krusbär tillsammans med en len persikosmak och jordgubbar. Den är lite klurig att plocka fram några supertydliga fruktsmaker från. Citrus finns givetvis där, men det tycker jag det gör i de flesta ipa-vänliga humlesorter. Upplevs nästan något gräddig.

Beskan är len, rund och tillbakalutad i denna, precis som jag önskar det i dessa ipor i New England-stil. Den framträder i samspel med de andra smakerna och hoppar inte fram och biter tag i den främre delen av gommen utan lägger sig sakta till plats. Beskan hänger heller inte kvar särskilt länge i munnen utan bidrar till en lättdruckenhet.

Munkänslan är len, rund och nästan precis som jag vill ha den.

Även dessa smaker har avtagit en del efter viss tid på fat.

 

Övrigt

Ölen serverades till ett tiotal personer och de flesta verkade som jag inte alls uppleva dess 7.2%. Extremt lättdrucken och man väntar inte länge innan glas är åter vid munnen för nästa klunk.

Känns som helt okej bryggning. Det finns justeringar att göra. Men i min jakt på att pricka en rund, fruktig, disig och icke-citrusdominant IPA så har jag i och med denna bryggning tagit ett kliv åt rätt håll. För mig är det lätt att vara för självkritiskt och i och med detta är det också lätt att glömma hur pass lättdrucken denna är, vilket egentligen är något av det viktigaste för denna sortens öl.

 

Ändringar för eventuell ombryggning

Som jag skrivit ovan så är munkänslan nästan där jag vill ha den. För att pricka in den helt funderar jag på att addera en mindre giva carapils för att få lite, lite mer restsötma och kropp. Det är finlir men värt att pröva. Munichmalten funderar jag på att skippa helt då den bidrar med en mörkare färgton som jag inte vill ha.

Jästen är något jag funderat på. Även om jag denna gång lyckades bra med S-04 så beter den sig lite märkligt och jag är inte riktigt beredd att "lita" på den fullt ut. Ett försök med London Ale III eller conanjäst vore intressant då det var något år sedan jag använde dem.

Humlen spelar en stor roll och inledningsvis var detta är den mest lyckade icke-citrusdominerande kombinationen hittills. Visst har den en viss citruskaraktär men den totala upplevelsen av humlesmakerna är en rundad fruktsmak. Jag hade önskat en lite mer "saftig" fruktkaraktär från humlen. Dock har både arom och smak dalat väldigt fort, vilket jag efter lite efterforskning förstår är ganska vanligt i proteinrik öl.

Vid bryggningstillfället luktade vi noggrant på humlen och konstaterade att rakau-humlen var den mest anonyma av humlesortera, och även den som var mest "dankig". Kanske byta ut denna mot t.ex. simcoe som jag upplever kan ha en rundare fruktkaraktär, nästan åt fruktkaramellhållet. Sneglar även på Galaxy som jag tycker har varit fantastisk att torrhumla med på grund av sina passionsfruktaromer, men knepig och för dominant att använda i den "varma sidan av bryggningen".

Denna gång så fanns det en viss tidspress då ölen skulle vara klar till en fest, så helst skulle jag vilja torrhumla ett extra varv oavsett humleval.


Stil: Amerikansk IPA - New England
Bryggmetod:
Satslakning
Beräknat SRM: 12
Beräknat IBU:
62
Beräknat OG: 1.070
OG: 1.070
FG: 1.015
ABV: 7.2%


Total mängd vatten :
20L
Mäskvatten:
13 L
Vört efter mäsk: 8.6
Lakvatten: 7L
”Lakvört”: 7L
Total mängd vört innan kok: 15.6L
Koktid: 60min
Effektivitet: 61%
Mängd till jäskärl: 10.3L


Maltnota (kg-%)

55% Crisp extra pale
20% Crisp flaked torrefied oats
20% Crisp wheat
5% Crisp light munich


Vattenbehandling

Både mäsk och lakvatten behandlas med salter tillsammans i samma stora kärl innan uppdelning.

1gr Kalciumsulfat
3gr Magnesiumsulfat
0.5gr Bordssalt
6gr Kalciumklorid
5ml Mjölksyra

Vattenprofil
Kalcium: 114
Magnecium: 17
Natrium: 14
Klorid: 167
Sulfat: 94


Beräknat mäsk-ph utifrån maltnota, salter och syra: 5.34
Mätt mäsk-ph: 5.5
Mäskjustering:-
Mätt laknings-PH:
5.5
Lakningsjustering:-
Slutgiltig beräknad resterande alkalinitet: -131
*Rekommenderad resterande alkalinitet: 
-30-30


Mäskning
67°C i 60min


Humleschema
@15min - White Labs jästnäring
@15min - Protafloc
@Whirlpool i 30min - Lika delar Rakau 10.3AA, Nelson Sauvin 11AA och Azacca 12.5AA - 5gr/L vört till jäskärl

@Torrhumling - Lika delar av samma humle som ovan - 9gr/L


Jäsning

Jäst: S-04 30gr
Jässchema
17 grader tills hög aktivitet börjat avta, då höj till 21 grader och jäs i ytterligare 7 dagar. Därefter torrhumling.

Rekommenderad antal jästceller: 208 md
Beräknad mängd jästceller: 240 md


Brygglogg

2017-11-10 Bryggdag. Inleder jäsningen vid 17 grader.
2017-11-13 Gått från en bubbla var 6-10 sekund i jäsröret till en i minuten under det senaste dygnet. Höjer temperaturen i jäskylen till 21 grader.
2017-22-17 Andra gången jag använder S-04 och jäsningen fastnar på 1.020. Skakar runt jäskärlet lite försiktigt och höjer tempen ytterligare till 23 grader.
2017-11-18 Torrhumlar
2017-11-21 FG:1.015. Kallkrashar.
2017-11-23 På fat. 30 psi.
2017-11-26 Utvärdering.

*Palmer & Kaminski 2013

2

Den här ölen bryggdes utan större bekymmer. Jäsningen gick som bara den och tuggade på bra mycket längre än vad jag räknade med, vilket ledde till en torr och väl utjäst öl.

Det mesta fungerade alltså som det skulle, vilket gör att utvärderingen blir desto roligare då man kan lägga fokus på de saker i bryggningen man faktiskt har möjlighet att kontrollera, det vill säga ingredienser och diverse småjusteringar i vatten och temperaturer.


 

Utseende

En vacker öl att titta på. Brun till sin grundfärg med tydligt röda inslag. Kristallklar efter några veckor på fat. Tjock, fin och bestående skumkrona.

 

Doft

Har en brödig doft som framträder mest kraftfullt tillsammans med lätt alkoholdoft. Medelmåttig pepprighet tillsammans med en svårbestämd och svag fruktighet som jag härrör till jästen.

 

Smak

Smakmässigt är jag kluven. Det positiva är dess lättdruckenhet vilket kommer från dess höga utjäsning. Detta är en central del i saison, att de oavsett styrka ska vara lätta att dricka p.g.a. avsaknaden av sötma. Jag tillsammans med andra som provat den har inga problem att hälla i sig ett glas på relativt kort tid.

Men, det är främst tre saker gällande smaken som jag inte är helt nöjd med. Dels har vi beskan som inte bidrar med någon fräschör utan istället ligger kvar i gommen på ett något, tja, kletigt sätt. Gjorde ju bort mig och tillsatte den tilltänkta 60-minutersgivan redan vid 90 minuter, så kanske har det något med detta att göra? Kanske var det ett sämre val av humle, men jag tvivlar på det. Jag lutar mer åt använda amerikansk högalfahumle som bittergiva, typ Columbus, för att få en hög fräschör.

Sedan har ölen har en lätt bränd ton över sig, vilket låter värre än det är. Men jag misstänker ändå att kombinationen av jästen, Belle saison, och kandisirapen inte  flyger särskilt väl tillsammans.

Till sist framträder en viss syrlighet tillsammans med något som jag misstänker är acetaldehyd, vilket har en smak som man oftast förknippar med gröna äpplen. Detta kan bero på några saker:

  • Ölen är för ung. Inte särskilt troligt då det är 5 veckor sedan den hamnade på fat. Dock står ju Dupont 50-60 dagar på flaska innan distribution... Kanske behöver den mer tid i varmare förhållanden innan kylning?
  • Oxidering. Ja, kanske det. Har dock inget minne av att jag råkat ut för det tidigare och mina rutiner har inte försämrats.
  • Jästen. Efter en snabb googling verkar det som om det finns en hel del andra som råkat ut för samma sak med Belle Saison. Kanske är den enklaste utvägen att skylla på jästen, men efter en hel del funderande tycker jag faktiskt det lutar åt det hållet.

Med alla siffror framför sig kan jag konstatera att det i detta fall blev ett värdefullt experiment. Kandidsirap ska nog användas till antigen en mer neutral jäst eller de som går mer åt trappisthållet. Jag har redan druckit halva fatet så något misslyckande är det således inte. Bryggningen och jäsningen var ju tämligen lyckad, men det blev nog en mindre krock mellan jästen, humlen och sirapen.

 

Ändringar för eventuell ombryggning

På Maltose Falcons hemsida finns en sammanställning av olika saisonjäster vilket jag nu i efterhand tycker var intressant att läsa, även om de inte är särskilt utförliga. Beskrivningen av Belle Saison kan jag väl till stor del hålla med om då den inte lämnar något superpositivt intryck.

Sedan kan jag tycka det något motsägelsefullt med kandisirap tillsammans med en superagressiv jäst. Jag tror att kandisirap kräver en viss restsötma, eller en annan esterprofil från jästen, för att komma till sin rätta.

Jag går dock fortfarande igång på tanken av en höstsaison. Vid ombryggning skulle jag dock utesluta sirapen och istället addera någon annan sockerform för att komma lågt i utjäsningen. För att få ett mörkare skulle jag istället titta mer på rostade maltsorter, kanske tillsammans med en munchervariant?